- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1943. Allmänna avdelningen /
411

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 34. 21 aug. 1943 - Fiskerinäringens krav på teknikerna, av Karl-Hugo Larsson

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

TekniskTidskrift

x g a r e: svenska teknologföreningen

ANSVARIG UTGIVARE OCH CHEFREDAKTÖR: SVEN A HANSSON

Häfte 34
Årg. 73

Fiskerinäringens krav pä teknikerna • Tidskriftsnytt • Pressklipp • TNC • Kataloger
Föreningar • Personnotiser • Sammanträden

21 aug.
1943

Fiskerinäringens krav på teknikerna

CIVILINGENJÖR KARL-HUGO LARSSON, LSTF, STOCKHOLM

I krigstider, då vårt lands försörjning med
livsmedel genom de krigförandes blockadåtgärder
försvåras, gäller det att med alla medel befrämja
självförsörjningen. Under det nu pågående
liksom under det föregående världskriget har
efterfrågan på fisk stegrats starkt. Den svenska
fiskerinäringen har fått en ökad betydelse, och alla
åtgärder till befrämjande av dess utveckling äro
välkomna. Man frågar sig då, vad som kan göra^
för att höja fiskets avkastning. För att klarlägga
hithörande spörsmål kan det kanske vara av
värde att här lämna en kort redogörelse för vårt
lands fiske av i dag.

Det är två slags fiske man härvid stöter på,
insjöfiske och utsjöfiske. Det förstnämnda
bedrives i insjöar, åar, floder etc., det sistnämnda
försiggår i öppna havet, dels utefter kusterna och i
skärgårdsområden, dels till sjöss (havsfiske,
hög-sjöfiske) . Personer, som yrkesmässigt bedriva
fiske, äro icke alltid helt hänvisade till detta
näringsfång för sitt uppehälle. Man skiljer mellan
yrkesfiskare och binäringsfiskare. De sistnämnda
ha ofta ett mindre jordbruk att huvudsakligen
lita sig till och bedriva — i mån av tid — fiske,
dels för egen räkning, dels för avsalu.

Insjöfisket omhänderhas i stor utsträckning av
binäringsfiskare. Härtill bidrar icke minst den
omständigheten, att det ofta är koncentrerat till
några korta perioder av året i samband med
fiskens lektider. Intensifiering av insjöfisket måste
ske med stor försiktighet, då fiskbeståndet i en
mindre sjö är begränsat. Det är havsfisket, som
man i första hand genom lämpliga åtgärder kan
utveckla, så att det ger ökat utbyte. Detta kan ske
på två vägar, dels genom förbättring av fångst-

DK 639.2

metoder och tillämpning av nya metoder samt
utveckling av båtar och redskap till större
effektivitet, dels genom tillkomsten av nya fiskelag
med båtar och redskap.

Havsfiske i egentlig bemärkelse är i vårt land
till övervägande del begränsat till Västkusten.
Det är framför allt Bohuslän, som i detta
hänseende intar en anmärkningsvärd särställning.

Den utveckling av fångstmetoder samt tekniska
hjälpmedel (båtar och redskap), som är en
förutsättning för våra dagars bohuslänska
havsfiske, har skett under en tidrymd av ca 40 år.
Den sammanhänger med motoriseringen av
fiskebåtarna, vilken tog sin början under detta sekels
första år. Om man tar hänsyn till de
förhållanden, under vilka det bohuslänska fisket vuxit
fram till vad det är i dag, måste man ge sitt fulla
och oreserverade erkännande åt pionjärerna på
detta område. Konjunkturerna ha växlat, och den
bohuslänska fiskarbefolkningen har fått kämpa
hårt för sin existens. Folkmaterialet är emellertid
det allra bästa, och det torde vara svårt att på
andra områden uppvisa motsvarigheter till den
företagsamhet, som kännetecknar bohusfiskaren
i gemen. I regel är han dessutom i sin allmänna
livsföring ett föredöme för andra yrkesgrupper,
och det är en god tillgång för vårt land att ha en
sådan kår av självständiga och kunniga yrkesmän
för bedrivande av det hårda och ofta nog
livsfarliga fisket långt till sjöss — i fredstid ända ute
på Nordsjön och Atlanten.

Det sätt, på vilket fiskarna äro organiserade
i fiskelag, som efter enkla, sedan gammalt
gällande regler fördela den vinst, som kan uppstå
av fisket, är en intressant form av "praktisk

21 aug. 1943

411

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:27:26 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1943a/0423.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free