Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 44. 30 okt. 1943 - Elektrisk bostadsuppvärmning, av Harald Sundblad
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk. Tidskrift
Fig. 6. Elektrisk
genomströmningsapparat för 25 kW med
automatisk
temperatur regleringsutrustning.
Fig. 6 visar en dylik apparat inmonterad på en
vanlig värmeledningspanna.
En annan möjlighet vid
centralvärmeanläggningar är att sätta in värmepatroner i
radiatorerna. På vissa värmeledningsradiatorer finns
nedtill en förskruvning i vilken en elektrisk
värmepatron kan stickas in och skruvas fast. Metoden
fordrar dock att det befintliga elektriska
ledningssystemet räcker till för den ökade belastningen.
Av de nyare metoderna för ytuppvärmning kan
som exempel nämnas ett i Norge utexperimenterat
system, Eswa-systemet. Här använder man
aluminiumfolier, som klistrats på träfiberplattor,
vilka spikas på rummets väggar, tak och golv.
Utanpå folierna klistras papper och det hela kan
sedan tapetseras, täckas med spännpapp eller, om
det gäller golvet, täckas med linoleummatta eller
parkettgolv. Genom folierna ledes elektrisk ström,
som uppvärmer väggytan till ca 25°C. Den
lämpligaste lufttemperaturen är därvid ca 18°,
eventuellt lägre. Träfiberplattorna ha en tjocklek av
ca 15 mm och bidra till en bättre värmeisolering
av rummet. Fig. 7 visar monteringen av plattorna.
Metoden uppges medföra en mycket likformig
temperatur i rummet, varjämte strålningen från
väggarna i förening med den relativt låga
lufttemperaturen skapar ett mycket behagligt
inom-husklimat. Det uppges också att metoden medför
avsevärt lägre energiförbrukning än system med
panelradiatorer.
Eswa-systemet har provats och godkänts av
Norges Elektriska Materielkontrollanstalt och
Oslo Elverk. Det måste utföras för klenspänning
på golv och väggar men vid montering minst 2,5
m över golv tillåtes nätspänning, 220 V. Systemet
har ännu icke kommit till användning i Sverige
men torde säkerligen komma att prövas här om
myndigheterna anse sig kunna godkänna det.
Man har också provat metoder med låg
rumstemperatur och individuellt värmeskydd för de
personer, som vistas i rummet.
En sådan svensk tillämpning är benvärmaren,
fig. 8, som består av en låda av wellpapp,
invändigt klädd med aluminiumfolier. I lådan sitter en
glödlampa för ca 40 W. Värmestrålningen från
lampan är genom reflexionen från beklädnaden
tillräcklig för att hålla fötter och ben varma på
en person även om rumstemperaturen endast är
15—16°. Apparaten är främst avsedd att sättas
under skrivborden på kontor men kan också
användas i hemmen vid stillasittande arbete.
På samma princip grunda sig de elektriskt
värmda kläderna. I Schweiz* har man gjort
mycket ingående experiment med denna metod. Vid
10° rumstemperatur erfordras enligt dessa
försök en effekt av ca 50 W i "elrocken". Strömmen
tillföres de i kläderna invävda värmeelementen
vid ca 20 V från en transformator, med sladd
ansluten till närmaste väggkontakt. Även elvärmda
filtar förekomma, vilka äro avsedda för personer
med stillasittande arbete. För en filt med
storleken 50 X 50 cm är effekten ca 65 W. Den
begränsade rörelsefriheten gör dock att elkläderna
mera få anses som en av bränslebristen
framtvingad sak än en framtida utvecklingslinje.
Automatisk temperaturreglering
En elvärmeinstallation för
bostadsuppvärmning kan icke anses komplett utan anordningar
för automatisk temperaturreglering. Dels
bortfaller därmed all skötsel av de enskilda
apparaterna, dels får man bättre värmeekonomi.
Regleringsanordningarna bestå av en
termostat, dvs. ett temperaturkänsligt impulsorgan och
en strömbrytare. Impulsorganet kan vara en
bi-metall eller en gasfylld känselkropp, som av
rumstemperaturens variationer ger impulser till
slutning eller brytning av värmeeffekten.
Vid system med kaminer i varje rum bör också
varje rum ha en termostat, som reglerar
värmeeffekten i detta, varigenom en individuell
reglering av rummen kan ske. Då uppvärmningen
* Bull. Schweiz. Elektrotechn. Ver. 1943, h. 18.
Fig. 7. Eswa-plattor under montering.
522
30 okt. 1943
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
