Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 34. 21 aug. 1943 - Pressklipp - Kanadas industri - Sveriges största kolugn - Karlskoga går på »krutsulor» - Oxelösunds Järnverk utökar glasbruket - Köpkraftstillväxten i USA - USA:s stålindustri - Ett nytt blekningsförfarande för textilier - Sveriges första stora gasgeneratorfabrik - Den tyska cellullindustrien - Betupptagningen mekaniseras - Englands industri koncentreras - Kanada täcker självt sitt gummibehov - En isfri stupränna - Kanadas tillverkning av papper och massa - Världens största betongbro invigd
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk Tidskrift
Pressklipp
DK 62(047.6)
Kanadas industri liar under kriget undergått en
revolutionerande utveckling. Under förra världskriget hade
detta land knappast någon egen vapenindustri. Numera är
det den fjärde i ordningen av de förenade nationernas
vapenproducenter. Tillverkningen av flygmaskiner uppgår till
6 000 årligen och av stridsvagnar till 20 000. I år
beräknas krigsproduktionens värde till 3,7 miljarder dollar
mot 1,2 år 1941. (Sv.D. 13/7.)
Sveriges största kolugn bygges f.n. vid Högforsbruk i
Bergslagen. Dess årsproduktion blir icke mindre än 300 000
hl gengaskol. Vedåtgången blir 40 000 m3/år. Utom kol
skall man bl.a. framställa A- och B-tjära, metanol, sprit
och råterpentin. Arbetsstyrkan är 35 man, för vilka
bolaget har sörjt med bl.a. ett modernt badhus och ett
tvätthus med maskinell utrustning. Dessutom ställas fina
tomter till arbetarnas förfogande. (Sv.D. 15/7.)
Karlskoga går på "krutsulor". Vid Björkborns
krutbruk beräknar man att före sommarens slut komma i gång
med tillverkningen av ersättningsläder. Till klackar lämpar
sig det nya lädret utmärkt, men som sulläder är det ännu
inte fullgott; det brytes lätt, men den svårigheten tror man
sig kunna övervinna. Tillgången på råvaror, bl.a.
läderav-fall är relativt god. (D.N. 13/7.)
Oxelösunds Järnverk utökar glasbruket. Järnverkets
fönsterglasbruk, vars årsproduktion f.n. är ca 240 000
lådor/år skall öka sin kapacitet till 500 000 lådor/år.
Dessutom skall det byggas ett trådglasbruk för 100 000 m2
och ett plansliperi för fönsterglas i storlekar upp till
2,5 X 1,1 in. Byggnadskostnaderna beräknas till 6 Mkr.
och arbetet skall vara färdigt nästa sommar.
Oxelösund svarar numera för ca 70 % av vårt lands
produktion av fönsterglas. Importen har varit av
betydande omfattning men den är nu mycket starkt beskuren,
till stort men för byggnadsindustrien. Allt trådglas har
hittills importerats. Planslipning har utförts endast i
mindre skala, vid det numera nedlagda Glava glasbruk.
fSv.D. 30/6.)
Köpkraftstillväxten i USA stiger på ett oroande sätt.
Under första kvartalet voro de civila, månatliga
inkomsterna i år 4 miljarder dollar större än för två år
sedan, medan de månatliga skatteintäkterna ha ökats med
endast 1,5 miljarder dollar. Efter avdrag för skatter och
investeringar i krigsobligationer kommer man till ett
månatligt tillskott i köpkraft på 2 miljarder dollar eller
24 miljarder dollar/år. Denna summa är större än hela
den engelska nationalinkomsten före kriget. (Sv.D. 18/6.)
lTSA:s stålindustri, som i slutet av år 1939 var 81 Mt,
hade den 31 dec. 1942 stigit till 90,2 Mt och beräknas nu
i mitten av innevarande år vara uppe i 97,1 Mt. Enbart
den ökning av kapaciteten som planeras för de sex första
månaderna i år är större än Japans hela ståltillverkning.
Båvarubehovet är självfallet oerhört. I medio av 1943 krävs
per år räknat 134 Mt järnmalm, 80 Mt koks, 35 Mt krita,
70 Mt tackjärn, 27 Mt cirkulerande skrot och 14 Mt
köpskrot. (Sv.D. 18/6.)
Ett nytt blekningsförfarande för textilier har
utarbetats av du Pont-koncernen. Blekningen sker kontinuerligt
och så snabbt att även tunga militärtyg kunna blekas med
en hastighet av 200 m/min. Förbrukningen av ånga och
kemikalier har starkt reducerats, och kassationsprocenten
är obetydlig. Blekningsmedlet är vätesuperoxid. (Sv.D. 20/6.)
