- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1943. Automobil- och motorteknik /
3

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Teknisk Tidskrift

Kamaxel

Kamaxlarna voro i alla de välskötta vagnarna
oskadade. I en del dåligt behandlade vagnar
konstaterades, att oljan runnit bort från kamaxeln, så att den
hängde i droppar på undersidan av kammarna,
samtidigt med att oljefilmen var bruten på översidan;
detta har orsakat begynnande rostbildningar. Därest
dessa rostbildningar icke äro för långt framskridna,
är det säkert tillräckligt att draga motorn runt, så att
oljan åter blir fördelad över hela kamytan. När
vagnen i sinom tid skall startas igen, kommer den
väsentligaste olägenheten av icke allt för stora
rostfläckar på kamaxeln med sannolikhet att vara ett
missljud, som efterhand försvinner med undantag för de
fall, då det är toppen av kammen, som är skadad. En
skada på detta ställe medför varaktig knackning och
förslitning när motorn åter användes.

På motorer, som icke dragits runt, visade det sig,
att oljan kunde ha runnit bort från översidan av
kam-axelhjul och kedjor, så att rostbildningar uppstått. I
vagnar, där alla delar äro av stål, är det nödvändigt
att veva motorn runt tid efter annan för att åter få
oljan fördelad över hela ytan, så att ytterligare
utbredning av skadan förhindras. I motorer, där
kugghjulen äro av fiber, kan rostbildning på de drivande
kuggarna åstadkomma, att fiberkuggen klämmes fast
och därvid brytes. En sådan avbruten kugg kommer
efter hand att förstöra hela hjulet. Det blir alltid
nödvändigt att utbyta fiberhjulet och troligtvis även
stålhjulet, därest rostangreppet har medfört djupa
frätgropar, då sådana åstadkomma onormal
förslitning på ett nymonterat fiberhjul.

Transmission

Koppling

I en del fall visar det sig att kopplingslamellerna,
då de under lång tid utsatts för det höga trycket från
kopplingsfjädrarna, klibbat eller rostat fast,
antingen vid svänghjulet eller vid kopplingsplattan. I
vagnar, där kopplingen då och då varit i rörelse, har
denna skada icke konstaterats. Huruvida
kopplings-lamellen har ändrat friktionskoefficient (blivit "hård"
eller "klibbig") har icke undersökts, men tidigare
erfarenheter från nya och begagnade vagnar visa, att
kopplingsbeläggningen icke tar skada av lång tids
lagring.

Växellåda

Ingen av de undersökta växellådorna har visat
tecken på skada, beroende på att den tjocka
växellåds-oljan, särskilt i vagnar, som icke ha varit rörda, icke
helt runnit bort från hjulens överkant. Samma
observation gjordes beträffande bakaxeln, och man kan
därför gå ut från att de vagnar, som vid
uppställningen voro försedda med växellåds- och bakaxelolja, som
icke var förstörd av onormalt lång tids bruk, kunna
klara lagringsperioden utan skada av något slag på
kugghjulen i transmissionen.

Hjul

I intet av de undersökta fallen konstaterades rost
eller annan skada på lagren i fram- och bakhjul
såsom följd av uppallningen.

Bromsar

I ett rätt stort antal fall konstaterades, att
bromsarna låsts, så att ett eller flera av hjulen icke kunde
vridas runt. Vid närmare undersökning kunde dessa
fall delas i två kategorier, i det att i en del av fallen
själva bromssystemet var defekt, medan i de övriga
fallen skadorna voro en följd av att
bromsbeläggningen hade rostat ihop med bromstrummorna. Denna
sista skada blev särskilt konstaterad på de vagnar,
som ha stått uppställda med handbromsen åtdragen.

Sådan skada är särskilt allvarlig, enär djupa
korrosionsgropar åstadkomma, att bromsbeläggningen
fort slites ut, och det är därför i många fall
nödvändigt, när vagnen åter skall tas i bruk, att utbyta
bromstrummorna, såvida man ej vill försöka att rädda
ännu några kilometer genom att företa en
avslip-ning av bromsytorna.

Beträffande vagnar med mekaniska bromsar synas
de olika lederna och axlarna i själva bromsarna ha
benägenhet för rostbildning. I de vagnar, där de
mekaniska bromsarna manövreras genom kablar, som
äro förda genom kabelhylsor, visade det sig ofta, att
kabeln hade rostat fast i dessa. På de vagnar, som
före uppallningen varit noggrant genomsmorda, har
<Iet däremot icke konstaterats skador.

Beträffande de hydrauliska bromssystemen ha i
några fall gummikolvarna blivit förstörda av felaktig
vätska som angripit gummit, I vissa fall har
konstaterats, att det förefunnits läckage, så att
bromsvätskan runnit ut, varvid gummikolvarna ha torkat. På
vagnar, som icke ha rörts under uppallningen, har
man också kunnat iaktta rostbildning i den del av
hjulcylindrarna, som är utanför kolvarna, och som
alltså varit utsatt för luftens syre och fuktighet. Även
huvudcylindern har någon gång tagit skada.
Nedtryckes bromspedalen däremot tid efter annan, föres
frisk bromsvätska ut på denna del av cylinderytan,
varvid skadan kan begränsas.

En tillfredsställande behandling av hydrauliska
bromssystem synes vara att avtappa vätskan och
företa en sköljning. Därefter kan man åter montera
gummikolvarna och påfylla vätska av
originalfabrikat och trampa några gånger på bromspedalen, var
gång motorn drages runt. Ännu bättre är det om
alla gummidelar bevaras i en behållare med
bromsvätska, medan cylindrarna torkas rena med en trasa
och därefter infettas med syrafri vaselin eller
liknande. Innan gummikolvarna så monteras igen,
måste alla rester av vaselin naturligtvis avlägsnas
mycket noga icke endast från cylindrarna utan även
från alla oljekanaler.

Styrinrättning

I det stora hela har styrmekanismen klarat
uppallningen förvånansvärt bra. Det har blott i enstaka
fall konstaterats att rost uppstått på kullederna, så
att rörelsen antingen blivit trög eller förhindrad.

Därest vagnarna ha varit väl smorda före
uppallningen, förefinnes icke någon risk för rostangrepp,
men har man varit vårdslös och styrmekanismen
blivit angripen, finns icke något annat att göra än att
utbyta de förstörda delarna, när vagnen åter skall
tas i bruk; även om man söker att avlägsna rosten
och smörjer noga, kan man icke vara säker på att
icke styrmekanismen sviker en vacker dag.

18 sept. 1943

AM 3

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:28:36 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1943am/0005.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free