- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1943. Allmänna avdelningen /
408

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 33. 14 aug. 1943 - Sambandet mellan grundläggande och tillämpad forskning, av Lawrence Bragg, sammandrag av r

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Sambandet mellan

grundläggande och tillämpad forskning

Vid ett möte i Royal Institution i London höll chefen
för Cavendish Laboratory i Cambridge, sir LawbENCE
Bragg, ett mycket uppmärksammat föredrag, som
återges här nedan i sammandrag efter ett referat i IVA
1943, h. 2.

I sitt uttalande varnar sir Lawrence Bragg mot
att klippa av sambandet mellan forskning och
undervisning. Detta har även understrukits av
Tekniska Forskningsutredningen i dess första
yttrande (SOU 1942:6 s. 105).

Bragg varnar vidare mot att skapa isolerade
institut med permanent forskarstab för
bearbetning av någon specialbransch.
Forskningsutredningen har som princip uttalat, att
forskningsinstitutets byggnader med tillhörande fasta
inredning böra bekostas av staten, medan
forskningsorganisationen icke bör vara statlig utan bildas
av ett enskilt företag, där stat och industri
samverka.

Den grundläggande forskningen har enligt
Bragg hittills i England varit sammanknuten med
universitetsundervisning, ett system som har varit
i stånd att hålla vetenskapen, speciellt fysiken,
på ett mycket högt plan. En viktig reform ligger
nu i luften. Forskningen skall planläggas,
uppdelas på skilda centra, och institutioner för ren
forskning skola upprättas skilda från
undervisningen. Bragg understryker betydelsen av den
akademiska forskningens stora tillgång: den
jämna strömmen av unga män genom
universitetet, vilkas egna ursprungliga och friska tankar ha
ett obestridligen befruktande inflytande på
arbetsmetoderna inom facket. Han menar att den
renaste glädjen i vetenskapligt arbete är att se det
frö till en idé spira, som man har sått i en ung
mans själ, se det utvecklas på ett sätt kanske som
man inte har kunnat förutse och inte skulle ha
kunnat själv prestera.

Staben i en central forskningsinstitution är
däremot jämförelsevis permanent. Häri ligger en
risk för petrificering; denna ger sig knappast till
känna under det första årtiondet av en
institutions tillvaro, utan den kommer först med åren.
Ännu mindre sannolikt är att den uppenbarar sig,
om genom den centrala institutionen går en jämn
ström av ungdomar, som få forskningsanslag och
som genom speciella lättnader stimuleras att
arbeta vidare efter de linjer, som de ha utstakat för
sig. En sådan anställning är i själva verket en

DK 001.891

skola för fortsatta vetenskapliga studier och ger
samma förmåner som ett universitet.

Petrificering förekommer mest i laboratorier
utan friskt tillflöde, där medlemmarna av
forskarstaben komma in som unga män och
fortsätta med ett arbete av i stort sett samma
karaktär hela sitt liv, och där befordran vinnes mera
på grund av ålder än genom förtjänst.

De framgångsrikaste institutionerna äro de
som kunna betraktas som en massa utrustning,
inte som en massa människor. Ett sådant ställe
har en kärna av permanent personal, men dess
huvuduppgift är att vara en tillflyktsort för
envar under korta perioder av intensivt arbete; dess
viktigaste personal växlar.

Även om Storbritannien kan vara stolt över
sina bidrag till den fundamentala forskningens
framsteg, så har enligt Bragg den engelska
industrien icke förstått att tillgodogöra sig
forskningens resultat på ett tillfredsställande sätt. Det
rådande undervisningssystemet har ett stort ansvar
för detta. Ofta förlorar pojken något väsentligt
genom den alltför stränga uppmärksamhet, som
han måste ägna sina studier. Han får inte lära
sig att umgås med andra människor, att vara
kamrat i laget, att ta ansvar och initiativ och att
lita på sitt eget omdöme. För övrigt vilja många
av de bästa unga forskarna ha säkra arbeten, som
omedelbart löna sig.

Amerikanska studenter äro mera praktiska,
händiga och företagsamma i att montera
apparater än engelska studerande i naturvetenskap.
Dessa egenskaper förvärva de amerikanska
ungdomarna i stor utsträckning genom praktik under
de långa sommarloven.

Ett förslag för framtiden är därför att
uppmuntra de fysikstuderande att praktisera ett tag
mellan skolan och universitetet. Man kunde
också följa de medicinska fakulteternas exempel.
En viktig del av undervisningen vid en medicinsk
fakultet skötes nämligen av praktiserande läkare
och kirurger i form av korta specialkurser.
Varför inte inbjuda de ledande teknikerna att göra
detsamma vid utbildningsanstalterna för fysik?
Likaväl som det skulle ge studenterna värdefull
erfarenhet, skulle det ge industrimännen en plats
vid universiteten med rättighet att delta i
överläggningarna och hjälpa till med
förvaltningen.

408

14 aug. 1943

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:27:26 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1943a/0420.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free