Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 45. 6 nov. 1943 - Litteratur - Blandaren 1864—1943, av sah - När freden kommer, av r - Svenska laboratorier skapa för framtiden, av r - Insänt: Propellermaskinerier för isbrytare, av Hjalmar Sjöholm
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Ieknisk Tidskrift
Litteratur
DK 8-7(485) (048)
Biandaren 1864—1943, utgiven av K. Tekniska
Högskolans Studentkår, redigerad av B Hertzman-Ericsson
och M-E Molander. AB Kopia, Stockholm 1943. 160 s. 10 kr.
Till 80-årsjubileet ha två kända blandarredaktörer
sammanställt en kollektion av Biandarens bästa under de
gångna åren. Någon vidlyftigare presentation behöver
verket säkerligen inte, och det må räcka att konstatera det
självklara faktum, att det utgör en våldsamt nöjsam läsning.
Tyvärr synes omfånget dock ha varit något tiotal sidor
för snålt tilltaget. Man saknar en hel del av de allra bästa
sakerna utan att man dock skulle vilja låta något av det
nuvarande innehållet träda tillbaka för dem. Men det
kanske är meningen, att de lyckliga ägarna av ett par
decennier kompletta årgångar fortfarande skola ha något
att yvas över.
Den Blandarhistoriskt intresserade får i denna samling
en klar bild av Biandarens utveckling under årens lopp »—
från 1800-talets i stort sett endast för kamratkretsen
begripliga innehåll till den specifika Blandarhumorns
uppblomstring under 1920-talet i anekdotens och annonsens
form, fram till den mera sammanhängande — eller rättare
sagt osammanhängande — parodiska textens intåg i slutet
av 1930-talet.
Bokens första upplaga torde snart bli en raritet — i det
närmaste halva upplagan har varit tingad i förväg. Ännu
bör det dock finnas möjlighet att tillförsäkra sig ett
exemplar hos tryckeriet. sah
När freden kommer har Social-Demokraten kallat ett
specialnummer, som kom ut den 22 oktober, och i vilket
vårt lands efterkrigsproblem ha tagits upp till diskussion.
Bland de många intressanta uppsatserna kunna nämnas
"Bättre bostäder — bättre framtid" av byråchefen Alf
Johansson, "Standardisering och lagerhållning" av
byggmästare Olle Engqvist, "Massarbetslösheten måste
utrotas" av LO:s socialekonom Richard Sterner, "Pressade
priser — ökad tillverkning och avsättning" av direktör
Albin Johansson och "Yrkesskolorna utbyggas" av
överdirektör Ryno Lundquist. r
Svenska laboratorier skapa för framtiden är en
artikelserie, som Stockholms-Tidningen har lagt upp och i
vilken hittills ha behandlats följande laboratorier: Bofors
16/9, The Svedberg 18/9, Atlas Diesel 24/9, SKF 30/9, L M
Ericsson 7/10, Asea 15/10 och Fagersta 24/10. r
Insänt
Propellermaskinerier för isbrytare
Under ovanstående rubrik har direktör Ragnar
Liljeblad i Tekn. T. 1943 h. 36 framfört kritik mot det
betänkande, som avgivits av 1941 års isbrytareutredning,
vilken kritik föranlett utredningens ordförande,
generallots-direktör T. Petersson, att i h. 40 ingå i svaromål, varvid
han bl.a. anfört följande:
"Det kunde förväntas, att direktör Liljeblad observerat,
att de uttalanden i utredningens betänkande, mot vilka han
särskilt vänder sig, utgöra delar av ett av utredningens
tekniskt sakkunnige ledamot, kommerserådet Hj. Sjöholm,
avgivet utlåtande, för vars riktighet enbart denne och icke
utredningen som sådan bär ansvar. Enligt vad kommerserådet
Sjöholm meddelat mig, vidhåller han för sin del sitt
utlåtande."
I anslutning till generallotsdirektörens inlaga har
direktör Liljeblad i sistnämnda nummer av tidskriften gjort
ytterligare ett inlägg i frågan.
I anledning av vad sålunda förekommit vill jag icke
underlåta, att framhålla följande fakta och synpunkter.
Vid tiden för frågans behandling inom
isbrytarutred-ningen blev jag ombedd att meddela min uppfattning om
vilket av de föreslagna propellermaskinerierna, som borde
väljas för den tilltänkta isbrytaren. I december 1942
avgav jag till utredningen ett skriftligt utlåtande, vilket
sedermera intogs och åberopades i utredningens betänkande.
