Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk Tidskrift
ningom fram till en lösning, fig. 4, där
isolatlons-materialet utgöres av ett lager aska och kolstybb,
vilket nybildas av sig självt och formar sig så, att
utrymmen i härden, där kolet ej befinner sig i
rörelse (dvs. ej deltar i gasgenereringsprocessen),
bli fullkomligt igentäppta och sålunda ej kunna
släppa fram några gaser. Samtidigt som alltså
alla svalare passager i härden stängas för
tjär-ångorna från vedmagasinet, kommer särskilt vid
låg last på grund av isolationen temperaturen i
hela härdschaktet att ligga högre. Härigenom blir
kravet på hög minimibelastning i minsta
sektionen betydligt mindre, då ju minsta sektionens
uppgift att skapa ett tvärsnitt, inom vars yta
tjär-ångorna med säkerhet komma att utsättas för
oxiderande uppvärmning, redan till stor del är
uppfyllt längre upp i härdschaktet.
Den koniska härdringen, som uppbär
askisoleringen, blir utsatt för de höga temperaturerna
endast inom området från den minsta sektionen
och nedåt i generatorns reduktionszon.
Härigenom och då härdbelastningen hålles osedvanligt
låg blir härdmaterialets temperatur så pass låg,
att vanligt gjutjärn givit tillfredsställande
hållbarhet. En annan fördel, som erhölls med den
nya konstruktionen, var, att hängningsrisken för
bränslet eliminerades samt att härdringen är lätt
utbytbar utan svetsning.
Gengasdrift med full oljeeffekt
Sedan vi nu kommit underfund med att
vev-hussystemet icke gav fullgott resultat, var det
nödvändigt att söka någon mera framkomlig
väg. Vid Skandiaverken hade också under tiden
en annan metod utexperimenterats, bestående i.
att med en av motorn driven separat gaspump
trycka gasen in i motorcylindern, fig. 5. Denna
metod gav utmärkta resultat både i fråga om
effekt och låg bränsleförbrukning. Tyvärr visade
det sig dock, att ombyggnadskostnaden blev för
r ig. 4. Vedgasgenerator med
härd för invändig isolering
med aska och yttermantel
isolerad med slaggull.
Fig. 5. Tvåtaktsmotor ombyggd för gengasdrift med separat
gas pump.
stor och det erforderliga platsutrymmet icke stod
till buds i fiskebåtarnas små maskinrum. Detta
system kunde anses lämpligt i huvudsak endast
för stora och flercylindriga motorer.
Det gällde alltså för oss att finna någon ny
metod för att få in gengasen i cylindern. Något
slags pumpverkan måste för detta ändamål
åstadkommas men utan maskindriven pump. Då
återstod blott att på något sätt dra nytta av
tryckvariationerna i motorn, varvid dock gasen ej
borde tillåtas komma in i vevhuset med hänsyn
till förgiftningsrisk på grund av läckning genom
otäta lager. Resonemanget pekade logiskt på
något slags membranpump med vevhuset som
primärsida och intryckning av gasen i
cylindertoppen genom en frifallande eller tvångsstyrd
ventil — vilket som nu kunde befinnas ge det
bästa resultatet. Under spekulationerna över, hur
en sådan konstruktion lämpligen borde utföras,
uppkom den till synes djärva tanken att så att
säga slopa membranen i membranpumpen. Det
var ju alldeles tydligt att man, om gas och luft
ej blandades i det odelade "pumphuset", på detta
sätt borde få en nära nog idealiskt enkel
anordning för gastillförseln. Vi provade denna metod,
och den uppfyllde redan från början våra
förväntningar. Under förutsättning, att
tvångsstyrd ventil med lämplig tidsinställning användes
för gastillförseln genom cylindertoppen, är det
ej blott onödigt utan t.o.m. olämpligt att i
gaspumpen, som vi givit benämningen "pulsatorn",
använda något slags av trycket i vevhuset styrd
kolv i form av en membran eller dylikt. Däremot
måste man vid användning av frifallande
topp-ventil anbringa en sådan rörlig skiljevägg mellan
gas och luft i gaspumpen; i annat fall går
nämligen gas på grund av öppningsmotståndet i den
frifallande ventilen enligt minsta motståndets lag
in i vevhuset, så att motorn kommer att arbeta
mer eller mindre fullständigt enligt
vevhussyste-met med ty åtföljande nackdelar.
18 sept. 1943
AM 89
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
