Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 50. 11 dec. 1943 - Ingenjörernas fördelning på olika verksamhetsområden, av B Traneus - Föreningar - Tekniska Föreningen i Västerås, av H S - Personnotiser - Sammanträden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk Tidskrift
st. %
Malmbrytning och metallindustri......................7 417 46,6
Jord- och stenindustri..........................................184 1,2
Träindustri ............................................................168 1,1
Pappers- och grafisk industri............................528 3,4
Livsmedelsindustri ..............................................358 2,3
Textil- och beklädnadsindustri..........................596 3,8
Läder-, hår- och gummivaruindustri................116 0,7
Kemisk-teknisk industri......................................497 3,2
Byggnadsverksamhet ..........................................442 2,8
Kraft-, belysnings- och vattenverk m.m..........883 5,7
Ej specificerad industri........................................— —
Inom industri 11 189 70,9
Jordbruk med binäringar....................................— _
Samfärdsel ............................................................865 5,5
Handel ....................................................................1 409 9,0
Allmän förvaltningstjänst och fria yrken.... 2 273 14,6
Ospecificerad verksamhet....................................— _
Summa ingenjörer 15 736 100,0
Totalantalet ingenjörer här i landet beräknas sålunda
av de sakkunniga till uppemot 16 000 mot nära 24 000
enligt folkräkningen. De förstnämnda påpeka själva, att
deras undersökning är behäftad med luckor som följd
därav, att utsända frågeformulär ej återkommit besvarade.
Emellertid finner man vid jämförelse mellan de båda
tabellerna, att vissa grupper visa en mycket god
överensstämmelse. Så är t.ex. fallet med kraftverksgruppen samt
samfärdsel. För allmän förvaltning och fria yrken är
differensen ej heller stor i betraktande av den fria
yrkesgruppens diffusa karaktär. För den största industrigruppen:
malmbrytning och metallindustri, har folkräkningen ca
1 000 flera ingenjörer än sakkunnigutredningen. Denna
skillnad låter sig mycket väl motiveras därmed, att den
förra omfattar industri och hantverk. I folkräkningen
figurerar utan tvivel en mängd småföretag av
hantverkskaraktär, vilka ej fått frågeformulär från de sakkunniga.
Förekomsten av hantverksbetonade företag i
folkräkningsstatistiken även inom andra industribranscher kan
förklara, att dess siffra på totalantalet ingenjörer inom
den egentliga industrin ligger cirka 1 500 högre än
motsvarande siffra i sakkunnigutredningen.
En stor differens föreligger för gruppen
byggnadsverksamhet, där folkräkningen har drygt 2 700 flera ingenjörer
än de sakkunnigas beräkning. 1 denna senare har med
säkerhet ingen hänsyn kunnat tas till en massa
hantverksmässigt arbetande företag inom byggnadsbranschen.
En väsentlig skillnad kan också konstateras inom
handelsgruppen, för vilken folkräkningen redovisar nära 1 900
flera ingenjörer än de sakkunniga. Denna näringsgren är
utan tvivel både svåråtkomlig och besvärlig alt avgränsa.
Man frågar sig, om ej folkräkningssiffran ökats genom
s.k. handelsingenjörer utan teknisk utbildning och med
mera kommersiellt än tekniskt betonad verksamhet. A
andra sidan kanske de sakkunnigas siffra ligger alltför
lågt, beroende på den ovan framhållna svårigheten att få
ett fast grepp om en sådan mångskiftande näringsgren.
Andelen inom industrin sysselsatta ingenjörer blir
praktiskt taget densamma enligt folkräkningen och
sakkunnigutredningen — 71.9 % i förra och 70,9 i senare fallet. På
grund av byggnadsverksamhetens underrepresentation hos
de sakkunniga blir emellertid deras procentsiffra för de
inom den egentliga industrin verksamma ingenjörerna
62,4 % mot endast 47,7 % enligt folkräkningen.
De inbördes procentsiffrorna för övriga näringsgrenar
ha förskjutits därför, att gruppen handel hos de
sakkunniga är underrepresenlerad i jämförelse med folkräkningen.
