Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 39. 25 sept. 1943 - Böcker - Norrland, natur, befolkning och näringar, av R S - Sammanträden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk Tidskrift
från nya tidens början och med ett flertal värdefulla
slutsatser. Bondejordbruket är helt behärskande och ängens
förekomst utslagsgivande för den högt uppdrivna
boskapsskötseln. Förf. tar de sedan 1925 upplåtna kolonaten i
försvar mot den kritik, som uppges vara i avtagande. Den
odlade markytans fördubbling sedan 1805 är en
beundransvärd insats och stora tillgångar vänta på nybyggare.
Svalövs växtförädling kan ej skattas nog högt.
En uppsats som kanske borde ha anslutit till
befolkningsredogörelsen följer, nämligen nomadskoleinspektör
Axel Callebergs skildring av Nomader och nomadskolor.
I och för sig är innehållet om .de ca 8 500 lapparna
intressant och man förvånas över beskedet om att fisket
skulle vara huvudnäringen för samefolket, övergången till
halvnomadism är påtaglig.
Bedan i Callebergs framställning skymtar
boskapsskötseln men detaljredogörelsen tillkommer lappfogde Hilding
Johansson i kapitlet Renskötseln. Man finner att i
förhistorisk tid vildrenen varit utbredd över hela vårt land
och att omkring år 900 kommer renskötseln igång. Den
omfattar numera endast ca 165 000 djur. Förf. ägnar
uppmärksamhet åt driftekonomien och anser ca 2,5 Mkr.
utgöra den årliga maximiavkastningen. Utförliga
upplysningar om renbetena i Nordskandinavien och deras
minskning genom kulturåtgärder av olika slag lämnas.
Den till synes kammarlärde professor Bertil Boethius
har som vanligt med sitt medryckande friluftshumör
skildrat Jakt och fiske i Norrland i äldre tid. De olika
fångstmetoderna, lagstiftning och handel komma till uttryck.
Förf:s missmodiga slutsats är att en obotlig katastrof hotar
skogs- och fjällviddernas djurliv.
Professor Thorsten Streyffert analyserar det
svårbemästrade problemet om Skogen som råvarukälla fordom
och nu. Grundläggande för uppfattningen är att Norrlands
jordbruk ej kan stå sig utan inkomsterna från skogen och
att flottlederna äro oumbärliga. Den historiska gången
av skogsindustriens utvecckling belyses teknisk-ekonomiskt.
Man började med tjära, pottaska och trävaror, sedan
kommo massa, samt i våra dagar fiberplattor, kryssfaner och
alla dessa kemiska produkter, allt hårt tärande på
skogskapitalet. I samband därmed rapporteras
riksskogstaxe-ringarna, vilka böra upprepas med jämna mellanrum.
Samme förf. har fått sig förelagd uppgiften att beskriva
Den norrländska träförädlingsindustrin, som ansluter sig
till den föregå nde uppsatsen. Han påpekar bl.a. att
virkesförrådet av gran anlitas hårdare än förrådet av tall och
ifrågasätter, om ej den stora lövträdstillgången bör tas i
anspråk för massaframställningen. Sågverksindustriens
bekymmer och träförädlingsindustriens lokalisering
klarläggas. Lastbilstrafikens och havsflottningens omvälvande
insats framhålles i samband därmed. Slutligen understrykes
den vetenskapliga forskningens betydelse för fortsatt
utveckling.
Civilingenjör Erik Upmark sysslar med Norrlands
vattenkraft, vilken nu tillgodoser mer än en tredjedel av
elförbrukningen. Efter en redogörelse för de naturliga
förutsättningarna, intressemotsatserna i vattendragen och
kraftöverföringen kommer förf. in på speciellt norrländska
kraftbehov.
Disponent Gustav Carlsson har åtagit sig Norrlands
elektrokemiska industri, vari man får en intressant inblick
i framställningen av alkalier, klor, klorater, kväveprodukter,
järn, aluminium m.m. Förf. hoppas att krafthungern
söderut ej tillfredsställes genom allt för långt driven kraftexport
från Norrland till men för en elkemisk industri i norr.
Slutligen har fil. kand. Stellan Bohm försökt sig på
en allmänt hållen översyn av Transportbehov och
transportmedel i Norrland. Förf. framhåller huru på enskilt
initiativ flottleder och sjöfart utvecklats medan väg- och
järnvägsbyggande varit en statlig uppgift, delvis ur andra
än näringspolitiska synpunkter. Därvid märkes att
järnvägs- och sjötrafiken från Norrland är fem gånger så stor
som till landsändan. R S
Sammanträden
Svenska Elektroingenjörsföreningen sammanträder
fredagen den 1 oktober 1943 kl. 19.30. 1. Föreningsärenden. —
2. Dagens eko. — 3. "Jonosfären och radiovågornas
utbredning", föredrag av byråingenjör Sven Gejer. — Supé och
samkväm.
