Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 32. 7 aug. 1943 - Centralisering eller decentralisering inom industrien, av Ove Hoff, sammandrag av r
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk Tidskrift
det politiska livet utan också inom industrien.
Det talas om och arbetas för att centralisera
ledningen, att centralisera produktionen inte bara
inom de enskilda företagen utan inom hela
branscher, att centralisera försäljningen genom att
upprätta försäljningskontor för flera firmor
gemensamt. Det kan då kanske förefalla överflödigt
att ställa den frågan om vi böra göra något för
att främja eller motverka centraliseringen. Den
förefaller nämligen att gå fram som en naturkraft
oavsett våra sympatier eller antipatier. Det är då
helt naturligt, om det finns många som betrakta
centraliseringen som en oundviklig följd av
utvecklingen, som vi människor sakna inflytande
på, och som man blott har att underordna sig
och göra det bästa möjliga av.
«
Att leda industriens utveckling —
en ingénjörsuppgift
Men om det vid en närmare undersökning visar
sig, att centraliseringen är förknippad med sådana
nackdelar, att det är önskvärt att komma bort
från denna myckna centralisering, då är det
också mänsklighetens uppgift att leda utvecklingen
så, att centraliseringssträvandena motverkas. Det
är då i första hand en ingenjörsuppgift att vara
med och leda utvecklingen in i sådana banor, att
resultatet blir det för människorna bästa möjliga.
Det är vår uppgift som ingenjörer att undersöka,
om de fördelar, som uppnås genom
centraliseringen, möjligen skulle kunna erhållas på annat
sätt eller om de kunna undvaras, när man
samtidigt kan avlägsna de med centraliseringen
förknippade olägenheterna. Att det över huvud taget
finns anledning att ta upp detta spörsmål till
behandling beror på att centraliseringen i väsentlig
grad är ett maskinålderns fenomen. Ty även
om det måhända inte är tekniken, som har
framkallat den omfattande centralisering, som vi
kunna bevittna överallt i världen i dag, så är det i
alla fall den tekniska utvecklingen, som har gjort
det möjligt, att centraliseringen har blivit så
omfattande, och detta medför ännu en förpliktelse
för ingenjörkåren att intressera sig för denna
fråga. Innan vi gå vidare, kan det emellertid vara
av intresse att fastslå, vad vi mena med
centralisering och vad vi åtminstone tills vidare vilja
utelämna i denna diskussion.
Centralisering, definition, omfång
Centralisering är en organisationsform, som
lägger alla avgöranden, allt ansvar och all
myndighet i ett centralorgans hand, som har fått sig
hela ledningen anförtrodd, kanske till och med
att denna ledning har lagts i en enda mans hand.
Mellanledens betydelse inskränkes till att mer
eller mindre vara förmedlare av
centralledningens order och ett redskap för dess vilja. Det är
alltså här endast fråga om stora företag.
Centraliseringen omfattar emellertid inte bara
enskilda firmor, utan man strävar efter att också
centralisera hela branscher och i varje fall att
centralisera en eller annan fabrikation genom att
slå tillsammans flera företag under en gemensam
ledning. Detsamma gäller om kartell- eller
trust-bildningar, upprättandet av försäljningskontor
och i regel upprättandet av statliga och
statskon-trollerade företag. Vad man ofta kommer att
tänka på i samband med centralisering är
rationalisering och mekanisering. Dessa senare frågor
komma vi dock icke att ta upp till behandling.
Den fråga, som det närmast gäller att besvara,
blir då: Varför centraliserar man egentligen?
Centraliseringens orsaker
Orsakerna till att man centraliserar kunna
uppdelas i tekniska, ekonomiska och personliga eller,
om man så vill, psykologiska.
De tekniska orsakerna till en centralisering
äro: ökning av produktionskapaciteten, ökad
enhetlighet hos de framställda produkterna,
minskad kraftförbrukning per producerad enhet,
ökade möjligheter till bättre arbetsfördelning, ett
bättre utnyttjande av maskiner och lokaler, ökad
överblick över vinsten och en fastare ledning.
De ekonomiska orsakerna äro: ökade
förtjänstmöjligheter, större frihet för ledningen, ökat
inflytande på marknaden och på prisbildningen.
De personliga orsakerna äro: driften att skapa
och leda något stort, att åstadkomma ett strängt
genomfört system för organisationens
uppbyggnad, fåfänga.
Psykologiska orsaker
Låt oss börja med de sistnämnda: de
psykologiska orsakerna. Den moderna människan har
en utpräglad benägenhet att imponeras av det
kvantitativa och av rekord. Vi behöva endast
tänka på den förtjusning, med vilken pressen
omnämner nya resultat, t.ex. byggandet av den
största maskinen i världen, att Köpenhamn har
uppnått 1 miljon innevånare osv. I själva verket
spela sådana sensationer mycket liten roll. Vad
betyder det för oss, om Köpenhamn har 400 000
eller 800 000 innevånare, om Burmeister & Wain
är det största varvet i Skandinavien eller blott
det näst största. Det som är det verkligen
väsentliga, det är, om vi kunna skaffa innevånarna i
Köpenhamn ordentliga bostäder, goda
arbetsförhållanden osv., och om våra stora varv kunna
skapa sysselsättning för många armar och
framställa fartyg av verklig kvalitet och till
konkurrenskraftiga priser. Kort sagt, maskinålderns
människor ha av många orsaker, som vi här inte
behöva nämna, satt kvantiteten framför kvaliteten
i sina omdömen om framsteg och utveckling, och
det är detta, som har bidragit till att gynna
centraliseringen. På alldeles samma sätt förhåller,
det sig med de personliga prestigesynpunkterna.
398
14 aug. 1943
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
