Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 51. 18 dec. 1943 - Anrikningen och den mineraliska råvaruförsörjningen, av Sture Mörtsell
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk Tidskrift
xgare: svenska teknologföreningen
ANSVARIG UTGIVARE OCH CHEFREDAKTÖR: SVEN A HANSSON
Häfte 51
Årg. 73
Anrikningen och den mineraliska råvaruförsörjningen • Ny fackredaktör • TNC •
Böcker • Kataloger • Insänt • Problemhörnan • Föreningar
18 dec.
1943
Anrikningen
och den mineraliska råvaruförsörjningen
PROFESSOR STURE MÖRTSELL, LSTF, ÅLSTEN
Bergsvetenskapen har anor, som äro lika gamla
som mänsklighetens historia. Den har i själva
verket också innehållit fröet, eller rättare sagt fröna, till
det stora flertalet av de olikartade självständiga
tekniska vetenskaperna, som nu stå i det tekniska
framåtskridandets tjänst. Från början var
gruvvetenskapen, dvs. läran om malmens
uppsökande och upphämtande ur jordens innandömen, och
metallurgin, eller läran om malmens förvandling
till metall, de båda viktigaste grenarna i
bergsvetenskapen, vilka grenar senare så småningom
även inriktat sig på sådana mineralråvaror, vilka
icke äro att betrakta såsom malmer.
Utvecklingen av dessa bergsvetenskaper, såväl
praktiskt som teoretiskt, har inte bara underlättat
och förbättrat tillgodogörandet av de kända eller
undan för undan nyupptäckta naturtillgångarna.
De ha även hand i hand därmed vidgat gränserna
för vad som kunnat räknas som en mineralisk
råvara. För att en del av jordskorpan skall kunna
anses vara en mineralråvara måste det nämligen
vara möjligt eller tänkas kunna bli möjligt att
tekniskt och ekonomiskt tillgodogöra sig de däri
befintliga nyttiga beståndsdelarna.
Vad menas med anrikning?
Den del av gruvvetenskapen, som otvivelaktigt
haft den största betydelsen för dylika
omvärderingar, medförande utvidgningar av begreppen
malm och mineralråvara, är anrikningsläran, som
nu i vårt land blivit en självständig teknisk
vetenskap efter att tidigare här ha utgjort en del av
gruvvetenskapen. Inom vissa engelsktalande län-
Installationsföreläsning; på K. Tekniska Högskolan den
5 juni 1943.
DK 622.7
der har anrikningsläran återigen delvis utvecklats
ur och räknats till metallurgin. Anrikningens
plats i gränsområdet mellan gruvbrytningen och
metallurgin, som för övrigt även motsvaras av
den normala tidsföljden i malmernas
behandlingsschema, markeras ytterligare därigenom att
anrikningen i många avseenden arbetar med en
teknik och en metodik, som har påtagliga
beröringspunkter med metallurgiska och framför
allt de hydrometallurgiska processerna, under det
att den till skillnad från metallurgin, som till
huvudsaklig del är grundad på kemin, har att
söka sitt teoretiska underlag inom fysiken och
dess inom kemin angränsande delar. Inom såväl
anrikningen som gruvbrytningen bearbetar man
råmaterialet sålunda i stort sett under
bibehållande av de olika ingående beståndsdelarnas kemiska
identitet. Anrikningsbehandlingen går alltså ut på
att utan sådana kemiska omvandlingar, som
utsudda eller förändra gränserna mellan de
olikartade i råmaterialet ingående beståndsdelarna,
på mekanisk väg skilja isär de olika
beståndsdelarna från varandra, varvid särskiljandet av de
nyttiga mineralen från de onyttiga oftast kommer
i förgrunden. Men även särskiljandet av olika
nyttiga mineral från varandra är en viktig
uppgift för anrikningstekniken. I den mån kemiska
och fysikaliska förändringar kunna komma i
fråga —• anrikningstekniken har på sistone börjat
arbeta även med dylika hjälpmedel — kunna
dessa betraktas såsom speciella förberedelser för
själva anrikningsförloppens genomförande.
Vid malmanrikningen och vid det speciella och
vanliga fallet, att den nyttiga beståndsdelen
utgöres av ett enda malmmineral, kan man popu-
13 nov. 1943
585
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
