Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 31. 31 juli 1943 - Fysiologiska grundvalar för luftkonditionering, av Torsten Teorell - Allmänna principer för avfuktning och ventilation av bergskyddsrum, av Gustaf Ljunggren
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk Tidskrift
alltid bortse från andra kroppsliga reaktioner,
härrörande från grövre ändringar i luftens
kemiska sammansättning). Ytterst äro sålunda
huvudsakligen lufttemperaturen och luftfuktigheten
de känslobestämmande variablerna. Även luftens
rörelsetillstdnd är emellertid en viktig faktor för
välbefinnande, en sak som är helt naturlig, då
avkylning resp. avdunstning är beroende på
luftkonvektionen. Luftströmningarna få å andra
sidan ej bli för kraftiga, ty då uppkommer ensidig
avkylning eller drag. "Dragkänsla" kan f.ö.
förnimmas även i stillastående luft; då äro ensidiga
strålningsförluster, t.ex. mot ett kallt fönster,
orsaken.
Man har på olika håll försökt att fastlägga
värden på kombinationen temperatur, fuktighet och
lufthastighet, som konstituera behaglighet ur
fysiologisk synpunkt. En sådan uppgift är
emellertid mycket invecklad och ännu ingalunda
tillfredsställande löst. Från amerikanskt håll har
lanserats vissa normer för "behaglighetszoner",
baserade på en empirisk definition av "effektiv
temperatur". Med effektiv temperatur av en viss
"luftkondition" menas den temperatur av
stillastående och fuktighetsmättad luft, som ger
samma värmekänsla som konditionen i fråga. Fig. 5
visar grafiskt innebörden av denna definition.
Ut-prövningen av effektiv temperatur har skett
genom laboratorieförsök, där man haft
väldefinie-rad klädsel och bestämd sysselsättning. I den
praktiska verkligheten tillkomma emellertid
varierande beklädnad och sysselsättning,
individuella olikheter, vanor och acklimatisering, vilket
gör att problemet blir oerhört mycket mer
komplicerat. Det har i denna sin form knappast ännu
bearbetats, kanske mest på grund av metodiska
svårigheter.
På sistone har emellertid av professor Krogh
konstruerats en särskilt behändig liten apparat,
kallad "mikroklimatograf", som kan anbringas
var spm helst under kläderna, och som vid full
rörelsefrihet för försökspersonen registrerar både
hudtemperatur och hudfuktighet m.a.o. "klimatet"
mellan kläderna och huden. Undersökningar med
hjälp av denna apparat ha startats såväl i
Danmark som här i Sverige, och det är att hoppas, att
så småningom tillräckligt med data skall
hopsamlas med denna nya metodik, så att man därav kan
få normer för vad som kan anses vara optimum
av temperatur, fuktighet ocli luftrörelse i olika
situationer. Med hjälp av denna apparat kanske det
också blir möjligt att få fram en objektiv metod
att bedöma olika beklädnaders värde ur
fysiologisk behaglighetssynpunkt. Tidigare har man i
regel endast haft subjektiva utsagor av klädernas
bärare att rätta sig efter.
Trots de oerhört omfattande undersökningarna
över effektiva temperaturindex, behaglighetszoner
m.m. som utförts, har man alltså f.n. inga helt
invändningsfria regler att gå efter vid
utformandet av luftkonditionering. Det som står sig bland
resultaten är, vad man sedan gammalt vetat,
nämligen att behaglig rumstemperatur ligger mellan
15 och 25°, och att behaglig fuktighet ligger
mellan 20 och ca 80 relativa fuktighetsprocent. Att
en måttlig luftrörelse är välgörande anses
självklart, och i allmänhet synes man vara enig om
att en stegring i fuktigheten vid högre
temperaturer ger en ökning i värmekänslan, medan
motsvarande stegring vid lägre temperaturer gör mindre
fysiologiskt intryck. En närmare diskussion av
värdet av i litteraturen föreslagna optimala
"klimatvillkor" faller emellertid utom ramen för
denna uppsats.
Allmänna principer för avfuktning och
ventilation av bergskyddsrum
PROFESSOR GUSTAF LJUNGGREN, LS.TF, STOCKHOLM
De problem, som stå i sammanhang med
avfuktning och ventilation av skyddsrum, ha
oberoende av varandra bearbetats på flera håll i vårt
land. Stora svårigheter ha i praktiken uppstått
vid lösandet av avfuktningsproblemet, stora
summor och mycket arbete ha nedlagts utan att
effektivt resultat alltid kunnat uppnås. Inom IVA:s
Föredrag i avd. Väg- och Vattenbyggnadskonst samt
Tekniska Fysikers Förening den 14 maj 1943.
DK 628.83/.84 : 699.85
bostadsuppvärmningskommitté, sektionen för
skyddsrum, vari ingingo representanter från
Ingenjörsvetenskapsakademien, Luftskyddsinspek-tionen, Byggnadsstyrelsen, Krigsmaterielnämnden
och Försvarsväsendets Kemiska Anstalt, utfördes
ett förberedande arbete för att samla ihop de
erfarenheter, som erhållits på olika håll.
Det visade sig dock snart, att man här icke
kunde komma längre, utan att ett omfattande ut-
31 juli 1943
363
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
