- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1943. Automobil- och motorteknik /
49

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Teknisk Tidskrift

körning. Om oljetemperaturen tillåtes stiga på
vanligt sätt, uppnår emellertid oljan sin normala
drifttemperatur redan 5 till 10 m efter start (då
hopper användes). Då finns fortfarande en stor
del av bensinen kvar i oljan och viskositeten blir
följaktligen mycket för låg. Det är därför
nödvändigt att ersätta den vanligen använda
termostatregleringen av oljetemperaturen med
viskosi-tetsreglering. Fig. 4 visar variationen i temperatur
och viskositet efter en start med utspädd olja.
Den heldragna kurvan visar temperaturförloppet
med viskositetsregulator, den streckprickade med
termostat.

Det är ju viskositeten och icke temperaturen,
som är avgörande för oljans smörjförmåga.
Temperaturregleringen bygger på förutsättningen, att
det alltid råder ett bestämt samband mellan oljans
viskositet och dess temperatur. Detta är icke
längre förhållandet, då oljan utspädes med en
varierande mängd bensin. Viskositetsregulatorn
ställer däremot alltid in den mot en förutbestämd
viskositet svarande temperaturen, även om
sambandet mellan viskositet och temperatur ständigt
varierar.

Då någon lämplig viskositetsregulator icke stått
att erhålla inom landet, har en sådan konstruerats
hos ABA. Den består i huvudsak av en viskostat,
inbyggd i motorns oljesil, och en väljarventil,
som manövreras av viskostaten med hjälp av
motorns oljetryck, och som dirigerar erforderlig del
av returoljan till den oljekjdare, som redan
tidigare finns i motorinstallationen.

Fig. 5. Viskostat. 1. Servoventil. 2. Friktionsspalt. 3.
Stryp-öppning. 4. Differentialkolv. 5. Fjäder. 6. Oljesil. 7.
Backventil. 8. Olja till motorn. 9. Olja från pumpen. 10.
Motorhus. 11. Fjäder. 12. Bottenpropp. 13. Manöverolja till
väljarventilen.

Fig. 6. Väljareventil. 1. Returolja. 2. Till oljetanken. 3. Till
kylaren. 4. Från kylaren. 5. Manöverolja från viskostaten.
6. Till viskometern. 7. Oljeläcka. 8. Kolv. 9. Fjäder.

Viskostaten (fig. 5) innehåller en
friktionsspalt, en strypöppning, en differentialkolv med
servoventil samt en fjäder, som påverkar
differentialkolven. Oljan till motorn strömmar, sedan
den passerat oljesilen (se pilarna fig. 5), genom
friktionsspalten och strvpöppningen samt vidare
förbi en ventil, vars uppgift är att förhindra att
motorn oljefylles, då den står stilla, och som alltså
icke har med viskostaten som sådan att göra.
Oljans övertryck i den kammare, där viskostaten
är inbyggd, uppgår till ca 7 kg/cm2.

Då oljan strömmar genom friktionsspalten,
uppstår ett tryckfall, som är proportionellt mot
oljans viskositet samt mot dess
genomströmningshastighet, I strvpöppningen uppstår ytterligare
ett tryckfall, som är proportionellt mot kvadraten
på genomströmningshastigheten men oberoende
av viskositeten. Dessa båda tryckdifferenser
påverka differentialkolven i motsatta riktningar, så
att denna omedelbart reagerar för en ändring i
oljeviskositeten men lämnas praktiskt taget
oberörd av ändringar i genomströmningshastigheten.
En ökning av viskositeten medför, att
differentialkolven trycks nedåt. En större mängd olja
strömmar då förbi servoventilen och trycket i
ledningen mellan viskostaten och väljarventilen
(manöveroljeledningen) ökar. Defi nedåtriktade
kraften på servoventilen minskar därvid och detta
kompenserar den ökning av depressionskraften på
differentialkolven, som uppstod, då viskositeten
ökade.

Det ökade manöveroljetrycket pressar
väljar-ventilens (fig. 6) kolv åt höger, varvid en större
del av returoljan sändes förbi kylaren direkt till
oljetanken. Detta i sin tur har till följd, att oljan
blir varmare, viskositeten sjunker,
manöveroljetrycket minskar, väljarventilens kolv tryckes av
sin fjäder åt vänster, mera olja går till kylaren
etc. Resultatet blir, att ständigt så mycket olja
dirigeras till kylaren, att friskoljans viskositet
hålles inom de gränser, som motorfabrikanten
föreskrivit.

17 april 1943

A 49

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:28:36 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1943am/0051.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free