- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1943. Allmänna avdelningen /
464

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 40. 2 okt. 1943 - Svenska Teknologföreningens höstmöte, av Kl

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

TekniskTidskrift

Svenska

Teknologföreningens
höstmöte

Som mål för den traditionella utfärden i samband med
höstmötet hade Svenska Teknologföreningen i år valt
industri- och kraftverksdistrikten i mellersta Norrland.

De flesta deltagarna avreste med ordinarie tåg från
Stockholm på eftermiddagen torsdagen den 16 september
i abonnerade vagnar. Ett hundratal medlemmar anlände
på detta sätt till Sundsvall på kvällen och förenade sig
där med tidigare anlända mötesdeltagare, många
tillhörande tekniska föreningarna i Sundsvall och
Härnösand, till en supé på Hotell Knaust. I denna deltog
ett 150-tal gäster. Ordföranden i Sundsvalls Tekniska
Förening, civilingenjör Edde Berg, hälsade
Teknologföreningens medlemmar välkomna till Norrland och erinrade
om det tidigare besöket för sex år sedan. Överingenjör
Rolf Stéenhoff uttryckte föreningens glädje att få
komma till Sundsvallsdistriktet och framförde sin och
Teknologföreningens komplimang till Sundsvalls Tekniska Förening
för det föredömliga sätt, på vilket detaljfrågorna rörande
besöket i distriktet ordnats. Bland annat hade föreningen
helt åtagit sig den besvärliga inackorderingsfrågan.

Påföljande dag intogs frukost på Hotell Knaust,
varefter generaldirektör S Kloumann vid AB Svenska
Aloxid-verken höll ett orienterande föredrag på Sveabiografen om
aluminiumframställning och aluminiums användning. Det
belysande föredraget illustrerades med skioptikonbilder
och gav en försmak av vad som senare skulle visas i
aluminiumfabriken vid Kubikenborg. Generaldirektör
Kloumann gav även en skildring av denna fabriks tillkomst
och de svårigheter, som varit förknippade härmed,
svårigheter, som tack vare energi och skicklighet övervunnits.
Redan nio månader efter beslutet om uppförande var
fabriken färdig. Råvarorna för aluminiumframställningen
hämtas nästan uteslutande inom landet. Både Västerbotten
och Skåne äro därvid representerade. Vid fabriken
framställes aluminiumoxid, som genom elektrolys överföres
till aluminium. Elektrolysverk finnas dels i denna fabrik,
dels i aluminiumfabriken vid Månsbo nära Avesta. Efter
föredraget bar det iväg i abonnerade bussar till fabriken,
som demonstrerades av generaldirektör S Kloumann,
direktör H Lund och några av företagets ingenjörer.
Därefter ställdes kosan till restaurang Tivoli, där AB Svenska
Aloxidverken bjöd på lunch under generaldirektör
Klou-manns värdskap.

Efter lunchen delade deltagarna upp sig i två
grupper, som reste med buss till några av
Cellulosakoncernens fabriker inom distriktet. Den ena gruppen
besåg Svartviks Sprit- och Cellulosafabrik under ledning av
överingenjör Gösta Genberg och därefter
Perspektiv-fönsterfabriken under ledning av disponent A Mörch.
Den andra gruppen begav sig först till Sunds AB:s
Sågverk, ett av distriktets äldsta, grundat på 1850-talet, men
sedan moderniserat och rationaliserat i hög grad.
Sågverket demonstrerades av disponent A Mörch. Därefter
besågos de imponerande anläggningarna vid östrands
Sulfatfabrik, landets största, under ledning av
överingenjör G Ahlzén.

Hela dagen bjöd på ett ljuvligt sensommarväder med
sol och ljumma vindar, vilket bidrog till att förstärka det
goda intryck deltagarna erhållit av de goda exponenterna
för Norrlandsindustrien, som visats. Efter en väl använd
dag samlades upp emot 250 deltagare till en magnifik
middag kl. 19 på restaurang Tivoli, varvid Cellulosakoncernen
stod som inbjudare. Värd för dagen var direktör G
Göransson, som i sitt hälsningstal särskilt framhöll den an-

passningsprocedur till tidens krav, som
Sundsvallsindustrien undergått till fromma för landet under nuvarande
kristider. Under middagen bjöds på musikalisk
underhållning av restaurangens musikkapell, varjämte en
manskvartett, sammansatt av förmågor inom de lokala föreningarna,
lät höra sig, vilket livligt uppskattades.
Teknologföreningens ordförande tackade dem, som ordnat och genomfört
dagens studiebesök, och meddelade, att föreningen
beslutat utdela sin minnesplakett till direktör Torsten
Her-nèd, direktör G Göransson, generaldirektör S Kloumann,
civilingenjör Edde Berg, civilingenjör G S Ekroth, direktör
Erik Nyberg, direktör Rye Engström, direktör Herman
Lund, överingenjör G Tanner, överingenjör Gösta Genberg,
disponent A Mörch, överingenjör G Ahlzén, ingenjör S W
Holm, ingenjör C G Tempelman och civilingenjör Valde
Oskarson.

I särskilt extratåg med sovvagnar avreste ca 120
deltagare senare på natten till Östersund. Efter en snabb och
tidig frukost på järnvägsrestaurangen gick resan vidare
tillsammans med anslutande medlemmar av Jämtlands
Läns Tekniska Förening i abonnerade bussar den 4 mil långa
vägen till Statens Vattenfallsverks kraftstationsbyggnad vid
Midskogsforsen. De 140 deltagarna åhörde först i
samlingslokalen ett kort föredrag av arbetschefen Karl
Tju-lander om bygget, varefter detta under ett par timmars
tid besågs under ledning av arbetsbefälet. Man fick ett
mäktigt intryck av detta omfattande företag mitt ute i
ödemarken — Midskogsforsen gör skäl för sitt namn. På
grund av de stora avstånden till närmaste större
bebyggelse har ett helt samhälle med allt vad därtill hörer måst
skapas på platsen. Egnahemsbebyggelse, marketenteri med
600 sittplatser, butiker av alla slag, skola, kombinerad
biograf- och samlingslokal, poststation ha upprättats för att
möjliggöra en tillvaro av för närvarande över 1 100
arbetare och tjänstemän, många med familj på platsen.
Teknikens hjälpmedel ha därvid utnyttjats för att öka
trivseln och effektiviteten. Den imponerande anläggningen med
sin rekordstora jorddamm och i berget sprängda
kraftstation gav ett begrepp om teknikens, enkannerligen den
svenska teknikens, förmåga att behärska och nyttiggöra
naturkrafterna.

Lunch intogs i samlingslokalen, varefter resan fortsatte
till kraftstationen vid Kattstrupeforsen, vilken invigdes
för något mer än ett år sedan. Kraftstationen äges av ett
bolag, i vilket staten och Östersunds Elektriska AB äro
delägare. Tills vidare överföres all kraft till södra och
mellersta Sverige, men när kraftbehovet i Östersund stiger,
skall detta tillgodoses från denna kraftstation.
Anläggningen besågs under ledning av bolagets direktör kapten
Fr. Borggren och dess arbetschef under byggnadstiden
Karl Tjulander.

Efter återfärd till Östersund i det nu tämligen kyliga
och höstbetonade vädret samlades deltagarna till middag
på Grand Hotell på inbjudan av AB Kattstrupeforsen.

Från söndagens utflykt till Tännforsen.

464

2 okt. 1943

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:27:26 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1943a/0476.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free