Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 47. 20 nov. 1943 - TNC: 22. Namn på några förhållandetal, av J W - Problemhörnan - Sammanträden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TNC
Teknisk Tidskrift
Problemhörnan
22. Namn på några förhållandetal
Om två ämnen, A och B, bilda en blandning och ingå
däri med mängderna a och b, räknade som vikt, volym
eller på annat sätt, kan man ha intresse av att känna
förhållandet a: b eller b: a, eller i vissa fall a: (a + b) eller
b:[a + b). Ofta önskar man namnge de så definierade
storheterna.
Det kan exempelvis gälla ett värdefullt ämne A och
en förorening eller annan jämförelsevis värdelös
inblandning B. Med (\)-halt bör förstås a:(a + b), vilket
förhållande aldrig kan bli större än 1. Om A är guld och
B koppar blir namnet guldhalt. Man kan givetvis också
tala om kopparhalten, b:(a + b). Förhållandet b: a, som
principiellt kan anta vilket värde som helst, bör icke
kallas halt utan i stället få ett annat namn, t.ex. (B)-kvot.
Om A är bränsle och B vatten blir då namnet vattenkvot
eller möjligen fuktkvot. Även a:b, (A)-kvoten, kan ibland
vara av intresse.
Termen halt kan givetvis användas även när flera
än två ämnen bilda en blandning; A-halten blir då
a : (a + b + c + ...). Och även för icke materiella
blandningar kan termen få användning. En elektrisk
växelstorhet av icke ren sinusform säges bestå av grundton och
övertoner. Efter mönster av de tyska termerna
Grund-wellengehalt och Oberwellengehalt användas ibland på
svenska uttrycken grundtonshalt och övertonshalt. Är
grundtonens effektivvärde a och övertonernas
sammansatta effektivvärde b, är grundtonshalten a : V a2 + b3 och
övertonshalten b : \!d* + b2. Här tillämpas en speciell
summeringsmetod enligt teorin för effektivvärden, men
detta hindrar ej användningen av ordet halt. Förhållandet
b : a har däremot i detta sammanhang icke fått namnet
kvot, utan specialnamnet deformationsfaktor. Om det icke
är fråga om en deformerad växelstorhet utan om en
pulserande likstorhet har namnet pulsationsfaktor kommit
till användning; därmed bör avses b : a, om b är
pulsationer effektivvärde och a likstorheten.
I båda dessa fall har termen faktor använts om för
hållandetal som principiellt kunna uppnå hur små eller
stora värden som helst. Detta gäller även för
korrigeringsfaktor (korrigerat värde : avläst värde) och många andra
fall. Termen faktor användes emellertid ofta, kanske
oftast, för tal med det teoretiska maximivärdet 1, t.ex
fyllfaktor (utfyllt utrymme : totalt utrymme),
intermittens-faktor (verksam tid : total tid, vid intermittent drift),
klirr-faktor (detsamma som övertonshalt, inom teletekniken)
och de inom ljustekniken använda termerna
absorptionsfaktor, reflexionsfaktor och transmissionsfaktor. I sådana
uttryck som bruttofaktor (bruttovärde : nettovärde),
formfaktor (effektivvärde : medelvärde) är däremot det
teoretiska minimivärdet 1. Det är tydligt att termen faktor
icke kan begränsas till att betyda endast a : b eller
a : (a + b) eller {a + b) : a eller något annat i den vägen;
det enda man kan och bör fordra är att en faktor är en
talstorhet, dvs. att den uttrycker ett förhållande mellan
storheter av samma art.
Den förled som användes framför halt, kvot, faktor och
andra termer för storhetsförhållanden — även när de
icke äro talstorheter — bör syfta på bråkets täljare eller
på annat lämpligt begrepp, men icke på bråkets nämnare.
Kopparhalt är kopparvikt : legeringsvikt och får
naturligtvis cj kallas legeringshalt, legeringsfaktor e.d. Den
konstant, varmed man skall multiplicera ett på en elmätare
avläst värde för att få energin i viss måttenhet, bör kallas
energikonstant eller omräkningskonstant e.d. och icke
av-läsningskonstant, eftersom den uttrycker energi :
avläsning.
