Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 44. 30 okt. 1943 - Bostadens värmeisolering och värmeekonomi, av Moje Bergström
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk. Tidskrift
som på uppdrag av den på IVA:s initiativ i juni
1941 bildade Bostadsuppvärmningskommittén
utförts av Axel Eriksson. På basis av egna och
andras tidigare forskningsresultat har han här
genom noggranna kalkyler påvisat, hur
värmebehovet och byggnadsekonomien influeras av
byggnadens form och volym och hur
värmeförlusterna fördela sig på olika faktorer samt
uppställt ekvationer för praktisk beräkning av lägsta
årskostnad under olika förhållanden.
Som underlag för undersökningarna har bl.a.
även tjänat den utredning som utförts av
Värme-kostnadssakkunniga, vilka i september 1941 till
sattes av socialministern, och som i mars 1942
ut-gåvo sitt betänkande5.
Som exempel på de intressanta resultat, som
erhållits, har i tabell 1 fördelningen av
värmeförbrukningens relativa storlek och fördelning på
tak, väggar, fönster och ventilation angivits för
några vanliga byggnadstyper vid hittills gängse
byggnadssätt. Ventilationen har vid beräkningar
antagits utgöra en halv gång luftomsättning i
timmen och den ventilerade rumsvolymen 65 % av
byggnadsvolymen.
Tabell 1. Värmeförbrukningens fördelning.
Tjockhus av sten i 6 våningar med
mot-byggda brandgavlar Fristående smalhus i 3 våningar av Fristående enfamiljshus i 1 våning av
sten trä sten trä
Bredd ....... m 14 8 8 8 8
Längd ....... m 30 30 30 10 10
Höjd ........ m 20 10 10 3,5 3,5
Värmebehovs-
talet ......... X 0,36 0,57 0,50 0,86 0,73
Värmeförbruk- 1
ningens fördel-
ning pa
tak .......... % 12 16 14 30 28
vaggar ........ % 24 43 39 43 40
fönster ....... % 38 24 27 15 18
ventilation . . . . % 26 17 20 12 14
Med av Eriksson gjorda antaganden om
annui-tet (ränta ocli amortering på byggnadskostnad)
samt sannolik genomsnittlig värmekostnad
kommer han till, att det vid förståndigt utnyttjande
av goda isoleringsniaterial är god ekonomi att
bygga med ungefär dubbelt så god
värmeisolering, som vi hittills vanligen gjort. Detta
förutsätter dock, att man väljer en lämplig
materialkombination, varvid huvudprincipen är att den
bärande byggnadsstommen skall dimensioneras
endast med hänsyn till vad som fordras för
upptagande av uppträdande belastningar och att
därutöver erforderlig isolering skall utföras med de
lätta, högisolerande och relativt billiga material,
varpå numera finns riklig tillgång.
Propaganda för bättre värmeekonomi
Axel Erikssons arbeten ha bl.a. av Statens
Bränslekommission spritts i en betydande
upplaga, och för nyttiggörande av de där framlagda
resultaten har Kommissionen även propagerat
genom en vandringsutställning och i samband
därmed hållna föreläsningsserier i ett tjugotal av
landets större städer.
Det är dock icke lätt att endast genom
upplysning få dessa ekonomiska principer genomförda i
den praktiska byggnadsverksamheten, ty även om
en förbättrad byggnadsisolering är ekonomiskt
fördelaktig på lång sikt, så innebär den alltid en
viss ökning av det i byggnaden investerade kapi
talet. Nu är det i regel så, att det tillgängliga
kapitalet, när man skall bygga, är det minsta
möjliga. Och för den som bygger med tanke på att
så snart som möjligt sälja huset gäller det endast
att inom ramen för vad myndigheterna tillåta
bygga så, att största möjliga marginal erhålles
mellan försäljningspris och byggnadskostnad. Att
i sådant fall nedlägga merkostnad på förbättrad
värmeisolering är meningslöst, så länge icke
köparna av bostadsfastigheter själva bekymra sig
om byggnadens värmeekonomi och äro villiga att
med hänsyn därtill betala ett högre pris för det
bättre isolerade huset. En sådan utveckling är väl
knappast tänkbar. Med hänsyn till frågans
nationalekonomiska betydelse kan man kanske räkna
med åtgärder av ett annat slag från
statsmakternas sida, t.ex. genom lagstiftning stipulerade krav
eller genom subventions- eller lånepolitik
stimulerat intresse för förbättrad värmeisolering. Den
byggnadsverksamhet, där man i första hand
skulle vänta sig ett nyttiggörande av de vunna
lärdomarna, är statens egen och de större
kommunernas byggnadsverksamhet. Ännu torde dock
icke några sådana resultat kommit till synes.
Vad Statens Byggnadslånebyrå gjort
Som bekant sker emellertid under nuvarande
kristid så gott som allt bostadsbyggande i landet
med stöd av Statens Byggnadslånebyrå. Denna
institution har också påpassligt sökt bidra till
förbättring av värmeisoleringen hos de
nybyggnader, som komma under byråns granskning, dels
genom att precisera minimifordringar för
värmeisoleringen med hänsyn till hygieniska krav, som
icke oväsentligt överstiga vad
byggnadsnämnderna på olika orter hittills i allmänhet fordrat, dels
genom att rekommendera de lånesökande att
bygga med än bättre värmeisolering. Detta har
skett genom en broschyr6, författad av arkitekt
Lennart Bergvall. Vid minimifordringarnas
uppställande har hänsyn tagits icke endast till risken
för kondensering, såsom hittills vanligen skett,
utan även till olika väggtypers större eller
mindre värmekapacitet (vilket inverkar på
anpassningsförmågan vid hastiga temperaturväxlingar)
samt till olika byggnadstyper, i det bättre isole-
500
30 okt. 1943
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
