Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 31. 31 juli 1943 - Inbyggnads- och ventilationsproblem i bergskyddsrum, av F Hansen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk Tidskrift
fläkt. Finnes inget ventilationsschakt, måste luften
pressas in genom en trumma med lämpliga
uttagsöppningar över hela rummets längd.
Ingen uppvärmning behövs utom möjligen
anordningar för uppvärmning av rörledningarna.
Livsmedels förråd
De ventilationstekniska fordringarna bli
givetvis beroende på de olika varuslag, som skola
lagras. Vi ha på Fortifikationsstyrelsen haft
under utredning ett större livsmedelsförråd i berg,
som planerats av militära myndigheter. Då det
gällde att få fram data om värme, fuktighet och
ventilation för olika livsmedel funno vi, att det
var mycket svårt att få ordentliga uppgifter
härpå. Detta problem måtte vara mycket litet
genomarbetat, vilket är beklagligt, då genom
riktiga lösningar stora ekonomiska värden stå att
vinna.
Ett utdrag ur en sammanställning över
temperatur och relativ fuktighet visas i tabell 4. Som
synes variera de uppgivna siffrorna högst
avsevärt, speciellt för temperaturerna.
I detta sammanhang bör påpekas att
önskemålen kunna vara olika ur militär och ur
handelssynpunkt i ett avseende. Ur handelssynpunkt
kan det vara lämpligt att hålla uppe fuktigheten,
så att om varorna säljas efter vikt man även kan
få betalt för den ingående fuktigheten, så länge
denna håller sig inom sådana gränser, att inte
varan förstörs. Ur militär synpunkt är det
däremot önskvärt, att varan alltid är så lätt som
möjligt. De vakuumtorkade varorna äro ett
typiskt exempel på en långt gången uttorkning utan
att varans näringsvärde förstöres.
Frånsett kylrum böra i stort sett
förrådslokalerna ha en temperatur av I—10°, och den
till-låtna temperaturvariationen ligger således
omkring bergets naturliga temperatur. För dessa
förrådslokaler blir alltså den riktiga lösningen
kongruent med ammunitionsförråden.
Kylrummen måste inbyggas i värmeisolerat
skal. Då temperaturen inuti inbyggnaden blir
lägre än i bergrummet, och bergrummet alltså vill
avge fuktighet till det inbyggda rummet, måste
inbyggnaden dessutom göras tät. Ventilation ge-
Tabell 3. Toleransgräris vid fullständig avsaknad av
ventilation för måttligt rörlig personal (enligt professor
T Teorell).
Luftkub m3/person 1 2 4 10 20 100
Timmar för
uppnående av 1 % CO2 (då
ventilation om
möjligt bör
igångsättas) 0,5 1 2 5 10 50
Timmar för
uppnående av 3 % CO2 (fysiologisk toleransgräns) 1,5 3 6 15 30 150
nom kylbatteriet kan kompletteras med avkyld
friskluft.
Skyddsrum för expeditioner
Dessa skyddsrum äro i regel uppdelade i
relativt små expeditionslokaler, ofta med plats för
endast 2—3 personer, och förläggningslokaler
med utrymmen varierande från 2—20 personer.
De ventilationstekniska fordringarna framgå av
tabell 1. När man emellertid skall fastställa
storleken av fläktanordningar etc. efter antalet
personer, kan man komma in på ett rätt svårt
problem. I en expeditionslokal kan samma
person vistas vid sitt skrivbord, i dagrum, i matsal
eller i förläggningslokal. Skall man då räkna
ventilationsbehovet efter det lokala antalet
personer, som på en gång kunna beräknas vara i
samma lokal, eller skall man beräkna det på
antalet skyddade personer? Man bör nog gå en
medelväg, om man kan räkna med att
ventilationsanordningarna bli omställda, så att de på natten
blåsa in mera luft i förläggningslokalerna och
på dagen mera i expeditionslokalerna, dvs. om
man kan förutsätta, att man har en maskinist,
som kan sköta ventilationsanordningarna riktigt.
Inbyggnaden kan slopas endast i mycket tätt
och torrt berg, om man tillför tillräckligt med
värme för att hålla berget torrt. I mindre expc-
Tabell A. Exempel på temperaturer och fuktighetsgrader för lagrade livsmedel (efter olika källor).
Varuslag Temp. Fukt Temp. Fukt Temp. Fukt Temp. Fukt Temp. Fukt
max. min. max. min. max. min. max. min. max. min. max. min. max. min. max. min. max. min. max min.
Potatis .................... 6 2 7 1 65 50 4 2 90 85 4 2 90 85 9 3 85 80
Kött (färskt)............ — — — — 1 0 90 80 h — 1 90 80 _ i — 1 90 80 — — — —
Sill ............................ 8 2 — — 2 1 — >90 4 2 — — — — — — — 0 — >90
Brödsäd, vete ........ 8 2 — — 10 1 65 50 4 0 70 65 — — — — — — — —
Torkad frukt ........ 8 2 — — 10 1 65 50 10 0 75 70 10 0 75 70 — — — —
1 Vetemjöl ................ 8 2 — — 10 1 65 50 5 ca5 65 55 20 7 65 55 — — — —
Rödbetor ................ 2 0 95 90 2 0 95 90 8 3 85 80
31 juli 1943
381
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
