Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 32. 7 aug. 1943 - Centralisering eller decentralisering inom industrien, av Ove Hoff, sammandrag av r - TNC: 14. Lånord på -ion, av J W
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk. Tidskrift
på annat sätt. Jag är skeptisk nog att påstå
följande: den utpräglade mekanisering, som
utmärker en så stor del av den amerikanska industrien,
är inte någon fördel som USA har framför oss,
utan det är i stället ett försök från amerikansk
sida att ersätta något, som vi ha i motsats till
dem, nämligen en riklig tillgång på kvalificerad
arbetskraft inom varje område. Detta ljuder
måhända egendomligt i de flestas ögon, och
betraktelsesättet är naturligtvis ensidigt, men det är
inte mer ensidigt än den dyrkan, som allmänt
ägnas mekaniseringen.
Att rationalisera betyder bl.a. att på bästa
möjliga sätt utnyttja tillgängligt material, och detta
gäller alldeles speciellt om människomaterialet,
ty det är det som man är mest beroende av.
En av huvudreglerna i fråga om industriell
organisation är att inte använda överkvalificerad
personal. Hela den rationaliserings- och
mekaniseringsform, som man har infört i de stora
industriländerna, går ut ifrån en mindre kvalificerad
arbetskraft både vid maskinerna, på
förmansposterna och på alla de tekniska mellanposterna
än den, som överallt står till buds i Danmark. I
stället för att blint apa efter utlandet böra vi
därför sträva efter att få fram en självständig
organisationsform, som bygger på inhemskt
människomaterial. Det är för övrigt just detta, som
är hemligheten med många mindre firmors
framgång, att de ha förstått att bygga på det inhemska
människomaterialet.
Vi måste decentralisera
Som ett viktigt led i strävandena att komma
fram till något sådant skulle jag gärna vilja peka
på decentraliseringen. Den är icke någon "de vises
sten", som löser alla svårigheter, men jag är
övertygad om, att det är nödvändigt, just som
utvecklingen har försiggått under de senaste
årtiondena, att man medvetet lägger vikt vid att
decentralisera, varhelst detta låter sig göra. Om
utvecklingen icke medvetet ledes i denna riktning,
kommer den ovillkorligen att gå mot större
centralisering. Orsakerna till detta äro, för att formulera
det så skarpt som möjligt, fåfänga, maktbegär,
penningbegär och strävan efter en schematisk
organisation.
Industrien och städerna
En form av centralisering, som det finns
anledning att tänka på i detta sammanhang, är
sammanförandet av industriföretagen till de stora
städerna. En uppenbar nackdel med denna
anhopning av industriella företag till städerna är
den rent militära sårbarheten, som gör, att ett
ödeläggande av ett industridistrikt skulle bli
fullständigt katastrofalt för landet i dess helhet. Det
är något annat, som man också måste tänka på,
och det är flykten från landsbygden. Om
industrien kunde spridas ut över landet, skulle detta
otvivelaktigt bidra till att minska
motsättningarna mellan stad och land. En sådan
decentralisering medför för övrigt bättre
bostadsförhållanden för arbetarna och tjänstemännen och större
utvidgningsmöjligheter för företaget.
Jätteföretagen — en samhällsfara
Slutligen är det något som också bör framhållas
i detta sammanhang. Det är olyckligt för ett land,
om det skapas enstaka firmor, som äro så stora,
att deras existens i väsentlig grad blir av
betydelse för hela samhället. Det innebär inte någon
fördel att ha firmor, som äro så stora, att staten
icke anser sig kunna låta dem gå i konkurs. Detta
betyder nämligen i sista hand endast, att det blir
staten, som får huvudinflytandet över sådana
firmor, vilket i sin tur medför en långt starkare
och intensivare centralisering.
"Centralisering" — en framtidstanke
En dansk nationalekonom fällde vid något
tillfälle det yttrandet, att det inte var meningen, att
danska arbetare skulle konkurrera med kulier.
Men det är just det som vi måste göra, och
därför gäller det att så långt som möjligt utnyttja
den största fördel, som vi ha framför kulierna,
nämligen vår utbildning och alla de rent
mänskliga egenskaperna. Men detta förutsätter, att det
verkligen kan byggas upp ett förhållande av
förtroende och gemenskap inom varje enskilt
företag, och just därför, att centraliseringstanken på
så många områden ligger så nära till hands,
skadar det säkerligen inte, om vi för framtiden då
och då säga till oss själva: "Decentralisering",
detta som en erinran om de möjligheter, som
decentraliseringen rymmer för utvecklingen av det
viktigaste av allt, nämligen människan!
r
TNC
14. Lånord på -ion
En ansenlig mängd lånord i vårt språk sluta på -tion,
uttalat som betonat -sjon eller i några fall -tsjon. Färre äro
de ord som sluta på -sion eller -ssion, uttalat som betonat
-sjon, och tämligen sällsynta äro de som sluta på -xion,
uttalat som betonat -ksjon. Alla dessa ord äro substantiv
av realgenus, och de bära en omissskännlig fransk prägel.
De bilda i vårt språk sin egen ordtyp, liksom de förut
behandlade orden på -age, men äro av betydligt större antal
och av betydligt större vikt än dessa.
Många hithörande ord ha fastställts eller vunnit hävd
som huvuduttryck för sina begrepp och måste alltså
tolereras i språket trots sin i grunden osvenska karaktär.
Som exempel på sådana ord kunna nämnas: absorption,
acceleration, attraktion, ekvation, friktion, induktion,
kommunikation, koncentration, konstruktion, kontraktion,
observation, proportion, reaktion, reparation, rotation,
station, variation, ventilation, vibration; adhesion,
dimension, expansion, explosion, kohesion, repulsion;
kompression, transmission; reflexion. Visserligen kunna några av
dem mycket väl tänkas ersatta av till sin form mera
21 aug. 1943
401
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
