Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 42. 16 okt. 1943 - Carl Ramström †, av Åke G Wickman - TNC: 19. Avgaser, uteffekt, nupris m.m., av J W
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk. Tidskrift
dier i Tyskland, Österrike, Frankrike och
England samt sedermera även i Amerika.
År 1886 kom Ramström till Norstedt & Söner
som förste faktor. Här stannade han till 1913
och utförde där ett utomordentligt tekniskt
nydaningsarbete. Det gamla tryckeriet blev
fullständigt omändrat och torde redan efter några år
under Ramströms tekniska ledning ha kommit
på höjden av vad samtiden kunde bjuda i såväl
kvalitet som leveransförmåga. Hans arbete gick
in i de minsta detaljer, samtidigt som han aldrig
släppte känslan för det praktiska och
arbetsgången i stort. Han var den förste, som började
syssla med arbetsplaneringsproblem i vår nutida
mening och nedlade här ett pionjärarbete, som
skulle komma till god nytta i hans framtida
uppgifter.
Under sin Norstedts-tid började Ramström
intressera sig även för den ekonomiska
förvaltningen. Han blev härunder banbrytare för en
noggrann bokföring och statistik, som
möjliggjorde en korrekt kostnads- och
resultatberäkning. Hans insatser på detta område blevo
erkända icke bara inom landet utan långt utanför
dess gränser och hans teorier fingo beaktande
vid modernisering av redovisningen och
bokföringen inom flera av vårt lands största företag.
Vid sidan av sin verksamhet hos Norstedts kom
Ramström att tidigt ta del i föreningsarbetet inom
yrket och han var under många år som
ordförande i Svenska Boktryckareföreningen ledaren
för yrkets gemensamma strävanden och den
flitige och initiativrike arbetaren inom alla dess
olika organ, såväl då det gällde
arbetsgivare-som utbildnings- eller ekonomiska frågor. Den
oväld han därvid visade, det klara, lugna
förstånd, med vilket han handlade frågorna, gjorde
att han snart även togs i anspråk inom andra
organisationer. Så var han under olika skeden
av sitt liv verksam som stadsfullmäktige i
Stockholm, styrelseledamot i Sveriges Industriförbund,
ledamot av Sociala Rådet, Statens
Arbetsmarknadskommission och fullmäktig i Stockholms
Handelskammare. Vid upprepade tillfällen var
han ledamot av styrelsen för Svenska
Teknologföreningen samt vice ordförande i II:a sektionen
1907—1908. Vidare var Ramström ledamot av
flera bolagsstyrelser — bl.a. var han under en
följd av år styrelseordförande i
Telefonaktiebolaget L M Ericsson och AB Plåtmanufaktur.
År 1913 bildades Sveriges Litografiska
Tryckerier och Ramström utsågs till dess verkställande
direktör. Här fick han ett verksamhetsområde,
som passade honom. Det blev arbetsamma och
kanske många gånger besvärliga år, men där
fanns många problem av såväl teknisk som
merkantil art att lösa, vilka det gladde honom att
få stångas med. Uppgiften var icke lätt men att
den genomfördes och lämnade resultat, det kan
de som nu tjäna i ledningen för företaget kon-
statera. Ramströms arbete inom SLT
kännetecknades fortfarande av de egenskaper, som
karakteriserat honom under Norstedtstiden. Ingen
uppgift eller fråga var för liten och ingen för stor att
icke han med samma lust skulle studera och
diskutera den till dess den hade fått en förnuftig
lösning. Kanske gick han härvid stundom för långt,
längre än tiden medgav för chefen för ett stort
företag, men å andra sidan skapade han något
som knappast skulle gått på annat sätt. Under
hans ledning och stimulerande arbete växte
nämligen fram en företagets egen anda, som har satt
djupa spår i SLT:s arbetssätt. Ännu många år
efter hans avgång sitter denna anda kvar inom
företaget, där den gått i arv hos dess personal
och ledning. Ramström kände detta ännu i sina
sista dagar med glädje och, om man får tala om
det hos en så blyg man, med stolthet.
Ramströms tekniska initiativ och framsynthet
visade många goda resultat. Han var den som
i vårt land omvandlade det grafiska hantverket
till en industri, där han dock strävade efter att
behålla allt vad det gamla hantverket bjöd av
yrkeskunskap och yrkesstolthet. Allt gott skulle
leva vidare men gamla fördomar skulle bort och
ersättas av djupare teknisk kunskap. Det är givet,
att hans fantasi någon gång förde honom in på
spekulationer, som efter prövning och
undersökning fingo nedläggas, men så måste det vara
fölen man, vilken som motto nästan hyllade satsen
att allt skall prövas, även det som förut icke
lyckats kanske lyckas nästa gång. Ramström
visste dock alltid var målet skulle vara, han gjorde
icke experiment för deras egen skull. Ramströms
livsverk består i SLT och det är av sådan art
att det blivit känt över hela världen och att hans
namn nämnes med aktning och beundran som
en av yrkets stormän.
Redan i vad som ovan skildrats skymtar
människan Carl Ramström. Härtill skall endast fogas
några ord. Han var en sällsynt fin man. C R
eller Kalle Ram, som ban kallades inom
företaget av såväl springpojkar som styrelsekamrater,
var allas glade, käre och vördade vän. Hans
förmåga att särskilt få ungdomen med sig var
fantastisk och bland dem som under hans chefstid
voro unga och lärde sig hänförelse i arbetet med
honom skall han aldrig glömmas.
Åke G Wickman
TNC
19. Avgaser, uteffekt, iiupris m.m.
Adverb bruka i regel uppträda som bestämningar lill
verb eller adjektiv, sällan till substantiv. I följande
resonemang rör det sig enbart om bestämningar till verb
och substantiv. Man kan säga: komma hit, en bil kommer
hit, men icke: en hit bil. Detta har sin motsvarighet vid
bildandet av sammansättningar, t.ex. hitkomma, en
hit-kommande bil, gentemot hitbil som icke tillfredsställer
482
30 okt. 1943
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
