Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk Tidskrift
Luft
Luft
Fig. 1. Schematisk framställning av nu brukliga placeringen
av generator G, renare R, blondare M samt gasspjället R
vid A.
landet. För vårt vidkommande synas resultaten
av de sistnämnda undersökningarna ha mindre
aktuellt intresse.
Blandningsproblemet och värmevärdets
beroende av generatorbelastningen
Ett av de första försöken gällde ett förfarande
enligt vilket såväl luft- som ock gasmängden för
blandningen mättes volymetriskt. För att kunna
reglera det i generatorn rådande trycket och för
att med säkerhet undvika en nedsmutsning av
biandaren (nedsmutsningen kan bero på att
generatorgasen inte är fullkomligt renad), uppmättes
inte den färdiga generatorgasen utan den luft,
som var nödvändig för gasens framställning, alltså
primärluften. Mätningen sker bäst genom en
kapselkompressor, enär en kolvkompressor
komplicerar maskinanläggningen och ställer större
anspråk på övervakningen under drift.
Vid denna anläggning företogs samtidigt en
intressant ändring av effektregleringen. Vid de
hittills använda systemen regleras motoreffekten
med ett gasspjäll, som avpassar tillströmningen
av gasluftblandningen till motorn. I fig. 1
framställes detta normala system schematiskt. För
effektregleringen tjänar ventilen R, som öppnas
eller stänges allt efter behovet av
gasluftbland-ning. Vid ovannämnda försöksanläggning
placerades denna ventil före de båda kompressorerna.
Härigenom uppnås att generatorn och
reningsanläggningen stå under samma tryck som råder
i motorns inloppsrör. Då alltså motoreffekten
ändras ändrar sig också trycket i generatorn.
Fig. 3. Vid försök med
övertryck i generatorn använd
anordning av gasspjället R vid B.
Teoretiskt sett måste denna tryckförändring
utöva ett gynnsamt inflytande på gaskvaliteten.
Försök ha bekräftat detta antagande. Till
förklaring av tryckförändringens gynnsamma inverkan
tjänar fig. 2, som visar värmevärdets förändring
i förhållande till den producerade gasmängden.
Kurva / visar värmevärdets förlopp, då
atmosfär-tryck råder i generatorn. Vid generatorns drift
med dubbelt så högt tryck förlöper
värmevärde-kurvan teoretiskt enligt kurva II, så att
värmevärdets maximum ligger vid en dubbelt så stor
uttagen gasmängd. Vid tre gånger så högt tryck
förlöper värmevärdets ändring i förhållande till
belastningen enligt kurva ///. Om nu trycket i
generatorn i enlighet med den anordning, som
visas i fig. 3, förändras så att den motsvarar
belastningen, ändras värmevärdet enligt kurva IV.
Gasens värmevärde förblir nu alltså nära
konstant inom vida gränser.
En kontroll av dessa teoretiska värden har givit
vid handen, att värmevärdet vid högre tryck
t.o.m. synes vara något högre än vad den
teoretiska beräkningen ger. Värmevärdets verkliga
förlopp visas i fig. 4.
Genom det i fig. 3 visade förfarandet ernås att
gasens värmevärde praktiskt taget förblir
oförändrat vid fullbelastning och vid strypning ned
till kvartsbelastning och att det blir blott några få
procent sämre vid tomgång. Det praktiska
utförandet av detta förfarande uppnås enkelt genom
att flytta gasspjället från A i fig. 1 till B i fig. 3.
Tryckförändringen kan naturligtvis erhållas på
olika sätt. Antingen kan trycket vid största
belastning antas till 1 at a; i detta fall uppstår vid
mindre belastningar ett undertryck i generatorn.
Fig. 2. Värmevärdet hos generatorgasen som funktion av
generatorbelastningen (teoretiska värden). I. Vid
atmosfär-tryck i generatorn. II. Vid ett tryck i generatorn av 2 at a.
III. Vid ett tryck i generatorn av 3 at a. IV. Vid ett tryck i
generatorn som varieras motsvarande belastningen.
500-i-1-1-1-1-1-1-1-1-1-1-1–1
0 10 20 30 10 50 60 70 80 90 1Ö0 110 120
3997a
Fig. 4. Gasens uppmätta värmevärde som funktion av
belastningen.
AM 82
18 sept. 1943
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>