Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 44. 30 okt. 1943 - Värmekostnaden för hyreshus, av Hilmer J Danielsson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TekniskTidskrift
xgare: svenska teknologföreningen
ANSVARIG UTGIVARE OCH CHEFREDAKTÖR: SVEN A HANSSON
Häfte 44
Årg. 73
Värmekostnaden för hyreshus • Bostadens värmeisolering och värmeekonomi •
Värmepannor och deras förbränningsekonomi • Drag • Värmeförlusterna genom fönster
Elektrisk bostadsuppvärmning • Den öppna spisen • C E Johansson † • Problemhörnan
Personnotiser • Sammanträden
30 okt.
1943
Värmekostnaden för hyreshus
CIVILINGENJÖR HILMER J DANIELSSON, LSTF, STOCKHOLM
Vad kostar det att uppvärma vanliga
bostadshus, och vad kostar varmvattenförsörjningen i
dessa? Värmekostnaden omfattar
bränslekostnad, eldare- och skötselkostnad samt
sotnings-kostnad. I vissa sammanhang bör även
medräknas årsmedeltal av kostnaden för reparationer av
värmeanläggningen. Till dessa rörliga kostnader
komma de mera fasta kostnaderna, ränta och
amortering av värmeanläggningen. Dessa senare
böra medräknas när värmekostnaden skall
användas för att framräkna den mest ekonomiska
värmeisoleringen för ett hus i visst klimat, ett
problem, som emellertid faller utanför ramen för
vad som skall omnämnas med dessa rader.
Den dominerande posten, bränslekostnaden,
bestämmes av bränsleförbrukning och
bränslepris. Bränsleförbrukningen är beroende av den
grad i vilken bränslet nyttiggöres samt,
beträffande uppvärmningen av byggnadens värmebehov
och beträffande varmvatten av dess förbrukning
och temperatur. I det följande är det närmast
bränsleförbrukningen, som skall ägnas en
summarisk behandling.
Faktorer, soin inverka på bränsleförbrukningen
Förutom av de faktorer, som räknemässigt
kunna beaktas vid bestämning av en byggnads
bränslebehov — husets dimensioner, omslutande
konstruktioners värmeisoleringsförmåga,
mängden fönsterytor m.m. — påverkas
bränsleförbrukningen av en mängd faktorer, som icke med
samma exakthet kunna bedömas. Såsom exempel
på dylika faktorer kan anföras följande:
DK 338.58 : 862.6/.9 : 728.2
En sänkning av yttertemperaturen eller en höj
ning av inomhustemperaturen med 1° motsvarar
t.ex. en ökning i värmebehovet med 6—7 % i
Mellansverige. Detta framgår av, att
värmebehovet under viss tid ju är proportionellt mot
temperaturskillnaden f,— ty. Vid en
inomhustem-peratur tiav 17° (medeltemperatur av 18° under
dagen och 16° under natten) samt en
yttertem-peratur ty av + 2°, vilket är medeltal under hela
eldningssäsongen ett normalt år i mellersta
Sverige, fås nämligen ^^ ^ = 6,6
Enbart på grund av mer eller mindre god
eldning och sotning torde ganska ofta förekomma en
variation i verkningsgraden från t.ex. 80 % till
70 %. Den lägre verkningsgraden ger inte mindre
än 14 % högre bränsleförbrukning.
Graden av ventilation är svår att kontrollera,
och betydande variationer torde ofta förekomma.
Att variationer i ventilationen inverka avsevärt
på byggnadens värmebehov framgår därav, att
vid den luftomsättning, som man oftast räknar
med, 0,5 gånger per timme, kräver ventilationen
för t.ex. större hus i sluten bebyggelse omkring
25 % av byggnadens hela värmebehov.
Det till ledningssystemet överförda värmet
nyttiggöres i olika hög grad, beroende på
uppvärmningsanordningarna i sin helhet eller deras
skötsel. Exempelvis kan, genom att hela
värmesystemet icke är avstämt, enstaka rum eller lägenheter
med otillfredsställande värmetillförsel medföra,
att andra delar av byggnaden bli
övertempererade.
23 okt. 1943
493
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
