Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 44. 30 okt. 1943 - Värmepannor och deras förbränningsekonomi, av John Rydberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TekniskTidskrift
Ifer-tfn /rny3ty/-oc/ %
Fig. 7. Verkningsgrad för 5 olika vedpannor i
storleken 13—17 m2.
Fig. 8. Verkningsgrad för 3 olika vedpannor i
storleken i—10 m2.
måste delarna av fyren till de kalla
magasinsväggarna. Mätningar5, utförda på en vedpanna,
visade, att vid hög pannbelastning omkring 40 %
av värmeupptagningen skedde i
bränslemagasinet. Vid låg belastning ökade denna siffra till
ca 70 %. Den stora värmeupptagningen i
magasinet ledde till att temperaturen i flammorna
strax efter utloppet från eldstaden var ca 900
resp. 400°C vid hög och låg belastning. Då man
för att avgasningsprodukterna skola brinna
sannolikt måste ha en temperatur av lägst 700 à
800°G, kunna temperaturförhållandena möjligen
anses tillfredsställande vid höga men absolut ej
vid låga belastningar. De otillfredsställande
temperaturförhållandena göra, att avgasnings- och
förgasningsprodukterna överhuvudtaget icke
brinna vid låga belastningar, och även vid
medelbelastning blir tändningen av gaserna osäker.
Särskilt vid de lägsta belastningarna blir det
egentligen endast fråga om kolning av veden.
De svåra avgasnings- och
temperaturförhållandena vid vedpannor av hittills bruklig konstruk-
tion lia gjort, att förbränningsekonomien ej blivit
den bästa. Fig. 7, 8 och 9 visa
verkningsgradssiffror, erhållna vid prov med vedpannor av
olika storlek. Proven ha utförts i K.
Byggnadsstyrelsens pannlaboratorium och omfattat
flertalet av de vedpannor, som voro ute i marknaden
före 1939. För jämförelse ha i figurerna även
inlagts normala verkningsgradskurvor för
kokspannor av motsvarande storlekar. Vid
kokseldning erhålles praktiskt taget fullständig
förbränning, och verkningsgradskurvorna för
kokspannorna utgöra därför den ungefärliga övre gräns,
till vilken man kan tänka sig att nå upp. Att
vedpannorna gå med så avsevärt mycket sämre
verkningsgrad än kokspannorna beror
huvudsakligen på att vid vedeldning förbränningen blir
ofullständig, och att man får stora förluster på
grund av oförbrända gaser och tjärångor i
rökgaserna. Det framgår ganska markerat, att
verkningsgraden för vedpannorna sjunker dels med
fallande belastning, dels med minskande
pann-storlek. Det har redan påvisats, att belastning-
Fig. 9. Verkningsgrad för i olika vedpannor i
storleken 1—2 m2.
23 okt. 1943
507
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
