- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1943. Allmänna avdelningen /
511

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 44. 30 okt. 1943 - Drag, av P Frisk

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Teknisk Tidskri ft

tiva omdömen, ty de erforderliga
mätinstrumenten äro inte i allmänt bruk. Därtill kommer att
strålningsdraget inte signaleras av den nakna
hudytan lika effektivt som luftdraget, även om de
avkylande verkningarna på den beklädda delen av
kroppen äro lika stora. Därmed gå också
meningarna isär. Allmänheten klagar på drag. Frånvaron
av luftrörelse konstateras och omdömet blir i
många fall med rätt eller orätt: inbillning.
Läkarekåren i allmänhet torde ännu inte ha
uppmärksammat strålningsdraget. Av några undantag att
döma är den emellertid på väg att göra det.
Värmeteknikerna synas tyvärr i alltför stor
utsträckning förväxla önskningar och verklighet. I och
med att en radiator placerats under ett fönster
eller i närheten av en kall yta, anses all
rättfärdighet uppfylld. Menige man bör därför inte
lastas, om han då tror att allting är bra som
det är.

Det är emellertid synnerligen vanskligt att söka
kompensera ett underskott av strålning medelst
ett överskott. Det kräver att strålningskällorna
anordnas så, att överskott upphäver brist, oavsett
på vilken plats människan befinner sig och vilken
ställning hon intar. Omöjligt är det inte, men som
sagt är det en svår uppgift. Däremot går det inte
att utan olägenheter söka kompensera ett
underskott av värmestrålning på en kroppsdel eller
kroppssida med ett överskott av strålning på en
annan del. När det gäller luftdrag reagerar sunda
förnuftet mot en sådan metod. Ingen vill väl
acceptera golvdrag, även om överkroppen är varm
eller överhettad, inte heller konstant luftdrag från
ena sidan, även om det står en kamin på den
andra.

Men teknikern saknar tyvärr inte auktoriteter
att stödja sig på. Det kan i detta sammanhang
vara av intresse att såsom exempel citera ur en
artikel av överingenjör Paul E Wirth i T. Värme-,
Ventilations- och Sanitetstekn. 1939 h. 5.

"Vid radiatoruppvärmning äro värmeelementen enligt regeln
om placering under, vid eller mellan punkter med största
avkylning placerade i fönsternischer e.d. De föranleda
uppkomsten av en varm luftström framför fönstrets yta, som
visserligen hindrar avkylda luftlager att tränga ned, men ej
kroppens utstrålning mot den kalla fönsterytan, ty denna
strålning genomtränger de varma luftskikten på samma sätt
som det upphettade takets värmestrålar genom den kallare
luften i ett rum. Inte minst på grund av denna utstrålning
mot fönstret, dvs. rummets kallaste del, krävs som motvikt
att lufttemperaturen höjs, och enligt bild 4 kan antas att en
lufttemperatur på 20° eller mer inte enbart är en följd av
människans fortskridande förvekligande, utan även av
fönsterytornas ökning, en uppfattning som delas av fackmän på
annat håll.

Vid strålningsuppvärmning återigen sjunker luftens
temperatur i fönstrets närhet, vilket gör att glasets
yttemperatur i detta fall blir lägre än vid radiatorvärmning. Enl.
bild 6 är temperaturen inne i rummet 2° lägre vid
strålningsuppvärmning, vilken skillnad vid fönsterytan ökas till 3°.
Det kan ej bestridas, att vid strålningsuppvärmning på detta
sätt en värmebesparing måste uppnås, i synnerhet med
hänsyn till minskade förluster vid fönstren ..."

Man frågar sig emellertid: Hur går det då med
människorna, som sitta vid fönstren?

"Det för arkitekter och byggmästare väsentliga med
hänsyn till vad som ovan sagts är, att det i framtiden ej mer
blir nödvändigt att placera radiatorer under större fönster.
Denna hittills rådande grundsats får vika för vetskapen, att
man kan utjämna starkare utstrålning åt ett håll genom att
förhindra utstrålning åt ett annat."

Detta har inte citerats för att väcka en
diskussion om strålningsuppvärmning, utan angivits
som exempel på att man inte bör accepteri
någonting utan kritisk prövning. Författarens
påstående, att den varma luftströmmen från
radiatorn under ett fönster stiger upp och värmer
detta, är inte med verkligheten
överensstämmande, såframt inte särskilda ledskenor anordnas.
Fönstret värmes inte av radiatorluften direkt utan
av rumsluften, även om fönsterbänken inte
skjuter ut. Det kan visserligen inträffa att man vid
vissa temperaturkombinationer kan få en
uppåtgående luftström, men tillståndet är mycket
labilt och övergår lätt till en ström som är riktad
inåt rummet, se fig. 1. Däremot kan man
instämma beträffande radiatorplaceringen och
behovet av höjd lufttemperatur, varom mera i det
följande.

Om de undersökningar, som ligga till grund
för samma författares påståenden, må även
följande citeras ur artikeln.

"Grundvalen för dessa mätningar utgöra de
fysikaliskhygieniska analyser, som chefen för hygieninstitutet vid
Tekniska Högskolan i Zürich, professorn dr von Gonzenbach,
nyligen på fulländat sätt redogjort för i den tyska tidskriften
Gesundheits-Ingenieur (Physiologische und hygienische
Be-trachtungen zur Strahlungsheizung, Gesundh.-Ing. 1938, nr 39,
sid. 557—560). Med hänvisning till detta grundläggande arbete
är all vidare diskussion i strängt vetenskaplig mening
obehövlig, och för värmefackmannen återstår endast den skenbart
enkla frågan att besvara: hur förhåller sig strålning i relation
tillströmning (konvektion) vid människokroppens
värmeavgivning i rum med strålnings- respektive radiatoruppvärmning."

Fig. 1. Rökprov, visande luftströmningen vid radiatorer
under fönster. Den varma luften från radiatorn går inte
upp efter fönstret utan böjs av inåt rummet tillsammans
med den kalla luften, som går ned utefter fönstret.
Fönster-ytan får en låg temperatur. I närheten av fönstret
utstrålar kroppens överdel en kraftig värmeström till glaset och
väggen, medan underdelen blir utsatt för en besvärande
v år me strålning från radiatorn (jfr fig. 8 a).

30 okt. 1943

511

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:27:26 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1943a/0523.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free