Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 47. 20 nov. 1943 - Den högre tekniska undervisningen — huvuddragen av de sakkunnigas betänkande, av Lars-Olof Ekeberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk Tidskrift
Tabell 2. Anställning inom uliku verksamhetsområden av
till utredningen redovisade, i ingenjörstjänst sysselsatta
senaste åren. Det är uppenbart att det framtida
behovet av ingenjörer starkt kommer att
påverkas av att det svenska näringslivet ser sig nöd
sakat att i väsentligt ökad omfattning bygga på
självständig forskning. Forskningen måste
komma att sätta spår i form av högre förädling inom
produktionen, varav följer såväl ökning av det
kvalificerade ingenjörsarbetet inom ett företags
centrala organisation med konstruktion och
planering som ökat arbete inom själva lillverkningen.
Härav måste följa användning i långt större
utsträckning än tidigare av högt kvalificerade
ingenjörer, dvs. civilingenjörer. Del torde bli
ofrånkomligt, at! en bel del industriföretag i de branscher,
som enligt vad den gjorda utredningen visar nu
använda civilingenjörer i ingen eller ringa
utsträckning (bland dessa kunna nämnas gjuterier,
glasbruk, tegelbruk, sågverk och snickerifabriker,
företag inom livsmedelsindustrin samt företag
inom textil-, konfektions- oc.h skoindustrin), skaf fa
sig högskoleutbildad ingenjörspersonal för att
stärka sin konkurrenskraft. Ett och annat nytt
ingenjörsområde tillkommer också. Ett sådant
område är armén, inom vilken hittills ingenjörer
förekommit i mycket ringa utsträckning. Liksom
hittills varit fallet komma säkerligen nya
industrier, baserade på nya idéer, att växa fram och
öppna nya fält för ingenjörsverksamhet.
Vid bestämmande av det antal studerande, som
skall tas in. måste man ej blott ta hänsyn till
behovet av ingenjörer i Sverige och de svenska
firmornas utlandstjänst, utan man måste göra visst
tillägg för andra svenska ingenjörer i utlandet.
För ett litet land som Sverige kommer det alltid
att bli nödvändigt, att en del av våra unga ingen-
jörer reser lit för att studera utvecklingen i
länder med större resurser. Den största delen av dem
kan väntas vända tillbaka efter ett eller annat
års studier, men några måste alltid beräknas
stanna kvar i utlandet, och deras platser måste
besättas av andra ingenjörer. För övrigt bjuder
klokheten att man alltid söker hålla en viss reserv,
så att landets ingenjörsbestånd alltid blir täckt.
En överproduktion av ingenjörer är dessutom
mindre farlig än en överproduktion av
exempelvis humanister, teologer eller medicinare, då
ingenjörerna alltid kunna beräknas få
sysselsättning i en eller annan form utanför sitt egentliga
fackområde.
För utbildningens planläggning gjorde man den
betydelsefulla observationen, att civilingenjörerna
i sin praktiska verksamhet i allt mer ökad
omfattning få affärsbetonade uppgifter, exempelvis
som offertingenjörer. Ser man på förhållandena
inom industrigruppen "malmbrytning och
metallindustri", den grupp som inrymmer det största
antalet civilingenjörer, finner man att
konstruktionsingenjörer, driftingenjörer och
offertingenjörer förekomma till ungefär lika stort antal (ca
30 %). Här har under årens lopp en starkt
synbar förskjutning ägt rum, till vilken hänsyn måste
tas vid utbildningens planläggning.
Antalet studerande vid de tekniska högskolorna
Sedan de sakkunniga på detta sätt sökt utröna
behovet av civilingenjörer, gällde det att bedöma
det antal studerande, som erfordras för att detta
behov skall bli täckt. Enklast vore givetvis att ta
in alla kompetenta sökande, men detta fann man
icke vara ekonomiskt rimligt, då man beräknade
att varje studerande kostar staten omkring 10 000
kronor. Det ansågs därför nödvändigt att som
hittills söka begränsa studerandeantalet vid
högskolorna, så att detta motsvarar det omedelbara
ingenjörsbehovet med nödig reserv.
Vid uppskattningen av antalet nyintagna hade
de sakkunniga att beakta vissa uttalanden i
statsrådets direktiv, där det uttalades, att de
sakkunniga skulle tillse "att de vid de tekniska
högskolorna utbildade sysselsättas med för dem lämpliga
arbetsuppgifter ocli icke tagas i anspråk för uppdrag,
som med större fördel kunna anförtros åt dem, som
erhållit utbildning vid de tekniska läroverken".
De sakkunniga ansågo sig icke kunna göra en
exakt bedömning av denna fråga. Man resonerade
emellertid på följande sätt: det bästa ekonomiska
resultatet såväl inom det enskilda näringslivet som
inom statlig och kommunal verksamhet uppnås
om man sätter rätt man på rätt plats, och i regel
är den rätte mannen att söka bland dem, som fått
den rätta utbildningen. På vissa håll, särskilt
inom industrin, fanns nog tidigare en tendens att
nöja sig med lägre utbildade ingenjörer, då man
trodde, att detta skulle visa sig billigare än att
använda civilingenjörer. Numera är man i regel på
personer.
[-Verksamhetsområde-]
{+Verksamhets- område+} Hela antalet
ingenjörer därav i %
[-civilingenjörer teknis-ter*-]
{+civil- ingen- jörer teknis- ter*+} andra
tekniker ingen
examen övriga
Staten ........ 2 219 50,7 32,8 9,7 3,8 2,9
Kommuner .... 1 262 49,4 30,1 12,9 3,6 4,0
Undervisning . . 271 58,3 18,4 9,6 0,4 13,3
Enskilda
järnvägar ....... 90 37,8 43,3 12,2 2,2 4,4
[-Försäkringsbolag-]
{+Försäkringsbo- lag+} ......... 72 75,0 12,5 5,6 1,4 5,5
Industrier..... 9 588 21,9 42,0 20,1 7,1 8,9
Kraftverk ..... 179 42,5 26,2 21,2 2,8 7,3
Byggnadsfirmor 442 32,5 33,3 28,3 2,7 3,2
Arkitektfirmor . 303 35,3 27,4 12,2 12,5 12,5
Ingenjörsfirmor 672 36,6 29,5 23,2 3,4 7,3
Patentbyråer. . . 57 56,1 15,8 8,8 1,8 17,5
Industriell
administration . . . 127 29,9 25,2 39,4 3,9 1,6
Svensk
utlandstjänst ....... 149 38,3 20,1 4,7 20,1 16,8
Diverse ....... 305 32,5 22,3 34,8 2,0 8,5 1
* inklusive bergstekniker och väveritekniker.
«11 dec. 1943
547
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
