- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1943. Allmänna avdelningen /
459

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 40. 2 okt. 1943 - En bild av gränsen för vårt naturvetande, av E Hubendick

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

TekniskTidskrift

ä gare: svenska teknologföreningen

ANSVARIG UTGIVARE OCH CHEFREDAKTÖR: SVEN A HANSSON

Häfte 40
Årg. 73

En bild a v gränsen för vårt naturvetande • Svenska Teknologföreningens höstmöte
Notiser • Insänt • Problemhörnan • Personnotiser • Sammanträden

2 okt.
1943

En bild av gränsen för vårt nalurvetande

PROFESSOR E HUBENDICK, LSTF, STORÄNGEN

Vi människor ha ett oemotståndligt begär att
vilja utforska naturföreteelserna och att vilja
förklara dem. Denna drift är väl den yttersta länken
i den evolution till allt bättre anpassning mot
yttervärlden, som är utmärkande för det
organiska livet. Utvecklingen har fört oss därhän, att
vi vilja profetera om framtiden, vi vilja på ett
fullt objektivt sätt kunna ånge framtida
händelser, i förtid besluta oss för huru vi skola möta
dem samt organisera och rusta oss för att kunna
behärska dem.

När jag säger, att vi vilja utforska och förklara
naturföreteelserna, så avse dessa två ord i själva
verket samma sak. Ty förklarandet av ett
utforskat naturfenomen är i själva verket endast
förberedelse till ett fortsatt djupare utforskande
av det ifrågavarande fenomenet. Skillnaden är
endast att vid ett verkligt utforskande ha vi
objektivt och oemotsägligt konstaterat vissa
sammanhang och eventuellt ställt upp en teori. I sin
strängaste form är denna teori en ekvation eller
ett ekvationssystem, som på ett bekvämare och
översiktligare sätt ersätter det i
observationsprotokollen samlade observationsmaterialet. Det är
emellertid först på ett ganska avancerat stadium
av forskningen, som man kan komma fram till
denna stränga form av teori. Yngre
forskningsområden måste, vanligen länge, nöja sig med
mindre stränga former, ja ofta hypoteser.
Förklaringen till ett naturfenomen möter därför
forskningsresultatet just i form av en arbetshypotes,
dvs. såsom en tankebyggnad, för vilken de
övervägande sannolikheterna tala. Mången gång är
förklaringen ej ens så tillförlitlig. Den kan
uppträda som postulat, för vilket man letar efter

DK 001

sannolikheterna. Ja, mången gång drar sig
människan ej ens för att som förklaring framföra
rena fantasibyggnader, för vilka hon ej ens
frågar efter några som helst sannolikheter, utan
nöjer sig med att tro.

Vi ha på ett mycket objektivt sätt utforskat
materiens och energiens egenskaper, och vi ha
ställt upp hållbara, ovedersägliga teorier. Vi ha
även trott, att vi nått ett definitivt slutresultat.
Samtidigt ha vi frågat oss, vad är materia och
vad är energi.

Under detta århundrade ha vi emellertid
funnit, att vi ej alls hade nått något definitivt
slutresultat i denna forskning. Vi ha funnit, att man
ej kan skilja på materia och energi. De äro ett
och detsamma. Vad vi kalla materia är
egenartade komplex av energier. Vårt tidigare resultat,
då vi sade att världens materiamängd var
konstant och att världens energimängd var konstant,
förutsatt att vardera mättes i ett och samma,
lämpliga mått, var sålunda endast en
arbetshypotes och ej någon teori. Dock voro materiens
egenskaper så väl utforskade, att vi ej behövt förkasta
något annat av de tidigare forskningsresultaten,
än att vi skilde på materia och energi. Samtidigt
ha vi fått förklaringen på vad materia är.
Materia är energi. Men frågan står kvar vad energi
är. Måhända kunna vi aldrig ge svar på den
frågan. Den yttersta förklaringen torde väl alltid
komma att förbli en olöslig gåta, där resignation,
fantasi eller tro, allt efter en vars kynne,
kommer att få ersätta vetandet. Vår hjärna torde väl
ej vara konstruerad så att den kan fatta dessa
yttersta ting. Den har utvecklats för att vara ett
instrument med vars hjälp vi på bästa möjliga

11 sept. 1943

459

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:27:26 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1943a/0471.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free