Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 44. 30 okt. 1943 - Bostadens värmeisolering och värmeekonomi, av Moje Bergström
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk Tidskri ft
Bostadens
värmeisolering och värmeekonomi
ARKITEKT MOJE BERGSTRÖM, LSTF, STOCKHOLM
I vårt förhållandevis karga klimat har det i alla
tider varit nödvändigt att bygga bostäderna så, att
ett relativt gott skydd mot vinterkylan erhålles.
Det hade genom århundraden utbildat sig en
tradition för tjockleken hos ytterväggar av de
hävdvunna byggnadsmaterialen, trä resp. tegel. Dessa
tjocklekar voro olika för skilda trakter, mindre i
de södra och större i de norra landsändarna, men
överallt av erfarenhet avpassade så, att
kondensering av rumsluften på ytterväggens yta nätt och
jämnt undveks under köldperioderna. Det var
sålunda hygieniska minimikrav, som voro
avgörande för isoleringens dimensionering. När så nya
material började användas, om vilka man icke
hade praktisk erfarenhet, gjordes ofta misstag
vid uppskattningen av erforderlig tjocklek för
uppnående av tillfredsställande isolering. Särskilt
under förra världskriget och tiden närmast
därefter gjordes åtskilliga ödesdigra misstag i detta
avseende.
Tidigare undersökningar
Men vid samma tidpunkt framkom också ett
omfattande forskningsarbete, som teoretiskt
klarlade principerna för värmevandringen och
utexperimenterade praktiska mätmetoder för
bestämning av isoleringsförmågan hos såväl
homogena material som sammansatta konstruktioner. 1
vårt land var det främst tekn. dr Axel Eriksson
och professor Henrik Kreüger, som vid Tekniska
Högskolan utförde omfattande undersökningar
över ett stort antal byggnadskonstruktioner1.
Dessa undersökningar ha haft en mycket stor
betydelse för byggnadsteknikens utveckling i vårt
land under de två senaste decennierna. Efter 1925
ha provningar av nyare konstruktioner utförts vid
Statens Provningsanstalt enligt Erikssons och
lvreügers metod, som där ytterligare förbättrats
så att mätnoggrannheten skärpts. För bestämning
av värmeledningstal hos homogena eller praktiskt
taget homogena plattmaterial har dessutom vid
provningsanstalten efter utländska förebilder
utexperimenterats en enklare provningsmetod med
stor mätnoggrannhet.
Även i våra grannländer ha betydelsefulla
forskningar utförts. Av forskare i dessa länder
kunna särskilt nämnas professor Andreas Bugge
DK 699.86
i Trondheim2 och ingenjör Otto Juel Jørgensen i
Köpenhamn3.
Nya isoleringsmaterial, nya förutsättningar
Det möter sålunda numera icke större
svårigheter att på förhand beräkna
värmeisoleringsförmågan hos alla förekommande
byggnadskonstruktioner. Det har också under de senaste årtiondena
kommit fram en mängd nya byggnadsmaterial
med goda isoleringsegenskaper, men dessa ha icke
alltid blivit på rätt sätt utnyttjade, bl.a. beroende
på att reklamen för dem i allmänhet tagit till
utgångspunkt att påvisa, hur tunna konstruktioner
man nödtorftigt kan klara sig med i stället för att
framhålla, att vad man genom bränslebesparingar
ekonomiskt vinner med tjocka isoleringar av dessa
i förhållande till isoleringseffekten billiga material.
Det är först under den nu pågående
värlskri-sen som man på allvar har börjat
uppmärksamma, att värmeisoleringsproblemet har även en
annan sida än den, som avser vissa hygieniska
minimikrav, nämligen den ekonomiska. Den med
hänsyn till byggnadsekonomien bästa isoleringen är
praktiskt taget alltid en betydligt bättre isolering
än den, som endast uppfyller de hygieniska
minimikraven. Med byggnadsekonomi avses då icke
lägsta byggnadskostnad utan lägsta årskostnad,
varvid i årskostnaden ingår dels ränta och
amortering på byggnadskostnaden, dels
uppvärmnings-kostnaden. Byggnadskostnaden kan med
tillräcklig noggrannhet beräknas. Övriga på kalkylen
inverkande faktorer kunna endast uppskattningsvis
bedömas. Såväl byggnadens livslängd som
räntenivåns och uppvärmningskostnadens medelnivå
under denna tid kunna endast bedömas med
ledning av prognoser, baserade på statistiska och
andra undersökningar. Det visar sig emellertid
att även med mycket försiktiga prognoser
erhåller man till resultat, att det är god ekonomi att
bygga med avsevärt bättre värmeisolering än vi
hittills brukat göra.
Värmeekonomiska utredningar
Den genom kriget försvårade
bränsleförsörjningen och de samtidigt kraftigt stegrade
bränslekostnaderna ha naturligtvis kraftigt bidragit till
att detta problem nu på allvar blivit bearbetat.
Detta har skett främst genom de utredningar4,
30 okt. 1943
499
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
