- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1943. Automobil- och motorteknik /
11

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Teknisk Tidskrift

vev- och axeltappar, kunna icke användas vid
vevaxlar avsedda för kul- eller rullager.

Anledningen härtill framgår av det följande.

Pressförband med hjälp av expansionshylsor

Under de senaste 10 åren har emellertid inom SKF
ett nytt system för sammanbyggning av vevaxlar
med tillhjälp av pressförband utprovats, som har
krympförbandets hållfasthetsegenskaper, och som
möjliggör montering och demontering av en vevaxel
med hjälp av förhållandevis enkla verktyg. Detta
system möjliggör också riktning av axeln, sedan
denna är monterad. Axelkonstruktionen uppfyller
sålunda alla de fordringar, som måste ställas på en
byggd axel för kul- eller rullager, nämligen:

1. de olika vevaxeldetaljerna skola kunna
färdigbearbetat före hopsättningen,

2. vevaxeln skall kunna riktas efter
hopsättningen, så att sådana fel, som förorsakas av olikformig
deformation hos materialet vid inpressningen, skola
kunna avlägsnas,

3. pressförbandet skall kunna överföra samma
vridmoment som ett krympförband,

4. vevaxeln skall lätt kunna monteras,

5. vevaxeln skall lätt kunna demonteras.

Detta system har under denna tioårsperiod provats
av ett flertal motorfabrikanter, tillverkare av
kompressorer m m. Det möjliggör montering av kul- och
rullager som vev- och ramlager vid en- och
fler-cylindriga motorer och grundar sig på användning av
urborrade, vid infästningen i vevskänklarna
jämförelsevis tunnväggiga vev- och axeltappar, se fig. 5.

Montaget av en dylik axel tillgår på så sätt, att
först inpressas med tillhjälp av ett skruvverktyg
eller en hydraulisk press en vev- eller axeltapp i en
vevskänkel. Greppet mellan vev- och axeltapparna
och hålet i skänklarna väljes så, att ungefär halva
den vid vanliga pressförband erforderliga
presskraften erfordras för inpressning av vev- och
axeltapparna. Den erforderliga presskraften är icke större än
att inpressningen i skänkelhålen kan göras, utan att
dessa permanent deformeras, om man undantager den
plastiska deformationen i ytskikten.

Vid inpressningen av en urborrad vevtapp i
vevskänklarna sammantryckes tappen på det sätt, som
överdrivet angivits med en prickstreckad linje i
fig. 5.

Tappen sammantryckes mer på vevskänklarnas
yttersidor än på innersidorna. Materialet i
skänklarna sträckes därför mindre på yttersidorna än på
innersidorna. Som följd härav komma skänklarna
att peka utåt från centrumlinjen räknat. Den ihåliga
tappen förorsakar en olikformig deformation av skän-

Fig. 5. Deformation
uv vevtapp och
vev-skänklar vid
inpressning av en
ihålig vevtapp.

Fig. 4. Byggd vevaxel av gjutjärn, system Saurer.

Fig. 6.
Deformation av vevtapp
och vevskänklar
vid inpressning
av
expansionshylsor.

kelmaterialet. Det finns därför icke någon
möjlighet att få axeltapparna till en dylik vevaxel att ligga
i linje. Detsamma gäller även om vev- och
axeltapparna äro massiva, fastän det uppkomna felet
givetvis blir väsentligt mindre på grund av de
massiva tapparnas mindre deformation.

Det finns emellertid ett sätt att rikta vevaxlar,
som sammanbyggts med tillhjälp av urborrade
vev-och axeltappar, sedan axlarna monterats. Detta sätt
möjliggör också att presskraften i förbandet blir
större än som eljest kan erhållas vid presspassningar.

Metoden går ut på att inpressa cylindriska s.k.
expansionshylsor av härdat kullagerstål i
tappändarna sedan axeln sammanbyggts. Riktningen av axeln
kan utföras genom att pressa dessa hylsor mer eller
mindre långt in i de urborrade tappändarna.
Greppet mellan hylsorna och skänklarna är så valt, att
hylsorna expandera skänkelmaterialet, tills tapparna
fått sin ursprungliga diameter eller något utöver
denna. Härvid ökas presskraften mellan tapparna
och skänklarna med hela eller nära nog hela den
kraft, som fordras för inpressning av
expansionshylsorna.

Pressas hylsorna för långt in i tapparna, ökas den
i fig. 5 visade felaktigheten. Är hyllängden
kortare än skänkelbredden och pressas
expansionshylsorna in för litet, expanderar materialet på
skänk-larnas yttersidor mer än på insidorna, varför
skänklarna komma att peka inåt i stället för utåt, som
visas i fig. 6.

20 febr. 1943

AM 11

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:28:36 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1943am/0013.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free