Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 50. 11 dec. 1943 - De tekniska högskolornas utbyggnad — enligt de sakkunnigas betänkande, av Lars-Olof Ekeberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk Tidskrift
jörer för själva produktionen. Ett annat område,
som hittills varit betänkligt försummat, är
uppvärmnings- och ventilationstekniken, vilken under
senare år fått särskilt stor betydelse. Med hänsyn
härtill föreslå de sakkunniga, att studierna inom
avdelning M vid KTH differentieras i följande
grupper: kraftteknici, maskinkonstruktörer,
pro-duktionsteknici samt uppvärmnings- och
ventilationsteknici.
Inom avdelningen föreslås en ny professur i
uppvärmnings- och ventilationsteknik, som skulle
ersätta nuvarande speciallärarbefattning i
värme-och ventilationsteknik, nya
speciallärarbefattningar i allmän maskinlära och produktionsteknik (ett
läroämne, som avser att redan i första årskursen
ge de studerande en allmän orientering om den
mekaniska teknikens produktionsmetoder), i
träets mekaniska teknologi och i fordonsteknik.
Professorn i läran om maskinelement I ocli
specialläraren i materiallära skulle få var sin
adjungerad lärare till hjälp vid undervisningen. Ämnena
industriell bokföring och
försäljningsorganisation skulle skötas av två adjungerade lärare under
professorn i industriell ekonomi ocli organisation.
Vid denna liksom vid flertalet andra avdelningar
vid såväl KTH som CTH föreslås åtskilliga
förändringar med avseende på omfattningen av
professorernas och speciallärarnas
undervisnings-skyldighet. De som ha intresse av att närmare
studera dessa förändringar och förslagen till
läroplaner hänvisas till bihang 1 av de sakkunnigas
betänkande (SOU 1943:36).
Även för CTH:s del anse de sakkunniga, att
behov föreligger av en uppdelning av de
studerande inom avdelning M i grupper lör
kraftteknici, maskinkonstruktörer och produktionsteknici.
För ett viktigt område inom den mekaniska
industrin i vårt land liar teknisk
högskoleundervisning hittills så gott som lielt saknats, nämligen
för den mekaniska textilindustrin. Under de två
senaste åren har visserligen någon undervisning
i textilteknik kunnat bedrivas vid CTH, sedan
medel ställts till förfogande av industrin, men
möjligheterna för lärarna att vid högskolan
bedriva forskning på området och för de
studerande att utföra examensarbeten i tillhörande ämnen
ha hittills varit mycket begränsade.
Förhållandena komma att ändras genom att riksdagen
numera fattat beslut 0111 inrättande av ett
textilforskningsinstitut i Göteborg. Antalet ingenjörer
med behov av textilundervisning på
högskolestadiet kan icke väntas bli större än att utbildningen
kan förläggas till en enda högskola. På grund av
textilforskningsinstitutets förläggning till
Göteborg och på grund av de stora möjligheter, som
erbjuda sig för de studerande att utföra praktiska
studier och examensarbeten vid närbelägna
textilindustriföretag, ha de sakkunniga stannat vid
att föreslå, att textilundervisningen hänföres till
CTH. Det kan framhållas, att man icke inom den
fyraåriga undervisningens ram tänkt sig en
utbildning av specialister för textilindustrin utan en
undervisning, som ger en god kännedom om den
mekaniska textilteknologins problem och
arbetsförfaranden jämsides med tämligen brett lagda
allmäntekniska studier inom maskintekniken.
Vid CTH skulle således studierna inom
avdelning M differentieras i följande grupper:
kraftteknici, maskinkonstruktörer,
produktionsteknici samt textilteknici.
De nya lärarbefattningar, som föreslås vid
avdelningen, äro en professur i mekanisk teknologi,
avsedd att ersätta den nuvarande
speciallärar-befattningen i ämnet, och nya
speciallärarbefattningar i icke mindre än 15 ämnen, däribland
maskinkonstruktionslära främst för gruppen
maskinkonstruktörer, textil- ocli
konfektionstekno-logi, textil materiallära och textil provningsteknik
för textilteknici samt försäljningsorganisation för
produktionsteknici. För att tillgodose sistnämnda
grupps behov av undervisning i ekonomiskt
betonade ämnen föreslås dessutom bl.a. en
fortsättningskurs i ämnet industriell ekonomi och
organisation.
Avdelningen för flygteknik och skeppsteknik
vid KTH och avdelningen för skeppsbyggnad
vid CTH
Undervisning i flygteknik skall enligt de
sakkunnigas förslag meddelas vid en särskild
underavdelning inom avdelning S vid KTH, men
däremot icke vid CTH. De sakkunniga ha dock
påpekat möjligheten av, att utbildning av flygteknici
vid båda högskolorna i framtiden kan bli
erforderlig. I en underavdelning med så
specialiserad inriktning som den ifrågavarande och med
ett förhållandevis litet antal studerande per
årskurs har det icke synts lämpligt att i de
tillämpade ämnena införa en gruppering för olika
bildningsmål. En ganska väsentlig utökning av den
flygtekniska undervisningen föreslås men
däremot endast en mycket obetydlig differentiering
och detta först i fjärde årskursen, där de
studerande dels få välja en större konstruktionskurs
antingen i flygmotorteknik eller flygteknik, dels
ha att välja mellan mera Verkstadstekniska och
mera flyg- och skeppstekniskt betonade ämnen.
Speciallärarbefattningen i flygplanbyggnad
föreslås ändrad till en professur i flygplanstatik och
flygplanbyggnad. Till den nya professuren skulle
hänföras vissa delar av det nuvarande ämnet
flygteknik, varigenom professorn i detta ämne
skulle få möjlighet att mera ingående än f.n.
behandla vissa viktiga delar av flygtekniken.
Då avdelning S vid KTH ombildades år 1941
avsåg man :— utom det att man ville stärka den
flygtekniska utbildningen -— att tyngdpunkten
av undervisningen i skeppsbyggnad skulle ligga
vid CTH. Det ansågs emellertid nödvändigt att
bibehålla viss undervisning i skeppsbyggnad vid
574
13 nov. 1943
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