Kemi och Bergsvetenskap sammanträder fredagen deri
8 oktober 1943 kl. 19.30 på föreningens lokal. 1. Inval,
inkomna skrivelser, utseende av valnämnd. — 2.
"Sulfitavfallslut såsom hydrolyserande vätska vid träförsockring", föredrag
av professor H Roschier, Tekniska Högskolan, Helsingfors.
3. "Teknisk Tidskrifts omgestaltning", orientering av
chefredaktör Sven A Hansson. — Supé och samkväm.
Mekanik håller årsmöte lördagen den 9 oktober 1943 kl. 17
på föreningens lokal. Utöver sedvanliga årsmötesärenden blir
det föredrag av disponent Kjell Sjunnesson om den nu så
aktuella svenska linberedningen. Efter förhandlingarna intas
middag kl. 18.15. Fullständigt program meddelas senare.
Tekniska Fysikers Förening sammanträder tisdagen den
19 oktober 1943 kl. 19.30. 1. Föreningsangelägenheter. —
2. Föredrag av civilingenjör Göte Malmlöf, Asea, Västerås:
"Genomslagshållfasthet och dielektriska egenskaper hos fasta
isolationsmaterial." — Supé.
Svenska Elektroingenjörsföreningen inbjudes.
En kurs i allmän betongteknik anordnas av
kursverksamheten vid Stockholms Högskola med början omkring den
1 oktober. Kursen, som hålles torsdagar kl. 20—22, omfattar
åtta dubbeltimmar med direktör T Bilde som föreläsare. I
kursen behandlas cementens och betongens historia, modern
cementframställning, olika cementsorter, betongmaterial,
proportionering, tillredning, bearbetning och härdning av betong,
kvalitetspåverkande faktorer, armering och
användningsområden.
Kursavgiften är 12,50 kr. Anmälningar tas emot på
Kursverksamhetens expedition, Drottninggatan 120, tel. 30 11 60
eller 30 11 64.
Kurs i rättskunskap för ingenjörer anordnas den 28—
30 oktober 1943 i lokal, som senare kommer att fastställas.
Torsdagen den 28 oktober.
Kl. 9.30. Professor Ivar Awe : Rättsordningens
huvudgrunder (2 förel.). Rättsordningen, rättssubjekt, rättsobjekt,
rättighetstyper, rättshandlingar.
Kl. 13.30. Advokat Holger Wiklund: Fastighetsrätt (1
förel.). Begreppen fastighet och fast egendom,
fastighetsindelningen på landet och i stad, fastighetsköp och lagfart,
panträtt i fast egendom (inteckning), nyttjanderätt till fast
egendom.
Kl. 14.45. Hovrättsassessor Stuke Petrén:
Förmögenhetsrätt (2 förel.). Allmänna regler rörande överlåtelse,
preskription och betalning av fordringar, kvittning, huvuddragen
av skadeståndsrätten, rättshandlingars företagande genom
annan (fullmakt, kommission, handelsagentur), arbetsavtalet.
Fredagen den 29 oktober.
Kl. 9.30. Professor Håkan Nial: Bolags- och
föreningsrätt (2 förel.). De olika företagsformerna, aktiebolag.
Kl. 13.30. Advokat Holger Wiklund: Handelsrätt (l:a
förel.). Lagen om köp och byte av lös egendom, lagen om
avbetalningsköp, lösöreköp.
Kl. 14.45. Professor Ivar Agge: Rättegångsväsendet (2
förel.). Domstolsorganisationen, huvuddragen av
rättegångsförfarandet, rättsmedlen.
Kl. 18.30. Middag (5 kr.).
Lördagen den SO oktober.
Kl. 9.00. Professor Håkan Nial: Bolags- och föreningsrätt
(3 :e förel.). Handelsbolag och kommanditbolag, ekonomiska
föreningar, företagssammanslutningar.
Kl. 10.00. Professor Ivar Agge: Konkurs och exekution (2
förel.). De exekutiva myndigheterna, de vanligaste
exekutionsformerna, konkursförfarandets huvuddrag.
Kl. 13.30. Advokat Holger Wiklund: Handelsrätt (2 :a
förel.). Lagstiftningen om skuldebrev, växel- och
checklagstiftningen, borgen, panträtt i lös egendom.
Anmälan skall göras senast den 18 oktober genom
inbetalande av kursavgiften, 35 kr., till STF:s postgirokonto 540.
Anmälan till middagen den 29 oktober bör göras samtidigt.
458
11 sept. 1943
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
