Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 30. 24 juli 1943 - Industriell formgivning, av Ralph Lysell
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk Tidskrift
Industriell formgivning
INGENJÖR RALPH LYSELL, STOCKHOLM
Formskapande, inriktat på bruksartiklar, är
ursprunget till all konstnärlig verksamhet — den
källa, från vilken såväl målarkonst som skulptur
sprungit fram. Industrial design — formgivning
åt industriprodukter — är därför långt ifrån
någon ny sysselsättning — den upplever bara en
renässans i en ny form. Men den är ändå i mångt
och mycket samma sak som före
fjortonhundratalet, den period, när konstens utövare upphörde
att syssla med bruksföremål. Målning och
skulptur blevo uteslutande konstnärliga
sysselsättningar, skilde sig från hantverket och lämnade de
verkstäder, där konsten förut haft sitt hemvist.
Detta var indirekt en orsak till den
dekadansperiod, som inföll ungefär mellan åren 1775 och
1915.
Industriell formgivning har numera sitt
verksamhetsfält förlagt till produkter, tillverkade med
moderna produktionsmetoder. Den vill öka deras
begärlighet i konsumentens ögon genom att
tilllåta ett bekvämare handhavande och ett bättre
gestaltande av formen i dess förhållande till
funktionen, genom att undersöka
konsumentens psykologiska reaktion och slutligen genom
det rent estetiska utformandet av exteriören och
ett därmed sammanhängande lämpligt färg- och
materialval. Saken skulle med andra ord kunna
uttryckas så: formgivarens uppgift är att
dramatisera ändamålsenligheten. Formgivningens
element är i själva verket endast ändamålets nytta
och dekorens ändamålsenlighet, egenskaper som
leda sitt ursprung från samma källa. Flintyxan är
en representant för ändamålets nytta — hos
lerkrukan finner man dekorens källa.
Efter den industriella revolutionen på 1800-talet
tillkom ett ständigt växande antal mekaniska
maskiner och produkter, som ingen tidigare drömt
om. De utvecklades utan hjälp av industriell
formgivning. Deras uppfinnare voro för övrigt så
upptagna av att se till, att maskinerna fyllde sin
funktion, att de inte hade någon tid för form och
harmoni i fråga om färger.
Gräsklippningsmaski-ner, skrivmaskiner, tvättmaskiner,
telefonapparater, dammsugare och automobiler måste först visa
sig funktionsdugliga, arbetsbesparande och något
så när driftsäkra, om de skulle kunna skapa sig
en marknad.
När förra världskriget bröt ut, kom
utvecklingen i ett nytt skede. Wrights flygande apparat vid
Kitty Hawk hade lyft sig över marken. Flygma-
Sammandrag ur Form 1943 h. 1.
skinen var ett faktum, och kriget utvecklade den
med stor hastighet. Vindtunnelarbete och
aerodynamiska forskningar gjorde resten. Människan
lånade ånyo idéer från naturen. Strömlinjen, som
skulle få sådan betydelse, höll på att göra sin
entré. Aeroplanen och dess strömlinjeformer utgöra
för övrigt en grundsten till hela den industriella
formgivningen — att ta bort allting överflödigt,
att reducera konstruktionen till en naturlig form
utan något slöseri med material, dimensioner och
vikt men ändå behålla en form, enkel och
okonstlad, säljbar på grund av dess dramatiserade
ändamålsenlighet.
Vid slutet av förra världskriget gjorde sig en
nyskapande tendens av oerhörd intensitet
gällande. Man ville sopa bort allting gammalt — för att
börja på nytt. Krigets era var slut — den skulle
aldrig komma åter. En modernistisk tidsålder
började — ångbåtsarkitektur — mer eller mindre
sinnessvaga möbler, som voro konstruerade bara
för att få åskådaren att kippa efter andan.
Tusentals halvfärdiga idéer, som bara voro inriktade
på nymodigheter —• inte på bestående kvalitet.
Men några av våra nuvarande formgivare hade
då redan börjat att arbeta. De amerikanska
tillverkarna voro de första, som togo upp idén.
Konsten hade gjort sitt intåg i massornas
medvetande. Massproducerade artiklar skulle göras
konstnärliga. Konstnären fick flytta in i fabriken. Den
nya uppfattningen visade sig redan från början
vara en succé, och försäljningen steg. Patent, som
garanterade skydd av form, mönster och färg,
utgjorde ett medel att skydda de nya skapelserna
från otillbörlig efterbildning.
De bägge primära orsakerna till detta
samgående mellan konst och industri äro:
massförsäljningen av identiska varor och konkurrensen.
En ökad omsättning medför en naturlig tendens
till förbättring av utseendet.
Depressionen resulterade i en ökad användning
av formgivning i stället för en minskning av den.
Konkurrensen blev oerhört skarp. Konservativa
tillverkare, som tidigare hade sett ner på den
industriella formgivningen som enbart ett utslag av
nymodighet, blevo tvungna att kalla dess utövare
till hjälp i tillverkningen. Denna tillverkning hade
att tillfredsställa en alltmer ökad efterfrågan av
den alltmer fordrande kundkretsen.
Man måste spara på material — kostnaderna
måste bringas ner så mycket som möjligt. De
företag, som inte ville hålla jämna steg med tiden,
som inte voro beredda att använda nya tillverk-
352
31 juli 1943
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