Sveriges första stora gasgeneratorfabrik har nyligen
startats i Örebro för tillverkning av de Svedlundska aggre-
gaten. Arbetsstyrkan är f.n. 65 man och kapaciteten 200—
250 aggregat i månaden av 28 typer. Ing. Svedlund släppte
ut sitt första gengasaggregat 1913. År 1934 gjordes de
första försöken med gengas vid armén och samma år
exporterades Svedlundsaggregat till Italien. År 1936 körde
man för första gången över Alperna med gengas och 1937
utsträckte Svedlund sin export till Afrika. (Sv.D. 22/6.)
Den tyska cellullindustrien har på senare år
undergått en mycket kraftig utveckling. Produktionen av
konstsilke, som 1936 uppgick till 46 300 t, beräknas i fjol ha
stigit till något över 100 000 t. Ännu kraftigare är stegringen
ifråga om cellull, från 42 900 t 1936 till över 400 000 t 1942.
Tyskland har därmed grundligt distanserat Italien, som
1936 var världens största producent av cellull med ca
50 000 t, och som numera har en produktion av ungefär
100 000 t/år. (Sv.D. 25/6.)
Betupptagningen mekaniseras. Med hjälp av en
ny-konstruerad maskin, som lyfter betorna underifrån och
kastar dem på sidan av raden sedan de avblastats med ett
likaledes nykonstruerat redskap, skola tre man och ett
par hästar kunna avverka ett tunnland sockerbetor på nio
timmar, en prestation som tidigare krävde 16 man.
(Sv.D. 19/6.)
Englands industri koncentreras. Under de senaste två
åren ha 235 000 arbetare frigjorts från den civila
produktionen och samtidigt har en golvyta på 5,6 km2 blivit
disponibel för krigsindustrien, och mer än 3 000 civila
produktionsföretag inom 70 branscher ha stängts.
Koncentrationen har i stort sett kunnat genomföras på
frivillighetens väg. (Sv.D. 26/6.)
Kanada täcker självt sitt gummibehov. Mot slutet av
innevarande år beräknar man att i Kanada få i gång en
fabrik för tillverkning av konstgummi ur olja med en
kapacitet av 40 000 t/år, motsvarande landets totala behov
av gummi. (Sv.D. 29/6.)
En isfri stupränna har konstruerats av kopparslagare
Frans Jansson, som har erhållit ett bidrag på 500 kr. ur
Lagermanska uppfinnarfonden. Konstruktionen bygger på
ett vattenlås, vilket, fastsatt i toppen av stuprännan,
tilllåter smältvatten men ej luft att passera. Den
uppåtgående luftström, som ständigt passerar genom stuprören,
alstrar nämligen en sänkning av temperaturen, som kan
vålla isbildning i och utanför rören även under töväder.
Därigenom att det alltid står vatten i vattenlåset, förblir
stupröret tomt; inga takisar och inga istappar bildas.
(Sv.D. 3/7.)
Kanadas tillverkning av papper och massa, som år
1938 uppgick till 145 Mdollar, hade 1941 stigit till 260
Mdollar, och beräknas i fjol ha nått upp i 300 Mdollar.
USA, som före kriget täckte tre fjärdedelar av sitt
massabehov från de nordiska länderna, kan nu få detta behov
till största delen täckt genom import från Kanada. Även
av tidningspapper har Kanada blivit Förenta Staternas
enda utländska leverantör. (Sv.D. 8/7.)
Världens största betongbro invigd. Den 16 juli
öppnades Sandöbron för trafik. Detta bygge, som har pågått
i fem år, sedan den 18 april 1938, har kostat i runt tal
5 Mkr. Brospannet om 264 m är det längsta i betong helt
gjutna brospannet i världen, närmast följt av
Tranebergsbron i Stockholm med en längd av 181 m. Som trea
kommer en betongbro vid Brest i Frankrike på 180 m.
Sandö-brons segelfria höjd är 40 m på 50 m bredd. Själva bron
är i sin helhet nära lVa km och med tillfartsvägarna blir
den sammanlagda längden nästan 3 km. För bygget har
det gått åt 6 750 t cement, 200 t armeringsjärn, 100 km
rundvirke i form av pålar och 10,5 miljoner spik.
Arbetsstyrkan har varit 300 man och antalet dagsverken 161 000.
(Sv.D. 10/7.)
416
11 sept. 1943
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
