Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk Tidskrift
Fig. 69.
Resultant-diagram.
vagnens sidoglidning. Antag att
friktionskoefficienten vore 0,89. Då utnyttjades i det givna exemplet
0,89 • 0,95 • 100 — 76 % av hjulbelastningen för
vagnens framdrivande och 0,80 • 0,30 • 100 — 24 % av
hjulbelastningen för förhindrande av vagnens
sidoglidning. Hade vi i stället haft isgata med
friktions-koefficienten 0,1, så skulle 9,5 % av hjulbelastningen
bli utnyttjad för vagnens framdrivande och 3 % för
förhindrande av sidoglidning.
För bromsning kunde fig. 69 kompletteras med
en tredje och fjärde kvadrant, vilket är detsamma
som att avläsa värdena i fig. 69 med erforderliga
negativa tecken.
En punkt, som ej ligger på cirkelbågen utan i inre
cirkelkvadranten, motsvaras av att
vilofriktionskoefficienten ej utnyttjas till sin helhet, utan att man
nöjer sig med en friktionskoefficient † < fv. Man har
en viss reserv.
Fig. 69 lär ytterligare en utomordentligt viktig sak.
Vi se att vid drivning, ävensom vid bromsning,
motståndet mot sidokrafter blir mindre och risken för
sidoglidning större, ju mer friktionskoefficienten
helt tas i anspråk för drivning eller bromsning.
Om vi sålunda köra i en skarp kurva och vagnens
bakhjul börja glida åt sidan, ha vi endast att "släppa
upp gaspedalen" eller frikoppla för att erhålla ett
större motstånd mot sidoglidning. Om likaså, på en
rak vägsträcka, råder så hård sidovind, att vagnen
vill glida av vägen, hindras detta genom
frikoppling av motorn eller minskning av drivkraften.
Vi inse även att vid en bakhjulsdriven vagn äro
framhjulen bättre skyddade mot sidoglidning än
bakhjulen, ty framhjulen ha endast att övervinna ett mot
en bromskraft svarande rullningsmotstånd, under det
att bakhjulen ha att utveckla en mot hela
framdriv-ningsmotståndet svarande kraft.
Likaså inses, att om vagnen bromsas så hårt att
hjulen slira, återfår vagnen sin styrförmåga om
bromspedalen slappes upp. Ävenså erhålles en
effektivare bromsning om därefter bromspedalen ånyo
nedtrampas med sådan försiktighet att hjulen förbli i
rullning.
Vi kunna även framställa förhållandena på annat
sätt. Vi anta att en sådan kurva, som tidigare
visats över sambandet mellan friktionskoefficient och
slirning, är rådande. Vi ta ett sådant diagram och
multiplicera friktionskoefficienten med
hjulbelastningen G’b samt placera diagrammet på marken
under ett drivhjul på sådant sätt, fig. 70, att
diagrammets origo befinner sig under hjulets stödpunkt
och dess ordinataxel exempelvis i körriktningen. Till
körriktningen projiceras sedan värdena †v G’b och
†g G\. Dessa krafter kunna från hjulets stödpunkt
verka i alla horisontala riktningar, varför vi dra
upp två cirklar med krafternas radier med
medelpunkt i hjulets stödpunkt, såsom fig. 70 visar.
Beroende på om vi ha vilo- eller glidfriktion kunna alltså
från hjulet överföras de respektive krafterna till
markytan i godtycklig horisontal riktning.
Om hela kraften †v G’b utnyttjas för vagnens
framdrivande, finnes, som vi sett, ingen komponent i
sidoriktningen, varför helt små krafter, t. e.
sidovind, kunna förflytta vagnen i sidoriktning.
Om åter endast en del av fv G\ användes för
vagnens framdrivande, få vi en sidokraft, vilken kan
få uppgå till en sådan storlek att de två krafternas
resultant blir †t G\. Figuren visar motsvarande för
bromsning, där B’ är bromskraftens storlek och
riktning, C sidokraften och fv G\ deras resultant. Om
nu drivkraften skulle öka utöver värdet B’ vid
oförändrat C, inträder genast slirning, varvid
resultan-tens värde nedgår till †g G’b. Därvid kan kraften få
vilken riktning som helst. Helt små krafter kunna
förflytta vagnen i vilken riktning som helst. Samma
blir förhållandet om t. e. en yttre sidokraft, t. e.
sidovind, skulle uppträda, som är större än värdet C.
Även då inträder slirning, med samma påföljd. En
var har väl även iakttagit huru den minsta lutning
hos vägen vid slirande drivhjul medför att vagnens
bakdel börjar glida åt sidan. En otrevlig erfarenhet
är även, att, när i en isig uppförsbacke drivhjulen
Fig. 70. Krafterna mellan hjul och
vägbana.
18 sept. 1943
AM 75
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
