Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 31. 31 juli 1943 - Temperatur och fuktighet i bergskyddsrum vid olika avfuktningssystem, av C H Johansson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk Tidskrift
Fig. 11. Relativ luftfuktighet i oinbyggd bergtunnel vid
friskluftsventilation. - innerluften,–– ytterluften.
av en temperaturmätning till 4 m djup i berget
under Södersjukhuset. Intill 3 m djup sjönk
temperaturen mycket långsamt för att vid 4 m djup
plötsligt falla under medeltemperaturen i berg i
Stockholm.
Avfuktning genom ventilation
då värme eller fuktighet icke tillföres i rummets inre
Om berggrottan icke är försedd med
innerbyggnad får man ekvationssystemet
G ■ cp-(to — ta) = och ■ At (tb — to) (15)
G ■ (Qo — Qa) = q ■ ß ■ [Ab • pm {tb) — po] (1 6)
Q = 0,85 • 10 —3 ■ p (17)
och sålunda
to = ai tb + (1 — ai) ta
oct_- Ah (18)
cxk ■ Ab -(- G • cp
Po = cr2 • Pm(tb) 4- (1 -ü2)pa I
___ ß-q^Ab______(19)
02 ß.p-Ab+ G-0,8510-3 j
där G = fläktens kapacitet i kg/h luft,
Cp = luftens specifika värme i kcal/kg,
ta — lufttemperaturen i det fria i °C,
Qo och Qa — luftfuktigheten i skyddsrummet resp.
i det fria i kg/kg luft.
En numerisk beräkning har genomförts för
samma bergtunnel som förut. För temperaturen
och fuktigheten utomhus ha de meteorologiska
månadsmedelvärdena använts. I fig. 11 återges
de beräknade värdena för luftens relativa
fuktighet i berggrottan vid olika g-värden. Därvid
har fläktens kapacitet antagits vara 5 000 kg/h
luft och beräkningen har utförts utan hänsyn till
uppvärmningen på grund av fläkteffekten. Vidare
har bergväggens temperatur antagits vara 9°C
under hela året. Ur fig. 11 avläses alltså den
relativa fuktigheten och ur fig. 12 den
lufttemperatur, som skulle erhållas om ventilationen sattes
i gång vid den tid på året, som svarar mot
avläs-ningens abscissvärde.
Av fig. 11 framgår att tunnelluften i "torra
berg" (q liten) under vintermånaderna blir torr,
under det att den i våta berg blir mättad med
fuktighet. Under juli och augusti blir tillståndet
oberoende av q-värdet, vilket beror på att
fuktighet under dessa månader utfälles på
bergväggarna och att kondensationshastigheten är
oberoende av om väggarna äro torra eller våta.
Om luftmängden är större än den ovan antagna
(G = 5 000 kg/h) blir bredden be i fig. 11, dvs.
området inom vilket relativa fuktigheten för
7=1 är mindre än 100 % större, och i
gränsfallet, då G går mot oändlighet, komma
kurvorna för samtliga 7-värden att sammanfalla med
fa -kurvan. Om luftmängden omvänt är mindre
än den antagna blir avståndet b e mindre och i
gränsfallet, då G är noll, komma kurvorna för
samtliga g-värden att sammanfalla till en
horisontell linje vid /=100 %. Ett undantag från
denna regel utgör gränsfallet q = 0. Detta fall
är emellertid utan praktisk betydelse.
Om berggrottan är försedd med innerbyggnad
får man i stället för ekvationerna 15 och 16
G • cp (to — t„) = Kv- A (tb — to) (20)
G (Qo - Qa) =Kd-A-[pm (tb) — Po] (21)
Ekv. 21 förutsätter, att vatteninträngningen
genom berget är tillräcklig för att partialtrycket i
mellanrummet skall bli lika med
mättningstrycket vid bergväggstemperaturen. Detta torde emel-
Fig. 12. Lufttemperatur i oinbyggd bergtunnel vid
friskluftsventilation. - innerluften,......bergväggen,
–- ytterluften.
31 juli 1943
375
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
