Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 41. 9 okt. 1943 - Optiska avståndsinstrument, av C W Winsnes
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk Tidskrift
Fig. 7. Principiellt utförande au avståndsinstrument med
fast mätmärke (utan rätvändande prismor). 1
pentagonal-prisma, 2 objektiv, 3 prisma med totalreflexion, i skiva
med inetsade svävande mätmärken, 5 romboedrar, 6 okular.
mande strålarna. Fönstren utgöra så att säga
ögonens pupillöppningar, och avståndet mellan dem
är instrumentets bas. Innanför dessa fönster äro
pentagonalprismor för strålarnas avböjning 90°.
Strålarna gå därefter genom objektivet. I ett
mätprisma med totalreflexion avböjas strålarna
än en gång 90°, så att bilden kan iakttas som i
en vanlig prismakikare. Objektivet tecknar en
bild i okularets fokalplan, och här ligga
mät-plattorna. För att bilderna skola sammansmälta
och synas tydligt, är det viktigt, att
ögonavstån-det är det riktiga; därför få strålarna passera
genom rombiska prismor, innan de nå fram till
okularet. Romboedrarna äro vridbara kring
centrum av den sida, mot vilken strålarna infalla.
Genom vridning kan okularens inbördes avstånd
regleras. Okularen äro ställbara och ha en
dioptri-skala för inställning på tydligt seende.
Varför kan man icke använda en spegel eller
ett totalreflekterande trekantsprisma innanför
objektivfönstren i stället för pentagonalprismor?
Den inkommande strålen skall avböjas exakt 90°.
I en spegel sker detta endast med strålar med
infallsvinkeln 45°. De strålar, som komma från
samma punkt men med annan infallsvinkel, få
en något annan avvikning. Vid ett likbent och
rätvinkligt trekantsprisma blir förhållandet
detsamma. I pentagonalprismat bilda två
närliggande sidor rät vinkel med varandra och de två dessa
angränsande sidorna bilda 45° vinkel med var-
andra. De två senare sidorna äro försilvrade för
att ge totalreflexion. Strålar, som infalla genom
den ena av de vinkelräta sidorna, komma ut ur
den andra sidan och bilda rät vinkel med den
infallande, även om denna ej infaller vinkelrätt
mot prismats sida. Fig. 9 visar strålgången i ett
pentagonalprisma.
Här beskrivet avståndsinstrument har fast
mätmärke. Skalan synes utlagd som en trappstege
över terrängen. Har instrumentet en bas av B m
och är kikarnas förstoring F, blir den relativa
BF
reliefen , där b är normalt ögonavstånd.
Härmed blir urskiljningsförmågan större, så att den
minsta avståndsändring som kan uppfattas blir
A2 b
b ’ BF
Insättes A<5 = 10" räknas A i kilometer och B i
meter, erhålles med A A uttryckt i meter
närme-värdet
50 A2
AA = A<5
A A’
BF
Är avståndsinstrumentets bas 1,0 m och
förstoringen 10 kan man på ett avstånd av 500 m er
hålla den minsta bedömbara avståndsändringen
A A–
A A-
50 -0,52
1,0 10
= 1,25
Detta är instrumentets felgräns och kallas
teoretiska felet. För blotta ögat var den teoretiska
noggrannheten vid detta avstånd 200 m, alltså
avsevärt sämre än 1,25 m med det antagna
instrumentet. Så stor noggrannhet kan som regel icke
uppnås vid praktiska mätningar. Man torde vara
belåten om verkliga felet kan nedgå till ungefär
3 gånger det teoretiska felet.
Avståndsinstrument med rörligt mätmärke
Ett avståndsinstrument är egentligen en
vinkelmätare. Med två linssystem Oj och 02 på
avståndet B från varandra skall avståndet till ett
föremål P uppmätas, se fig. 10. Bilden av ett oändligt
långt bort beläget föremål faller i Oj resp. a2. Strå-
Fig. 8. Mätning med 1,25 m avstdndsinstrument med fast
mätmärke.
Fig. 9.
Försilvring
Pentagonalprisma.
Försilvring
470
11 sept. 1943
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
