- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1943. Allmänna avdelningen /
383

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 31. 31 juli 1943 - Inbyggnads- och ventilationsproblem i bergskyddsrum, av F Hansen

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Teknisk Tidskrift

tör åt öppningen, kan detta bli synnerligen
obehagligt för skyddsrummets personal. Å andra
sidan är faran härför ute på små öar och kobbar
obetydlig, då fallskärmshoppare eller sabotörer
ej kunna tänkas gå lösa där, och
ventilationsproblemet förenklas högst betydligt när man
saknar tillgång till elkraft, vilket är regel ute i
skärgården.

En anläggning försedd med schakt ventileras
endast genom schaktvädring, vilket antingen kan
vara kontinuerligt med strypta dörröppningar
eller ventiler eller diskontinuerligt med fullt
öppna dörrar. En sådan diskontinuerlig vädring kan
i regel nattetid mellan kl. 1 och 5 inskränkas till
två 20-minutersperioder. Där så är möjligt bör
emellertid ett friskluftintag ordnas, så att dörren
till huvudingången kan hållas stängd under
vädring samt helst så att ett värmebatteri
inkopplas i luftintaget för att i någon mån
förvärma luften.

För den styrda ventilationen gälla samma
principer som för skyddsrum för expeditioner.
Ventilationen blir dock betydligt enklare genom att
lokalerna i regel äro stora och
sammanhängande. Särskilda evakueringsledningar behövas i
regel icke från de stora lokalerna; däremot bör
en särskild evakueringsledning dras från
toaletter o.d.

Någon uppvärmning torde i regel ej bli
erforderlig sedan rummen fullbelagts, då folket avger
tillräcklig värme.

För uppvärmning vid tomgång samt under
förberedelseperioden före beläggning, vilket speciellt
gäller oinklädda skyddsrum, behövs emellertid
en värmeanläggning, vilken även kan behöva
köras vid partiell beläggning, samt vid mycket
våta berg, även vid full beläggning.

Huruvida denna uppvärmning bör göras med
varmvattenpanna eller med elvärme måste bli
beroende på de lokala förhållandena, om elkraft
över huvud taget finnes, kraftpriset samt om
varmvattenanläggning ändock finnes i
angränsande fastighet e.d. Några generella regler härför
kunna icke uppställas. Vad som tidigare anförts
om varmvattenuppvärmning kontra elkraft och
kombinationer av dessa system samt om
utnyttjande av reservkraftaggregatets avgaser för
uppvärmning, gäller även i detta fall.

Vid bedömandet om elkraft skall användas
hör man kunna ta hänsyn till att det gör mindre
att folk i skyddsrum får ta de obehag, som kunna
följa av att elkraften faller ifrån, än att
personal i expeditioner, som skall utföra ett
högklassigt intellektuellt arbete, tar denna risk.

Slutord

När man planerar en skyddsrumsanläggning
i berg, skall man se till att den blir ekonomiskt

riktigt planerad, dvs. att den dels verkligen kan
fylla sitt ändamål, och att anläggningskostnaden
pius det kapitaliserade värdet av driftkostnaden
blir ett minimum.

I motsats till de flesta andra pengar, som
läggas ut på militära utgifter, kan man förutsätta
att det kapital, som lägges ned på
bergskyddsrum, har ett bestående värde. Bergskyddsrummen
bli nämligen icke omoderna liksom vapen och
annan utrustning, utan kunna med till visshet
gränsande sannolikhet förutses vara fullt
användbara även i framtida krig åtminstone under ett
sekel framåt. Dessutom kosta de mycket litet i
förhållande till värdena av den vara och den
personal, som de skola skydda, och de beslut, som
under krigsförhållanden där skola fattas.

Följande exempel på detta förhållande kunna
nämnas:

Ett skyddsrum för flytande drivmedel kostar
f.n. ca 60 kr/m3 om cisternerna gjutas in mol
berget ocli ca 130 kr/m3 vid fristående cisterner,
medan importpriset på flytande bränsle är ca
1 400 kr/m3 (flygbensinens är långt högre);
berg-skyddsrumsanläggningen med tillhörande
cisterner etc. kostar alltså mellan 4 och 9 % av den
lagrade varans nominella värde. I en viss
skyddsrumsanläggning för vissa högklassiga varor
kostar förrådet komplett inkl. tillfartsvägar m.m.
cirka 200 kr/t skyddad vara, vari ventilation och
inbyggnad ingår med cirka 50 kr/t. Den skyddade
varans tillverkningsvärde är cirka 12 000 kr/t.
Hela förrådet kostar således endast 1,7 % av den
skyddade varans värde.

Ett skyddsrum för en viss expedition för 175
personer kostar i ett aktuellt fall ca 3 400
kr/person inkl. förläggningslokaler, dagrum, värme och
ventilation m.m. I denna siffra ingå ventilation
och uppvärmning med ca 500 kr/person. Dessa
kostnader äro synnerligen obetydliga i
förhållande till värdet av den skyddade personalen. De
ekonomiska konsekvenserna av de beslut, som
fattas på denna expedition, kunna givetvis röra
sig om miljoner på mycket små tidsenheter, och
att dessa beslut bli riktiga kan i hög grad bero
på att expeditionen kan arbeta under skyddade
och lugna förhållanden.

Ett allmänt skyddsrum i berg i Stockholms
stad för cirka 300 personer drar f.n. en
totalkostnad av ca 210 kr/person, vari inbyggnad och
ventilation ingår med 45 kr/person. Även om högre
makter i krig inte räkna alltför högt med
civilpersonalens värde, måste man dock säga att 210
kr/person är taget i underkant som värde på
Medelsvensson.

Det är sålunda god ekonomi och välplacerade
pengar, om man nu över huvud taget rustar för
krig, att bygga bergskyddsrum och förse dem med
för ändamålet lämplig och fullgod
ventilationsteknisk utrustning.

31 juli 1943

383

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:27:26 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1943a/0395.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free