Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 31. 31 juli 1943 - Temperatur och fuktighet i bergskyddsrum vid olika avfuktningssystem, av C H Johansson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk Tidskrift
att förse väggarna med öppningar, som normalt
äro tillstängda av luckor. Tar man bort dem,
kommer en kraftig egencirkulation i gång och
man får en god avfuktnings- och kylverkan och
får då ta på köpet, att man liksom i den
oinbyggda tunneln får en kall luftström längs golvet.
För att experimentellt pröva effektiviteten av
dessa anordningar för överföring av värme och
fuktighet till bergväggarna ha försök utförts i
bergskyddsrummet vid Försvarsväsendets
Kemiska Anstalt. På förslag av professor T Teorell
utnyttjades spritlampor som ersättning för
människorna. Vid förbränning av sprit erhålles
kolsyra och värme i samma proportioner som vid
kroppens förbränning, under det att
vattenång-mängden svarar mot ungefär halva ekvivalenta
mängden. Försöken utfördes med fem
primus-brännare och vattenkastruller över två eller tre
av dem för komplettering av ångmängden. Varje
brännare var ekvivalent med 10 à 12 människor.
De voro försedda med bekvämt löstagbara
sprit-behållare, som kunde vägas utan att brännaren
behövde släckas. I fig. 8—10 återges
tidsförloppet av C02-halt, fuktighet och temperatur för tre
försöksserier. Under samtliga var värmebatteriet
avstängt och skyddsrummet tillslutet.
Under försöksserien enligt fig. 8 var fläkten till
en början avstängd. Efter 5 h var temperaturen
vid taket ca 25°C och vid golvet ca 15°C. Sedan
fläkten startats för inre cirkulation (fig. 7 a)
minskades temperaturskillnaden mellan tak och golv
från 10°C till ungefär 2°C. Fuktighetsinnehållet i
rumsluften q0 steg från 9,5 till ca 15 g/m3 under
perioden utan fläktcirkulation och höll sig
därefter konstant. På grund av
temperaturförhöjningen sjönk jo från 88 till 77 %. C02-halten steg
under ca 10 h till något mer än 2 %. Avböjningen
från en rät linje visar att en viss "tjuvventilation"
är förhanden.
Försöket enligt fig. 9 startades på samma sätt
som föregående. Efter 4 h öppnades luckorna vid
golv och tak. Av kurvorna framgår, att man
genom egencirkulationen får en effektiv överföring
av värme och fuktighet till berget. Sålunda sjönk
to från 20°C till 14,5°C och luftens
fuktighetsinnehåll från 12,3 till 10,3 g/m3 sedan luckorna
öppnats. På grund av den starka
temperatursänkningen steg den relativa fuktigheten sedan
luckorna öppnats från 82 % till 88 %. Den stora
temperaturskillnaden mellan golv ocli tak blev i
huvudsak oförändrad.
Vid försöket enligt fig. 10 hölls fläkten i gång
under hela försökstiden. Efter 5 h med inre
cirkulation (fig. 7 a) öppnades samtliga luckor (fig.
7 a och c), efter ytterligare 1 h stängdes de övre
luckorna, dvs. tillståndet med inre cirkulation
återställdes och bibehölls ungefär 1 h. Därefter
kopplades fläkten om till mellanrumscirkulation
(fig. 7 b), som pågick i 5 h. Vid slutet av denna
serie var temperaturen 18°C vid taket och 15,4°C
vid golvet, dvs. temperaturgradienten i höjdled
var mycket måttlig.
De ovan anförda försöksresultaten visa: om
in-nerbyggnaden utföres med god värmeisolation är
det ingen svårighet att utforma anläggnmgen så,
att en tillräckligt effektiv överföring av värme
och fuktighet till bergväggarna erhålles. De
framhäva dessutom cirkulationsfläktens stora
betydelse för åstadkommande av en jämn
temperaturfördelning i skyddsrummet.
En viktig fråga i detta sammanhang är den
bergväggstemperatur, som erhålles under
inverkan av kontinuerlig värmetillförsel. Det är
jämförelsevis svårt att genom beräkning få ett säkert
resultat. Rent allmänt kan man säga, att med
tiden inställer sig ett fortvarighetstillstånd, varvid
bergväggstemperaturen är oberoende av, om
tunneln saknar innerbyggnad eller har en inbyggnad
med god värmeisolation. Den beror enbart av den
värmeeffekt, som bortledes per nr bergyta; ju
högre den specifika värmeeffekten är, desto
högre blir yttemperaturen. För att få tillförlitliga
numeriska data är man emellertid hänvisad till
att i färdiga anläggningar avvakta
fortvarighetstillstånd. Vi ha haft tillfälle att utföra mätningar
i ett system bergskyddsrum, som varit färdigt
och uppv’ärmt ända sedan våren 1940. Det ligger
under Södersjukhuset och saknar innerbyggnad.
Den sammanlagda ytan av golv, väggar och tak
i de 12 stora skeppen, några mindre lokaler samt
korridorsystemet uppgår till ca 9 000 nr.
Lufttemperaturen har hållits vid omkring 15°C och
bergväggstemperaturen i skeppen är ca 14°C. Då
medeltemperaturen i berget är ca 8°C i Stockholm,
är bergväggens temperaturförhöjning ca 6°C.
Enligt uppgifter, som lämnats av Hugo Theorells
Ingenjörsbyrå, åtgår f.n., efter avdrag för
värmeförluster genom ventilationen, ca 65 000 kcal/h
för att bibehålla denna temperatur. Siffran är i
god överensstämmelse med den för hela
uppvärmningstiden till ca 70 000 kcal/h uppskattade
genomsnittliga värmeförbrukningen, ty i denna
siffra ingår den värmemängd, som åtgått för att
värma upp det omgivande berget till
fortvarighetstillstånd. Fördelas effekten på totalytan. ger
den förstnämnda siffran en specifik värmeeffekt
av 1,2 kcal/m2/°, som avledes till det omgivande
berget. I ett av skeppen till denna anläggning har
ingenjör Ramfelt ersatt varmvattenelementen
med elektriska kaminer och mätt upp den
specifika värmeeffekt, som erfordrades för att
bibehålla fortvarighetstillståndet. Han fann 0,6 kcal/
/m2/h/°, dvs. ett betydligt lägre värde. Från
försöken i Vasaparken har som ett undre värde vid
3,8 kW (jfr fig. 6) erhållits 0,75 kcal/nr/h/°. För
storleken av dessa värden måste vatten, som
strömmar eller silar fram genom sprickor i
berget, spela en mycket stor roll. Detta kan ge
upphov till betydande lokala olikheter i samma
berg. Att man måste räkna med sådana framgår
374
31 juli 1943
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