J W
Problem 7/43 var följande: "En lantbrukare lät samtidigt
med upptagning av ett fält morötter ta ut ett generalprov,
som visade sig innehålla 90 % vatten. Partiet såldes härpå
till en fabrik, som oberoende av vattenhalten betalade
90 kr. per ton. Genom vissa transportsvårigheter blev
emellertid leveransen fördröjd ett par veckor, varvid
vattenhalten visade sig ha nedgått till 89 %. Hur mycket
förlorade lantbrukaren på dröjsmålet om leveransvikten var
1 000 ton?"
Den först inkomna lösningen har precis som väntats
insänls av "Monica, 4 år" och lyder som följer: "Om
partiets ursprungliga vikt är g ton få vi två uttryck för
torrsubstansens vikt nämligen
0,1 g och 0,11-1 000
varav g = 1 100 ton.
Viktsminskningen är alltså 100 ton och den ekonomiska
förlusten 9 000 kronor."
Mycket bra även om man tar hänsyn till att Monica
sannolikt ej helt kunnat undvara papper och penna vid
sin analys. *
Problem 9/43. Ur en tunn rektangulär plåt skall
framställas en skål på så sätt, att ur varje hörn göres ett
urklipp varefter plåtens sidor böjas upp och svetsas kant i
kant. Uppgiften består i att med utgångspunkt från den
önskade profilen matematiskt bestämma urklippets form.
Profilen kan exempelvis utgöras av en cirkelkvadrant.
Sammanträden
Skeppsbyggnadskonst sammanträder måndagen den 29
november 1943 kl. 17.45. 1. Föreningsärenden; val. —
2. "Instrument och säkerhetsutrustning i moderna flygplan",
föredrag av kapten S Sundgren och ingenjör O Carlstein. —
3. "Möjligheter att skydda fartyg mot magnetiska minor",
föredrag av civilingenjör B Löttiger.
Middag (9,25 kr.; anmälan senast den 25 november).
Mekanik och Svenska Elektroingenjörsföreningen inbjudas
närvara.
Statsverkens Ingenjörsförbund har årsmöte måndagen
den 29 november 1943 på Stockholms Byggnadsförening,
Norrlandsgatan 11 kl. 19.30. 1. Arsmötesärenden. — 2. Frågan om
äganderätten till den teknisk-vetenskapliga forskning, som
bedrives vid statliga verk och institutioner. — 3.
Statstjänstemannens topporganisationsfrågas nuvarande läge. — 4.
"Stats-ingenjörernas begynnelselöner." Inlägg beträffande centrala
förvaltningen av förste byråingenjör N Avelius,
kommunikationsverken av byråingenjör A Stranden och ingenjör S
Käll-sien samt försvarsväsendet av ingenjör H Dahl.
Årsmötet inledes kl. 18 med middag (6 kr.; anmälan senast
den 25 november till sekreteraren).
Industriell Ekonomi och Organisation sammanträder
torsdagen den 2 december 1943 kl. 19.30. 1. Inval. — 2.
"Registrerings- och klassificeringssystem inom industriföretag",
föredrag av civilingenjör R Thorburn, Asea. Anföranden av
tekn. dr A Palmgren, SKF, civilingenjör G Grönwall, LMB,
civilingenjör T H Nilsson, Billerud, fil. dr A Silow,
Bergslaget. Diskussion. — Supé (4 kr., anmälan senast den
24 november).
Svenska Elekt roingenjörsföreiiingen sammanträder
fredagen den 3 december kl. 19.00. 1. Föreningsangelägenheter.
— 2. Föredrag av professor Hans Pettersson "Djuphavets
problem". — Supé och samkväm.
Ingenjörsklubbeil i Falun håller årsmöte lördagen den
1 december 1943 på Stora Bergslagssalongen kl. 14.30. 1.
Arsmötesärenden. — 2. "Konsthartsernas utveckling och
användning", föredrag av överingenjör Halvard Liander, Västerås.
— 3. "Malmbaser för Sveriges järnhantering och den svenska
malmexporten", inledare: överingenjör Karl Rutberg, Falun.
Diskussion. — Kl. 19.30 middag på Stadshotellet (9 kr.;
anmälan senast den 1 december).
552
20 nov. 1943
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
