Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 31. 31 juli 1943 - En tillämpning av de nyare principerna på inredning av personskyddsrum i berg, av Gösta Smitt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk Tidskrift
En tillämpning av de nyare principerna
på inredning av personskyddsrum i berg
CIVILINGENJÖR GÖSTA SMITT, LSTF, STOCKHOLM
En av de första luftskyddsåtgärder som vidtogos
i Stockholm var byggandet av ett antal
skyddsrum, insprängda i berg och avsedda att utgöra
fullträffsäkra skyddsutrummen för
gatutrafi-kanter. Byggnadsarbetena färdigställdes mycket
snabbt på grund av tidsläget, ocli inom kort
förfogade luftskyddet över ett trettiotal
anläggningar, rymmande vardera ca 300 personer.
Skyddsrummen voro samtliga oinredda, d.v.s. utan
innertak och väggar, och man räknade vid denna
tidpunkt ej med att behöva utföra ytterligare
anordningar utöver den normala
skyddsrumsutrustningen för de skyddsrumsbesökandes
bekvämlighet.
Den främsta synpunkten på bergskyddsrum
var givetvis det goda skydd mot bombverkan
dessa rum erbjuda trafikanterna. Erfarenheterna
från byggnadstiden kunde ej heller giva
anledning till vidtagande av speciella
inredningsåtgärder, ty i genomsnitt var granitberget ganska
gott. Det visade sig emellertid efter något år att
temperatur- och särskilt fuktighetsförhållandena
i flertalet av bergskyddsrummen blevo
synnerligen dåliga. Nedrinnande vatten från
bergsläp-por genomfuktade stora delar av bergytorna, så
att i många fall 100 % relativ fuktighet kunde
konstateras, mögelsvampsbildningar uppstodo och
allvarlig skadegörelse hotade inredningen, såsom
bänkar, elektrisk belysning, motorer m.m.
Klimatförhållandena voro icke heller ägnade för
in-hysning av människor i rummen under längre tid.
Försök att med då tillgängliga metoder
avfukta, ventilera och uppvärma skyddsrummen
igångsattes. Det visade sig emellertid att varken
värme och ventilation eller avfuktningsaggregat,
eller dessa i kombination förbättrade
klimatförhållandena i bergskyddsrummen. Vissa resultat i
positiv riktning erhöllos, men i stort var problemet
icke löst.
I samband med IVA:s utredning om
bostads-uppvärmningsproblem upptog ett av dessa
utskott avfuktningen av bergskyddsrum till
behandling. Genom välvilligt tillmötesgående fick
Överståthållarämbetets luftskyddsbyrå tillfälle att
på ett tidigt stadium av den teoretiska och
praktiska utredningen ta del av
undersökningsresultaten. För att verifiera de uppställda teorierna och
för att erhålla experimentella värden på vissa
DK 628.84
materialkonstanter uppfördes några
provskyddsrum. Ett av dessa utgör det av luftskyddsbyrån?
tekniska avdelning utförda skyddsrummet vid
Vasaparken i Stockholm.
Rummet kan betraktas såsom ett normalrum
för stadens trafikskyddsrum i berg och har
dimensionerna 35 X 6 X 2,20; volymen är ca
400 m3 motsvarande 0,75 m3/person under
förutsättning att 300 sittande personer beräknas
kunna få plats i skyddsrummet. Bergtäckning
utgör ca 5 m granit.
Som framgår av fig. 1 består anläggningen av
en gassluss och det egentliga skyddsrummet,
vilket är uppdelat i tre sektioner och innehåller
lokaler för maskinrum, vaktrum och toaletter.
Skyddsrummet är försett med en inbyggnad av
värmeisolerande och fuktighetsgenomsläppliga
väggar av gasbetongplattor med en tjocklek av 10
cm och värmegenomgångstalet 0,50. Väggarnas
ytterytor äro obehandlade, innerytorna slammade
och avfärgade. För att skydda väggarna vid
rengöring ha golvsocklarna utförts av asfalt, och till
skydd mot droppvatten har en liknande, fast
något högre asfaltisolering anbragts utmed
ne-derkanten av väggens yttersida. De utmed ena
långsidan löpande trummorna äro murade av 5
cm gasbetongplattor. Trummorna äro putsade på
innerytorna och isolerade från varandra genom
ett lag asfaltpapp. Taket, som uppbäres av enkel
träkonstruktion, upphängd i bergtaket, består av
korrugerad plåt, som bestrukits med tjärbeck,
en 20 mm glasullsmatta för värmeisolering samt
en underpanel. Mellan plåten och glasullsmattan
finnes ett luftmellanrum, som står i förbindelse
med luften utanför inbyggnaden. På bergbottnen
är utlagt ett lager skärv, varpå gjutits ett golv
av 10 cm asfaltbetong, som på översidan försetts
med en vattenisolering av tjärbeck, vilket mate-
Maskinrum
384
Fig. 1. Plan av bergskyddsrummet.
31 juli 1943
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
