Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 44. 30 okt. 1943 - C E Johansson †, av Rudolf Domellöf
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk Tidskri ft
hansson måste frånträda sin tjänst vid
Gevärsfaktoriet och helt ägna sig åt sitt nya arbete. På
basis av vunna erfarenheter bildades AB C E
Johansson år 1911, ocli snart började
måttsatser-nas segertåg ut i världen. Framgångarna
stimulerade till nya tag, och flera nykonstruktioner av
mätverktyg och verktyg sågo dagen de närmaste
åren under Johanssons ledning. Så upptogs år
1913 tillverkning av toleransmätverktyg, såsom
tolkar och hakmått med slipade och läppade
mätytor, ocli det kan nämnas, att det
Johanssonska bolaget utarbetade ett av de första
toleranssystemen i Europa, vilket vann stor
spridning, innan det internationella toleranssystemet
kommit till. En allt större efterfrågan på
gäng-mätverktyg föranledde firman att starta
tillverkning av gängtolkar. Sedan
gängslipningsförfaran-det hade lösts genom konstruktion av egna
slipmaskiner, påbörjades även tillverkning av
gäng-verktvg med slipade gängor, och även här ha
banbrytande arbeten gjorts. För eget bruk
tillverkades så’ tidigt som 1918 slipade gängtappar
med så gott resultat, att man redan de närmaste
åren kunde börja försälja slipade gängtappar och
ävenledes mikrometrar med härdad och slipad
skruvgänga jämte en del andra precisionsverktyg.
Den industriella tillbakagången efter förra
världskriget pressade även bolaget Johanssons
utveckling hårt. De stora investeringarna nedsatte
likviditeten, och dåvarande bolagsledning beslöt
avyttra det amerikanska dotterbolaget, vilket av
olika omständigheter hade förorsakat
moderbolaget svåra förluster. Johansson lyckades då
intressera det amerikanska Fordbolaget att överta
rörelsen i USA, och i uppgörelsen stipulerades,
att köparen skulle förvärva tillverknings- och
försäljningsrätten för måttsatserna för Amerika.
Johansson anställdes 1923 i Fordbolaget som chef
för mätverktygsavdelningen med vippgift bl.a. att
starta tillverkningen av måttsatser i Detroit på
basis av de svenska metoderna. Han var nära 60
år gammal, då ban fick börja på nytt. Uppgiften
skulle lia kommit de flesta att tveka, men
Johanssons energi var fortfarande oförminskad, och han
grep sig verket friskt an. Med stöd av Henry
Ford och ett storartat förtroende från dennes
sida lyckades han genomföra sin uppgift med ett
synnerligen förnämligt resultat, om vilket Ford
själv så vackert har ordat, och om vilket otaliga
andra expertuttalanden ha burit vittne. Så
mycket kan här sägas, att Johansson genom sitt arbete
hos Fordbolaget fick möjlighet att introducera sitt
måttsystem i världens största mekaniska
verkstäder för massfabrikation. Härigenom har han på
ett glänsande sätt bevisat hållbarheten i sina idéer
och kommit de röster på skam, som på sin tid
ville göra gällande, att de Johanssonska
uppfinningarna voro överreklamerade och av mindre
industriellt värde.
Ar 1926 rekonstruerades AB C E Johansson
med värdefullt stöd av vidsynta industri- och
affärsvänner, och Johansson erhöll majoriteten i
det nya bolaget. Detta har sedan utvecklats ocli
utvidgats på ett lyckligt sätt. År 1936 slutade
Johansson sin anställning hos Fordbolaget och
återbördades till hemlandet. I Eskilstuna, där han
då bosatte sig, har han sedan dess i egenskap av
styrelseordförande följt bolagets öden.
Även i andra avseenden har Johansson varit
pionjär inom mättekniken. Han har sålunda varit
föregångsman beträffande justeringstemperaturen
för industriella mått och ihärdigt arbetat för
utjämnandet av differenserna mellan det engelska
och amerikanska tummåttet. I England har
relationen mellan tum- och metriskt mått förut
fastställts till 1" (eng.) = 25,399956 mm. En engelsk
tumpassbit, vars längd enligt tidigare
uppfattning skulle vara riktig vid 62°F = 162/3°C, har vid
68°F f= 20°C (räknat med
utvidgningskoefficienten 0,0000115) en längd av 25,400929 mm och var
sålunda 0,000878 mm längre än en amerikansk
tumpassbit, vilken enligt tidigare bestämmelser
var 25,400051 mm vid 68°F = 20°C. Dessa
skiljaktigheter ha nu utjämnats kan man säga
tack vare C E Johansson. Först och främst har
justeringstemperaturen 20°C i= 68°F internationellt
antagits. England hade tidigare 62°F ocli
Frankrike 0°G och även andra justeringstemperaturer
användas på sina håll. Det är att märka, att C E
Johansson från början använt 20°C såsom
justeringstemperatur för sina måttsatser. Vidare har
såväl Amerika som England numera godkänt
relationstalet 25,4 mellan tum och millimeter för
tekniska och kommersiella mätningar, vilket ju är av
internationell betydelse. Ett enhetligt tumsystem
har skapats, och omräkningar från det ena
måttsystemet till det andra ha avsevärt förenklats,
vilket är av mycket stor betydelse för utbytbarheten
av maskindelar och arbetsstycken, tillverkade i
olika länder. Kan icke detta betecknas såsom
första steget till ett gemensamt internationellt
måttsystem? Framtiden får utvisa, om detta blir
genomförbart, och 0111 i så fall det metriska eller
tumsystemet avgår med segern. Sverige, liksom
övriga metriska länder, hoppas ju på
metersystemet. I all synnerhet som i amerikanska lagen
tummåttet teoretiskt baseras på metersystemet,
i det 1 tum definieras såsom millimeter.
39,37
Många utmärkelser ha kommit C E Johansson
till del under hans långa verksamhetstid, till glädje
och uppmuntran för den anspråkslöse, alltigenom
noble mannen. Sålunda erhöll han 1903 och 1905
guldmedaljer för utställningar i Paris och Liège,
1908 Svenska Vetenskapsakademiens Arnbergska
pris, blev 1919 ledamot, sedermera 1929
hedersledamot av Ingeniörsvetenskapsakademien, vars
stora guldmedalj tilldelades honom postumt. Han
erhöll 1932 John Ericsson-medaljen och blev
samma år hedersdoktor vid Gustavus Adolphus
30 okt. 1943
527
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