Enär det torde vara detta mitt utlåtande, som direktör
Liljeblad särskilt vänder sig emot, må framhållas följande.
I mitt utlåtande redogöres först för de olika förslagen
till isbrytarens framdrivningsmaskineri, vilka upprättats av
utredningens tekniske rådgivare, överingenjör Folke
Seldon, och behandlas därefter under särskilda avdelningar
de olika alternativen i fråga om: maskinkraft, vridande
moment m.m., driftsäkerhet, manöverförmåga,
driftkostnader, reparations- och underhållskostnader samt
anskaffningskostnader.
Under utredningen framhölls det vid upprepade
tillfällen från visst håll, att några driftstörningar icke vore att
räkna med i fråga om den elektriska installationen vid
dieselelektrisk drift och att man redan vid "Ymers"
tillkomst hade så goda erfarenheter av dieselelektriskt
maskineri, att detta kunde anses vara fullt utexperimenterat
och användbart för isbrytare. Detta föranledde mig att
närmare undersöka saken, varvid utröntes följande, vilket
jag ansåg mig ej böra undanhålla utredningen, varför jag
under avdelningen "driftsäkerhet" bl.a. framhöll följande.
"Under isbrytaren ’Ymers’ senaste vinterexpedition
lossnade en bult i ena generatorn. Vid detta tillfälle uppstod
visserligen ej större skada än att maskineffekten under de
närmaste tio dagarna blev nedsatt med en sjättedel eller med
ca 1 200 ehk, men att större skada i detta fall ej
uppstod får betraktas såsom ren tur. Bulten kunde lika väl ha
förorsakat att hela elektriska generatorn försatts ur funktion
och odugliggjorts för lång tid framåt med påföljd att
fartyget måst tas ur iskampanjen och underkastas omfattande
och dyrbara reparationer.
Beträffande de erfarenheter, som hittills inom landet
erhållits i fråga om driftsäkerheten för installationer med
framdrivningsmaskineri enligt alt. I eller liknande, må framhållas
följande.
Inom landet finnes endast ett fartyg, nämligen isbrytaren
’Ymer", som är försett med dieselelektriskt maskineri
enligt alt. I.
4 st. handelsfartyg, nämligen Rederiaktiebolaget Svea
tillhöriga ångf. ’Mjölner’, ’Ragne’ och ’Regin’ samt
Rederiaktiebolaget Svenska Lloyd tidigare tillhöriga ångf.
’Turbinia’ ha försetts med turboelektriska maskinerier, dvs.
maskinerier där i likhet med vid dieselelektriskt maskineri
elektrisk kraftöverföring är anordnad från
framdrivnings-maskinen till propelleraxeln, men där den primära kraftkällan
utgöres av ångturbin i stället för av dieselmotor.
Vidare äro ett antal undervattensbåtar försedda med
dieselmotorer och elektrisk kraftöverföring, men dessa maskinerier
torde icke vara jämförbara med nu ifrågavarande och ha
därför intet intresse i detta sammanhang.
Isbrytaren ’Ymer’. Den 4 februari 1937 avgick ’Ymer*
efter ej fullt 2 månaders vinterexpedition från
örnsköldsviks-distriktet för reparation av motorskada (sid. 25, betänkandet).
Är 1940/41 var fartyget rustat i början av december efter
omfattande översyn av motorerna. Efter endast ca 1%
månads vinterexpedition fick motoröversyn företas vid
fartygets stillaliggande under ca 10 dagar (sid. 31, 32 i
betänkandet).
Den 8 januari 1941/42 inträffade maskinskada, som till
den 10 mars nedsatte maskinkraften med Va (motsvarande
ca 1 200 ehk). Den 11 februari inträffade skada å en
generator varigenom maskinkraften t.o.m. den 21 februari
nedsattes med ytterligare Vb- Den 4 mars inträffade ny
maskinskada, varigenom maskinstyrkan nedsattes med ytterligare
1/6 (sid. 157, betänkandet).
1942/43. Maskinskadorna från vintern 1941/42 beräknas
ej vara reparerade förrän i början av år 1943, varför
fartyget intill dess icke kan nyttjas.
Ovannämnda skador lära huvudsakligen hava
förekommit å själva dieselmotorerna och endast i förhållandevis
mindre grad å den elektriska installationen. Huru stora
534
t5 nov. 1943
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
