- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1943. Allmänna avdelningen /
417

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 34. 21 aug. 1943 - TNC: 15. Lånord från engelskan, av J W - Kataloger - Elektriska AB Skandia - I H Tidbeck AB - AB Sigand - Svenska AB Gasaccumulator - AB Gerber & Hesslow - Lidköpings Mek. Verkstads AB - Asea - Nordiska Gummifabriks AB Overman - Svenska AB Christiani & Nielsen - Föreningar - Tekniska Samfundet, av G E M

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

TNC

TekniskTidskrift

Kataloger

15. Lånord från engelskan

DK 406

De lånord som vi hämtat från engelskan äro på grund
av detta språks egenartade stavning och uttal särskilt
svåra att anpassa till svenskt språkskick. Medan de flesta
av våra från tyskan komna ord knappast längre uppfattas
som främmande, och de från franskan upptagna kunnat
bilda vissa erkända ordtyper, t.ex. de på -mång och -tion,
framstå de engelska lånorden till mycket stor del
fortfarande som komplett omedgörliga och oförmögna till även
en blygsam grad av anpassning eller till typbildning.

Naturligtvis finns det undantag. Sådana ord som box,
film, räcket, start, tank, tender, truck, trust ha vi kunnat
överta med bibehållen stavning och med tillämpning av
svenskt uttal och svensk böjning. Vi säga sålunda boxar,
racketar, tendrar osv. och ha även kunnat bilda svenska
avledningar, såsom filma, starta. Andra engelska ord ha
undergått en tämligen enkel omstavning, t.ex. brotsch, jigg,
kutter (del av hyvelmaskin), logg, slagg.

I vissa fall har en genomgripande stavningsändring
företagits, för att ett någorlunda riktigt engelskt uttal skall
kunna utläsas av en svensktalande. Hit höra sådana ord
som gejd (engelska: guide), koks (cokes), käx (cakes),
räl (rail), sliper (sleeper). Det engelska compound har
om-stavats till kompound, varvid emellertid den för rätt uttal
viktigaste ändringen lämnats obeaktad; ordet borde i
svenskan stavas kompaund. Det engelska economiser (ett slags
förvärmare) ser man ibland hos oss stavat ekonomiser; i
detta fall torde en fullständig omstavning efter engelskt
uttal ("ekonomajser") knappast vara möjlig att
genomföra.

Denna svårighet att nå en för det språkligt skolade ögat
rimlig omstavning enligt engelskt uttal har gjort, att en
mängd i vårt språk använda engelska ord fått bibehålla
sitt engelska skrivsätt. Som exempel kunna nämnas wire
(någon enstaka gång skrivet vajer), plywood, shunt samt
ett stort antal sport- och modetermer, t.ex. yacht, cocktail.
Redan den vanliga engelska sje-ljudsstavningen sh tycks
vara omöjlig att "översätta". Ordet shunt borde för svensk
användning stavas sjunt men en sådan ändring torde för
närvarande vara ogenomförbar, dels emedan shunt så
ymnigt förekommer i vår elektrotekniska litteratur, även i
normlitteratur, och dels på grund av att stavning sjunt
framstår så okultiverad för var och en med någon
kännedom om engelska språket.

En alldeles särskild svårighet bereder den engelska
pluraländelsen -s, som ofta felaktigt kommit med i den
svenska singularformen, t.ex. i de redan nämnda orden
koks och käx. Den har också länge använts i orden räls
och slipers, fattade som singularis, varför pluralformen
blivit rälser och slipersar. Kungl. Järnvägsstyrelsen har
emellertid på förfrågan meddelat TNC att dessa ordformer
numera icke anses korrekta; det skall — med TNC:s fulla
gillande — heta en räl, flera räler, en sliper, flera sliprar.
Därmed kunna dessa ord anses på ett tillfredsställande sätt
anpassade till vårt språk.

Slutresultatet av denna överblick måste bli, att
frånsett de relativt få ord, som verkligen kunnat eller
framdeles kunna på ett naturligt sätt och i en från svenska
språkvanor ej alltför avvikande form införlivas med vårt
språk, måste de engelska lånen betraktas som icke
önskvärda. I sitt arbete måste TNC därför ständigt ta upp
sådana lånord till diskussion och föreslå lämpligare termer.
Att här ge en någorlunda fyllig uppräkning av sådana fall
skulle emellertid föregripa utredningar som ännu icke
äro slutförda.

