Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 44. 30 okt. 1943 - Bostadens värmeisolering och värmeekonomi, av Moje Bergström
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk Tidskri ft
ring fordras för villor än för flerfamiljshus.
Sistnämnda krav baserar sig på det förhållandet, att
en bestämd rumstemperatur, som känns behaglig
i ett rum, där relativt liten del av de omgivande
ytorna (t.ex. endast en av de fyra väggytorna)
äro kallare än rumsluften, vid samma
byggnadssätt icke ger välbefinnande i ett rum, där
omgivande kalla ytor äro relativt stora (t.ex. ett
hörnrum i en envåningsvilla, där två väggar, golv
och tak stråla kyla). I sistnämnda fall bör därför
värmeisoleringen vara så mycket bättre och
därigenom temperaturskillnaden mellan rumsluften
och de kalla ytorna så mycket mindre, att den
totala köldstrålningen blir densamma som i det
förstnämnda fallet, om man i båda fallen skall
känna samma grad av välbefinnande.
Byggnadslånebyrån har även visat exempel på
vad som är mest ekonomiskt med hänsyn till
lägsta årskostnad men har icke ansett sig kunna
ovillkorligen kräva, att ytterväggar och bjälklag
mot källare eller vind skola utföras i enlighet
därmed, med hänsyn till den därvid erforderliga
ökningen av investerat kapital.
Som exempel kan nämnas följande, avseende
klimatzon III, till vilken bl.a. stockholmstrakten
hör. Tidigare har enstens putsad vägg av
hög-poröst tegel, eller 1,2-tegel (volymvikt < 1,2) vid
25 cm tegelformat, med ett värmegenomgångstal
ca 1,0 kcal/m/h/°, ansetts motsvara hygieniska
minimikrav. Numera fordras antingen
enochenhalv-stensvägg eller enstensväggen isolerad med 3 cm
träullsplatta eller motsvarande
(värmegenom-gångstal ca 0,74). Mest ekonomiska tjockleken på
träullsplattan är dock 5 cm, varvid
värmegenom-gångstalet blir ca 0,64. Sistnämnda isolering
medför i jämförelse med minimikravet en ökning av
byggnadskostnaden med ca 2 kr/nr. För
träväggar gäller i samma klimatzon, att som
ininimi-fordran uppställts ett värmegenomgångstal av
högst 0,60 (ungefär motsvarande de bättre av
hittills vanliga villaväggstyper), medan ett värde
av ca 0,45 motsvarar den mest ekonomiska
konstruktionen.
Man kan förmoda, att Byggnadslånebyråns
fordringar komma att tillämpas av flertalet
byggnadsnämnder för all bebyggelse på respektive
orter. Många byggnadsnämnder sakna ju
erforderlig teknisk sakkunskap för att på egen hand
kunna bedöma frågor av denna arl. varför
Bygg-nadslånebyråns broschyr torde fa stor praktisk
betydelse även för en hel del av den
byggnadsverksamhet, som icke kommer under byråns
kontroll. Stockholms Stads Byggnadsnämnd har
redan för ett par år sedan skärpt sina minimikrav
pä liknande sätt som nu Byggnadslånebyrån.
Behovet av vidare forskning
Även om vi numera i stort sett äga goda
kunskaper om hur byggnaderna rätt böra planeras
med hänsyn till värmeisolering och
värmeeko-nomi, återstår dock ännu en hel del av härmed
sammanhängande detaljproblem, som böra
närmare utforskas. Detta gäller kanske i första hand
ventilationsproblem. Ventilation är nödvändig
men kostar i ett kallt klimat ganska mycket
pengar, i genomsnitt ca 20 % och i
industribyggnader ofta 50 % av den totala värmekostnaden.
Vilken grad av ventilation, som under olika
förhållanden är den lämpligaste, och hur denna med
enkla och billiga anordningar skall åstadkommas
och anpassas efter det varierande behovet, det är
problem, som ännu äro långt ifrån utklarade.
Vilken fuktighet, som under den kalla årstiden
genomsnittligt förefinnes i ytterväggar av olika
slag och i olika klimatiska lägen och huru denna
fuktighet påverkar värmebehovet är ett annat av
de större problem, som behöva utredas. Detta är
endast ett par exempel. Statens Kommitté för
Byggnadsforskning, som för vart och ett av
föregående och innevarande budgetår erhållit anslag
av 200 000 kr. för byggnadsteknisk forskning, har
redan beviljat anslag för utforskande av några
detaljproblem, som på ett eller annat sätt höra
samman med byggnadernas värmeekonomi, och
ytterligare undersökningar inom detta gebit hålla
på att planläggas.
Det är önskvärt, att alla tekniker, som genom
undersökningar eller systematiska, praktiska rön
kunna bidra till ökandet av våra kunskaper på
hithörande område, samarbeta för att nå vidgade
kunskaper och göra dem fruktbärande. Vår
trevnad, folkhälsa och nationalekonomi komma att
vinna därpå.
Litteratur
1. KkeLVjer, H & Eriksson, a: Undersökningar rörande
by g gnadskonstruktioners värmeisoleringsförmåga. IVA Handl.
1922 h. 7; 1924 h. 36.
2. Bugge, a: Värme og billige boliger. Oslo 1932.
3. jørgensen, O J: Värmeisolering af Bygninger. IVA
Medd. 1942 h. 118.
4. Eriksson, A: Byggnadsteknisk värmeekonomi. IVA
Handl. 1943 h. 167.
5. Värme kostnadssak kunniga : Utredning angående
värmekostnaden i hyreshus. SOU 20 : 1942.
6. Bergvall, L: Värmeisolering av bostadshus. Statens
Byggnadslånebyrå Medd. 1943 h. 5.
30 okt. 1943
501
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
