Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 50. 11 dec. 1943 - Ingenjörernas fördelning på olika verksamhetsområden, av B Traneus
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk Tidskrift
Ingenjörernas fördelning
på olika
verksamhetsområden
DK _312.93
331 : 62(485)
Vid den allmänna folkräkningen 1940 gjordes det i
sådana sammanhang första försöket att få ett grepp på det
samfällda antalet i vårt land verksamma ingenjörer och
att gruppera dem efter deras verksamhetsområden.
Resultatet av denna undersökning har nyligen publicerats av
Statistiska Centralbyrån1.
De allmänna folkräkningarna äga som bekant rum vart
tionde år. Tidigare, eller t.o.m. 1910, låg den personliga
yrkesutbildningen till grund för yrkesgrupperingen, men
vid senare folkräkningar har fördelningen efter
näringsgrenar varit utslagsgivande. Anledningen härtill anges av
Statistiska Centralbyrån vara, att yrkesräkningen i första
hand avser att kartlägga landets näringsliv respektive de
olika näringsgrenarnas inbördes betydelse.
Motsättningen mellan gruppering efter yrkesutbildning
och efter näringsgren framträder enligt samma källa
skarpast beträffande "genomgående" yrken, vilka enligt sin
natur icke höra hemma i någon särskild näringsgren, utan
räkna utövare inom ett flertal sådana. Av denna
definition framgår det, att ingenjörerna hänföras till de
genomgående yrkena.
Det är logiskt att datera ingenjörsyrket i Sverige från
öppnandet av Teknologiska Institutet 1827 och
Chalmersska Slöjdskolan 1829. Redan tidigare funnos dock tekniskt
och industriellt verksamma yrkesmän, i regel praktiskt
utbildade, men när det gäller de mera framstående
representanterna för denna kår teoretiskl skolade genom
universitetsstudier. Bergshanteringen hade ju gamla anor, och
redan Gustav II Adolf inrättade på grund av dess betydelse
ett särskilt bergsamt. En av funktionärerna i detta statliga
ämbetsverk bar titeln "generalkonstmästare", antagligen
den äldsta tekniskt betonade officiella befattningen här i
landet. Gruvmekaniker och gruvbyggmästarc hade hand
om driften resp. byggnaderna vid gruvorna. Polhem var
ett slrå vassare, ty han blev konstmästare i Falun och
införde där bl.a. kraftöverföring medelst stånggångar.
Skeppsbyggmästare fanns det också mycket tidigt, och
deras yrke upphöjdes till vetenskap genom amiral af
Chapmans klassiska avhandling, publicerad 1775.
Den tekniska och industriella utvecklingen efter,
tillkomsten av Teknis och Chalmers är alltför välbekant för
att behöva annat än antydas. Under de närmaste
årtiondena begynte kanal- och järnvägsbyggandet. I mitten
av-århundradet tog industrialiseringen sin början, och från
samma tid leder telegrafväsendet sitt ursprung. Den
kommunaltekniska utvecklingen kan dateras från införandet
av kommunalstyrelse för stad 1862. Huru hela samhället
med tiden blivit ett maskineri, som i ständigt ökad
utsträckning kräver insatser av arbetskrafter med teknisk
skolning, veta vi alla.
Enligt den särskilda folkräkning, som verkställdes vid
årsskiftet 1935—36, utgjorde det dåvarande antalet
personer med teknisk utbildning 13 610, varav 7 280
civilingenjörer. Ett särskilt intresse i fråga om ingenjörernas
fördelning på olika verksamhetsområden erbjuder emellertid
den av allmänna folkräkningen 1940 verkställda
grupperingen. I koncentrerad form framgår den av följande tabell.