J W

Elektriska AB Skandia, Stockholm. En katalog över
centrifugalpumpar (lista P4200), praktiskt uppdelad i fyra
delar: vertikaldelade pumpar, flerhjuliga seriepumpar för
höga tryck, horisontaldelade pumpar och pumpar för
vertikal uppställning. Varje del innehåller alla de uppgifter,
som man behöver vid val av pump för olika ändamål.

I H Tidbeck AB, Stockholm. Priskurant 100,
upptagande ett stort antal artiklar inom
metall-trådvaruindu-strien, såsom metallduk av olika slag, gäddkrok, hakar,
kedjebottnar, pressade mässingskedjor m.m.

AB Sigand, Malmö. Lagerlista 32 över nya och
begagnade verktygsmaskiner. Till följd av de minskade
importmöjligheterna har firman numera lagt upp tillverkning av
en del maskiner inom landet.

Svenska AB Gasaceumulator, Stockholm-Lidingö.
Katalog 1077 över gassvetsning och -skärning, med översikt
av försäljningsprogrammet vid Agas svetsavdelning och
ett stort antal åskådliga bilder. En särskild avdelning
beskriver tillsatsmaterial för svetsning.

AB Gerber & Hesslow, Stockholm. Broschyr över
"Duffag" brandskyddsmedel för trä, textilvaror m.m.

Lidköpings Mek. Verkstads AB, Stockholm.
Trycksak "Vi flyttar in ..." med vackra fotografier över
bolagets nya kontors- och fabriksbyggnad i Västberga vid
Midsommarkransen.

Asea, Västerås. Reklamblad över småtelfrar för
trefas-växelström 110—500 V, 50 p/s, avsedda för låg
hisshastighet och för 125 till 500 kg last. De äro närmast avsedda att
tillgodose behovet av en praktisk lyftanordning för
verktygsmaskiner.

Nordiska Gummifabriks AB Överman, Sundbyberg.
Reklambladen: "En specialfabrik till industriens tjänst",
vari firmans tillverkningsprogram framlägges;
"Packningar och manschetter" med upplysningar om
Bernol-packningar, som skola stå emot bensin, oljor och värme,
Vulkanit-fiber, speciellt för tätning mot kokt vatten m.m.;
"Gummivalsar för tryckpressar" och "Noritringen", en
monteringsfärdig tätningsring, särskilt lämplig för
stillastående axlar, då ringsätet tillhör den roterande delen.

Svenska AB Christian! & Nielsen, Stockholm. Katalog
över cellbetong för isolering. Den eleganta, rikt illustrerade
katalogen innehåller intressanta uppgifter om cellbetongens
goda värmeisolation, dess användningsområden och
anpassningsförmåga samt en del tekniska data och tabeller.

r

Föreningar

Tekniska Samfundet i Göteborg behandlade vid sitt
första allmänna sammanträde den 9 mars "Konsthartserna och
deras utveckling i Sverige", för vilka civilingenjör Halvard
Liantxer redogjorde.

Den 2 och 3 april arrangerade Samfundet en kurs i
sammanträdes- och förhandlingsteknik efter samma linjer som
Svenska Teknologföreningens under förra hösten. Kursen
hade samlat över 180 deltagare, och även
seminarieövningarna hade fullt hus. Det hela avrundades med en
subskri-berad middag på Grand Hotel.

I samband med Svenska Mässans öppnande lördagen den
29 maj hade Samfundet sitt andra allmänna sammanträde.
Programmet dominerades av en serie föredrag om
västkustfisket. Första föredraget hölls av fiskeriintendent Nils
Rosén om "Hur västkustfisket bedrives och vad det ger". I
inledningens koncentrerade statistik fick man bl.a. veta, att
år 1939 avkastade saltsjöfisket 133 Mkg, vartill kommo
omkring 15 Mkg skrapfisk, som tillfördes fiskmjölsfabrikerna.
Av totalkvantiteten kommo ca 100 Mkg på bohusfisket.
Samma år uppskattades insjöfisket till omkring 12 Mkg.

21 aug. 1943

417

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:27:26 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1943a/0429.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free