Som slutresultat av den här gjorda granskningen torde
man kunna beteckna folkräkningens ingenjörssiffra 23 907
som väl hög och sakkunnigberäkningens 15 736 såsom för
låg. Sanningen ligger nog någonslans emellan dem.
B Traneus
Litteratur
1. Folkmängden efter yrke. Folkräkningen 1940 del 3.
Statistiska Centralbyrån, Stockholm 1943.
2. Bodman, G: Chalmers Tekniska Instituts minnesskrift
1829—1929. Göteborg 1929.
3. Betänkande med utredning och förslag angående den
högre tekniska undervisningen. SOU 1943: 34.
Föreningar
Tekniska Föreningens i Västerås 37 :de Arosmässa
hölls lördagen den 6 november på Stadshotellet i Västerås
inför en stor och representativ samling industri- och
näringsidkare från olika delar av landet. Ordförande var som
vanligt direktör J Sigfrid Edström, vilken emellertid meddelat
sin avsikt att avgå, varför denna mässa får anses vara den
sista vid vilken han sitter som ordförande. Direktör Edström
har varit mässans ledare sedan 1907 och själv fört klubban i
34 av de 37 Arosmässorna. Till hans efterträdare har valts
Aseas verkställande direktör Thorsten Ericson.
Aftonens föredrag hölls av föreståndaren för Industriens
Utredningsinstitut, docent Ingvar Swennilson, som talade
över ämnet: "Kan full sysselsättning åstadkommas efter
kriget T" Docent Svennilsons föredrag har varit utförligt
relaterat i dagspressen, likaså de inlägg som gjordes under
diskussionen. Vid denna yttrade sig kommerserådet Sivert,
landshövding Thomson, professor Arthur Montgomery,
kommerserådet Axel F. Enström, disponent von Sydow, Norrköping,
direktör Ernst- Wehtje, Malmö, samt föredragshållaren.
Arosmässan var besökt av omkring 5- à 600 personer, det största
besökareantal som någonsin noterats.
Under den följande supén höll direktör Edström ett
anförande för regeringen, som representerades vid mässan av
statsråden Möller och Domö. Han vände sig vidare till
Västmanlands tre landshövdingar, Murray, Gärde och Jonsson. Till
direktör Edström överlämnade Tekniska Föreningens
ordförande kraftverksdirektör Th. Strand en av sekreteraren gjord
historik över Arosmässan, bunden i skinnband. För den
avgående ordföranden talade direktör Thorsten Ericson.
ff S
Personnotiser
Födelsedagar
Driftsingenjör Antkers K Nystedt, Gullspång, 60 år den
17 december.
Arkitekt Arthur A J Clarin, Stockholm, 60 år den 18
december.
Major VVK Ragnar Brink, Lidingö, 60 år den 20 december.
Civilingenjör M Daniel Rönnberg, Ludvika, 60 år den 21
december.
Civilingenjör J Alf Sjöström, Malmö, 70 år den 22 december.
Statsinspektör Bengt E L Berggren, Stockholm, 50 år den
26 december.
Stadsarkitekt Frej Klemming, Eskilstuna, 50 år den 28
december. ’
Direktör Carl W Appelberg, Stockholm, 70 år den 29
december.
Rektor Axel NordhulT, Stockholm, 50 år den 30 december.
Ingenjör John G Westin, Stureby, 60 år den 30 december.
Stadsingenjör G E Magnus Wennström, Lund, 50 år den
31 december.
Sammanträden
Mekanik kallas till julsammanträde tisdagen den 14
december 1943 kl. 19.30. 1. Föreningsärenden; behandling av
förslag till specialtaxor för värme-, ventilations-,
sanitets-och kylteknik (intresserade kunna på föreningens kansli ta
del av förslaget, som är avsett att tillämpas i anslutning till
den av STF provisoriskt antagna allmänna avdelningen av
taxenormerna). — 2. "En mekanikens storman som människa
och ingenjör", föredrag av intendent Torsten Ai/thin. —
3. Luciafest. — Supé (5 kr.; anmälan senast den 10 december).
584
13 nov. 1943
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