st. %
Malmbrytning och metallindustri........... 8 412 35,2
Jord- och stenindustri.................... 309 1,3
Träindustri .............................. 262 1,1
Pappers- och grafisk industri.............. 676 2,8
71,9
0,2
3,7
13,8
9,9
0,5
Livsmedelsindustri ..............................................335 1,4
Textil- och beklädnadsindustri..........................539 2,3
Läder-, hår- och gummivaruindustri................150 0,6
Kemisk-teknisk industri ....................................710 3,0
Byggnadsverksamhet ..........................................3 176 13,3
Kraft-, belysnings- och vattenverk m.m..........914 3,8
Ej specificerad industri........................................1 705 7,1
Inom industri och hantverk 17 188
Jordbruk med binäringar....................................47
Samfärdsel ............................................................898
Handel ....................................................................3 291
Allmän förvaltningstjänst och fria yrken. ... 2 362
Ospecificerad verksamhet....................................121
Summa ingenjörer 23 907 100,0
Såväl grupperingen som siffrorna i denna
sammanställning ge anledning till kommentarer.
Till byggnadsverksamhet hänföres bl.a. rörlednings- och
elektrisk installationsrörelse. Under kraftverk etc. redovisas
även renhållningsföretag. Samfärdsel omfattar både
landtransport, sjöfart och lufttrafik samt post och telegraf
m.m. Under rubriken handel inbegripes utom varuhandel
även bank- och försäkringsverksamhet, patent-,
ingenjörs-och arkitektbvråcr samt fastighetsförvaltning. Under
allmän förvaltningstjänst och fria yrken återfinnas bl.a.
lek-niska utbildningsanstalter av olika grader,
näringsorganisationer m.fi. men ej kraftverk etc. i allmän ägo.
Ur tabellen kan utläsas, att industri och hantverk i
trängre mening sysselsätter 11 393 och i vidare mening
17 188 ingenjörer, motsvarande 47,7 resp. 71,9 % av hela
antalet. Övriga näringsgrenar använda 6 719 ingenjörer
eller 28,1 %.
Statistiska Centralbyrån framhåller själv, att
redovisningen av en del yrkeskategorier, bl.a. ingenjörer, icke gör
anspråk på att ge annat än en ungefärlig uppskattning
av deras numerär. Avgränsningen har nämligen oftast måst
göras med ledning av den använda yrkesbenämningen, vari
givetvis ligger en felkälla. "Ifråga om ingenjörsutbildade
företagare finns t.ex. anledning förmoda, att dessa i viss
utsträckning använt annan yrkesbenämning än ingenjör."
Det undandrar sig utomståendes bedömning i vilken mån
denna felkälla inverkat. Närmare till hands skulle det,
med hänsyn till kända missbruk av ingenjörstiteln, ligga
att misstänka existensen av en åt andra hållet verkande
felkälla.
Ej långt efter publiceringen av folkräkningens
yrkesfördelning framlade 1940 års sakkunniga för den högre
tekniska undervisningen sitt digra betänkande3, till vilket
är fogat en med hjälp av utsända frågeformulär verkställd
utredning av antalet i vårt näringsliv verksamma
ingenjörer. Dylika beräkningar ha utförts av tidigare
sakkunnig-kommittéer, men ingen av dem har varit så utförlig som
den senast gjorda.
Det ligger nära till hands att sammanställa
folkräkningens uppgifter med 1S40 års sakkunnigas beräkningar.
De avse tidpunkter, som endast skilja sig på l1/» år, och
kunna ur denna synpunkt anses gott jämförbara. Däremot
grundar sig de sakkunnigas statistik på ett
indelnings-schema, som skiljer sig från den vid folkräkningen
använda grupperingen.
En jämförelse mellan resultaten av de båda
undersökningarna underlättas därav, att den till
sakkunnigbetänkandet fogade specialutredningen är synnerligen detaljerad
och möjliggör en omgruppering efter folkräkningsschemat,
där så är behövligt, på ganska tillförlitliga grunder. Endast
i ett par fall behövas approximationer, vilka emellertid
avse ett relativt fåtal ingenjörer och därför sakna större
betydelse.
Utrymmet skall ej tas i anspråk för de sakkunnigas egen
uppställning, vilken återfinnes i betänkandet. I stället
lämnas nedan en på ovan angivet sätt reviderad statistik.
ti dec. 1943
583
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
