Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 37. 11 sept. 1943 - Tekniskt och kulturellt framåtskridande, av Erik Hj. Linder
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TekniskTidskrift
x g a r e: svenska teknologföreningen
ANSVARIG UTGIVARE OCH CHEFREDAKTÖR: SVEN A HANSSON
Häfte 3?
Årg. 73
Tekniskt och kulturellt framåtskridande • TNC • Böcker • Problemhörnan
Föreningar • Sammanträden
11 sept.
1943
Tekniskt och kulturellt framåtskridande
FIL. DR ERIK HJ. LINDER, DANDERYD
Det kan väl knappast förnekas, att vi ofta
talar om "framåtskridande" utan att göra särskilt
klart för oss vad som är framåt och bakåt i
denna underliga värld. Det fanns en tid. då
framåtskridandets begrepp föreföll genomskinligt och
självklart. Alla tycktes ense om dess innebörd ocli
— än mer — de flesta trodde fullt och fast, att
utvecklingen av sig själv gick i rätt riktning.
Framåtskridandet, en gång inlett, skulle aldrig
stanna. Mänskligheten behövde egentligen bara
vänta, så skulle ett skimrande välfärdsrike
sänkas ner till jordkretsen.
Man kan undra vad det är som gjort, att vi
börjat tvivla på denna optimistiska lära. En
orsak är mycket praktisk och påtaglig. Den var det
första världskriget. Det omskakade mångens
begrepp, och mycket som varit självklart blev med
ens tvivelaktigt. Vad var det här för slags
framåtskridande, som plötsligt resulterade i en våldsam
katastrof och i ett tillstånd, som de allra flesta
människor utan tvekan betecknade som
helvetiskt? I varje fall var det tydligen inget skäl att
tro, att lyckoriket kom av sig självt, genom
den makt man kallade utvecklingen. Det krävdes
nog både ansträngning och skarpblick för att
klara världsskutan över tidshavet.
En annan orsak är sannolikt rent filosofisk.
Den hör samman med en del moderna
tankeströmningar, men det må förbli osagt, i vilken
mån dessa nya tankar står i direkt beroende av
tidshändelserna och deras lärdomar. I slutet på
Föredrag inför KTH :s fjärde årskurs på Tekniska
Högskolans Studentkår den 26 maj 1943.
DK 130.2
1880-talet hyste man i bildade kretsar allmänt
den föreställningen, att vetenskapen snart skulle
komma att definitivt ersätta andra styrande och
reglerande krafter, sådana som religionen och den
traditionella moralen. De religiösa och moraliska
rörelsernas representanter motsatte sig givetvis
häftigt en sådan livstolkning, och resultatet blev
en ganska skarp motsättning mellan vetenskap
och religion, mellan kyrka och kultur. Denna
motsättning är ännu i dag inte helt försvunnen.
Numera visar den del av vetenskapen, som bland
annat har till uppgift att tänka över
vetenskapens mål och medel, nämligen filosofien, en
tydlig benägenhet att ta varning av levnadsregeln:
"Den som gapar över mycket..." Den så kallade
Uppsalafilosofien med professorerna Hägerström
och Phalén i spetsen har huggit upp en bred
rågång mellan vetenskap och värdering, och den
har vunnit en betydande resonans för sin
ståndpunkt. Vetenskapen skall kartlägga verkligheten
åt oss. Vetenskapen kan däremot inte peka ut
målen på kartan. Dem får vi hitta på själva, och
frågan, om vi på vår karta skall uppsöka Abisko
eller Kristianstad, Uddevalla eller Uppsala, den
måste avgöras med hjälp av en värdering.
Vetenskapen kan säga hur socker kemiskt sett är
beskaffat och vilken roll sockret spelar i vår kropp,
men huruvida vi föredrar sockrade bullar eller
osockrade, det kan vetenskapen inte göra något
åt. Vetenskapen kan säga vad som med
sannolikhet sker i Sveriges ekonomiska liv, om vi
börjar trycka fler sedlar än vi har täckning för; det
blir inflation. Men frågan huruvida inflation är
något önskvärt eller något avskyvärt, den måste
11 sept. 1943
435
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
