Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 31. 31 juli 1943 - En anordning för luftavfuktning med kiselgel, av Erik O Jonsson - Avfuktningsaggregat för bergskyddsrum, av Henrik Conradi
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk Tidskrift
stora. 1 den mån fuktigheten i rummen sjunker,
komma dessa fuktmängder givetvis att minskas.
De angivna tillförda värmemängderna innefatta
icke värmeförlusterna från det rum, i vilket
av-fuktningsaggregat är uppställt, liksom ej heller
värmeförlusterna från ång- och
kondensledningarna mellan pannrummet och aggregatet.
Klselgelens beständighet
De utförda laboratorieförsöken ha ej kunnat ge
något svar på frågan om kiselgelens beständighet.
Materialet som sådant bör givetvis vara
beständigt gentemot kemiska angrepp av luften och
vattnet, men det kan tänkas, att porerna så
småningom på ett eller annat sätt igenproppas eller
fyllas, så att den verksamma porytan med tiden
minskas. (Denna igensättning av porerna kan
t.ex. tänkas ske genom fina dammpartiklar eller
genom något ämne i ångform, som av kiselgelen
kondenseras och bindes fastare än vatten.) Sedan
driften pågått tillräckligt lång tid, böra därför
prov för fastställande av den använda kiselgelens
fuktadsorberande förmåga utföras.
Kiselgelavfiiktningens lämplighet
Det må först och främst framhållas, att ingen
av de förekommande avfuktningsmetoderna ge-
nerellt kan sägas vara lämpligar» än de andra.
Därför att ett system i ett visst fall befunnits
lämpligt är det ingalunda säkert att detta system
passar i ett annat till synes likartat fall.
Avfukt-ningsanläggningens konstruktör måste därför i
varje fall noga beakta och ta hänsyn till alla
inverkande omständigheter och betingelser samt
därefter välja den för detta fall förmånligaste
metoden.
Kiselgelavfuktningen kan närmast
ifrågakomma där billig värme för regenereringen finnes
tillgänglig. Vidare synas metodens fördelar vara
större i den mån den ingående luften har låg
temperatur, och även en låg fuktighetshalt torde
inverka i samma riktning. Energiförbrukningen
är i regel större än motsvarande förbrukning för
ett väl konstruerat kylmaskinsystem, men
energin kan till övervägande del utgöras av värme,
medan kylmaskinsavfuktningen kräver den ofta
dyrbarare mekaniska eller elektriska energien.
Skall uppvärmning ske samtidigt med
avfukt-ningen, behöver man endast räkna den med
våt-luften bortgående värmemängden som förlust.
En något svävande faktor utgöra
underhållskostnaderna, vilka ej kunna närmare bedömas
innan erfarenhet vunnits om kiselgelens
varaktighet.
Avfuktningsaggregat för bergskyddsram
IN GE\N J 0R NTH HENRIK CONRADI, STOCKHOLM
Avfuktningsaggregat för förrådsrum böra
uppfylla följande fordringar. Relativa fuktigheten i
rummet hålles under ett fastställt värde, oftast
mellan 50 och 90 % och beroende på arten av
det lagrade materialet. Temperaturen är i regel
av underordnad betydelse men maximeras ibland
till + 15° à + 20°. Aggregatet måste kunna
arbeta vid lufttemperaturer mellan + 4° och
+ 20°.
Då luftfuktigheten ständigt skall hållas låg
under flera års tid, spela kostnaderna för elektrisk
eller annan form av energi en avgörande roll.
Eftersom anläggningarna ofta äro avsides belägna
och sakna tillsyn, åtminstone av tekniskt kunnig
personal, bör driften ske automatiskt och säkert.
I regel är uteslutande elektrisk energi
disponibel, och vatten för kylningen kan i regel ej
påräknas. Luftintag utifrån böra av skyddstekniska
skäl undvikas eller utföras med minsta möjliga
dimensioner.
DK 628.84 : 699.85
En undersökning visar, att ett aggregat, som
enbart cirkulerar luft inom lokalen och som
genom kylning utfäller vatten, på ett
tillfredsställande sätt kan uppfylla dessa fordringar.
Principen är för de båda här beskrivna
aggregattyperna i huvudsak densamma. Den fuktiga
luften får passera förbi kalla ytor, vilkas temperatur
ligger under daggpunkten. Därvid fälles
fuktigheten ut på ytorna antingen i form av vatten, som
kan ledas bort, eller i form av is, som först måste
tinas upp. Den låga yttemperaturen
åstadkom-mes och underhålles av en kylanläggning med ett
vanligt kolvkompressoraggregat. Den "nyttiga"
kyleffekten utgöres huvudsakligen av
ångbildningsvärmet för den fuktighet, som skall
bortföras, samt, om daggpunkten ligger under 0°,
smält-värmet för isen, dvs. respektive ca 600 och 600 +
+ 80 = 680 kcal/kg vattenånga.
Är luftens och omgivningens absoluta
temperatur T° och luftens daggpunkt Td° utgöra dessa
31 juli 1943
391
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
