Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 45. 6 nov. 1943 - Modern svensk linberedning, av Kjell Sjunneson - Nya fackredaktörer - TNC: 20. »Kippa», vippa, tippa, av J W
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TekniskTidskrift
utlandet, samtidigt som vi ha knapphet på övriga
textilråvaror, är det naturligtvis värdefullt med
en inhemsk linberedning, särskilt som det går
snabbt att få fram stora kvantiteter i motsats till
t.ex. fåraveln. Redan 1938 års jordbruksutredning
tog fasta på detta med speciell tanke på vår
beredskap. Man ansåg emellertid även att
spånads-växtodlingen borde tas med i den tillämnade
produktionsregleringen, som nödvändiggjordes av
den överproduktion på smör, fläsk och brödsäd,
som före kriget åstadkom en förlustbringande
export. Genom att minska odlingen av foderväxter
och brödsäd och i motsvarande grad införa odling
av sådana växtslag, vars produkter importerades,
skulle man, även om statsstöd erfordrades, ernå
en bättre handelsbalans.
Den pånyttfödda svenska linodlingen har
emellertid visat sig ha de bästa förutsättningar, vilka
emellertid måste kompletteras med ökad
odlingsteknik, baserad på de erfarenheter, som göras år
från år. Man måste utnyttja krisåren och de under
dessa samlade erfarenheterna både inom
odling och beredning, kompletterade med ingående
forskningsarbeten, så att vi stå rustade att möta
den fria konkurrensen, när världshandeln åter
inträder i normala spår. Först då kan man räkna
med en bärkraftig inhemsk linförsörjning.
Nya fackredaktörer
Vid Svenska Elektroingenjörsföreningens
sammanträde den 15 oktober beslöt föreningen i
enlighet med styrelsens förslag och på
chefredaktörens initiativ att uppdela redaktörskapet för
Teknisk Tidskrifts fackavdelning för
Elektroteknik på två redaktörer, en för kraftteknik och en
för teleteknik.
Denna uppdelning, vilken sedan flera år har
tillämpats i Elektroingenjörsföreningens
sammanträdesverksamhet, är betingad av
elektroteknikens snabba utveckling under de senaste 25 åren,
vilken har medfört en stark ökning av
fackområdet både på djupet och på bredden.
Till redaktörer utsågos, för kraftteknik
civilingenjör Torvald Malmström och för teleteknik
civilingenjör Erik H Lundgren.
Ingenjör Malmström är sedan många år
knuten vid Fera, bl.a. som redaktör för tidskriften
Era. Genom denna verksamhet och de
mångskiftande uppdrag, som anförtrotts honom såväl
inom som utom Fera (bland de senare märkas
sekreterarskapet i FBO och i Svenska
Elektro-ingenjörsföreningen) har han fått en mycket
intim kontakt med den svenska kraftteknikens
olika områden, vilket gör honom väl skickad att
ta upp civilingenjör J Körners mantel.
Ingenjör Lundgren har genom en mångårig
anställning i den svenska teletekniska industrin -—
under åtta år hos Telefon AB L M Ericsson och
sedan 1936 som avdelningschef hos Elektriska AB
Siemens — fått en omfattande erfarenhet på
svagströmsområdet, vilken ger honom de bästa
förutsättningar att med all önskvärd sakkunskap
hävda teleteknikens plats i Teknisk Tidskrifts
spalter. För tidskriftens läsare är han för övrigt
under signaturen EL känd som författare till ett
stort antal notiser i elektrotekniska frågor.
Samtidigt som Teknisk Tidskrift hälsar de nya
redaktörerna välkomna vill den rikta en maning
till landets elektroingenjörer att genom en livlig
författarverksamhet stödja fackredaktörerna i
deras ansvarsfulla arbete.
TNC
20. "Kippa", vippa, tippa
Det finns ett tyskt ord, kippen, som ibland användes i
svenskan oöversatt, t.ex. i uttrycket "kippfenomen" i
elektrotekniken, och enligt den i Finland utgivna Teknisk
Ordbok även i "kippskopa", "kipprörelse", "kipplampa"
och många andra sammansättningar. Ordet uttalas med
k-ljud. Vi ha redan i vårt språk kippa uttalat med tj-ljud,
t.ex. i uttrycket kippa efter andan, och i de från engelskan
komna tekniska termerna kippning, kipphyvel m.fl., av
"chip".
I tysksvenska lexikon finner man för "kippen"
översättningarna vippa och tippa. Det är dessa ord vi böra
använda. Vippa innebär en vinkelrörelse, oftast i vertikal
led. Denna rörelse kan vara pendlande, såsom avses i
uttrycken dammvippa, vippstjärt, vipparm, vippkran,
vipp-strömställare. Men den kan också vara en enstaka
utsvängning, t.ex. i uttrycken vippa till, på vippen att falla, ibland
så att balansen förloras, t.ex. vippa över ända. Samma
förskjutning av betydelsen, som i tyskan verbet "kippen"
undergått när det användes för den plötsliga strömändringen
vid vissa gränstillstånd i vissa elektriska strömkretsar, kan
det svenska vippa mycket väl tåla vid. Vi böra alltså säga
vippfenomen, vippsvängning, vippspänning osv.
När den enstaka vipprörelsen är förbunden med
uttömning av ett innehåll anbefaller TNC verbet tippa. Ett av
de mest karakteristiska exemplen på dess användning är
tippning av en tippvagn. En kokare, svängbar på tappar
i och för tömning, bör kallas tippkokarc. Andra exempel
äro tippkärra, tippskopa, tippskänk, tippspak. . .
Det bör alltså gå bra för oss att använda våra svenska
termer vippa och tippa och att undvika det tyska "kippen"
— kippa. J W
6 nov. 1943
533
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
