Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk Tidskrift
Regleringen av den pulsatormatade motorns
effekt åstadkommes med ett i pulsatorröret
anbragt spjäll. Ju mera detta spjäll stänges, desto
mera hindras tryckvariationerna i vevhuset från
att göra sig gällande i pulsatorröret, och desto
svagare blir därför deras gaspumpande verkan.
Därigenom minskas påfyllningen av
gasmagasinet per motorvarv och följaktligen den
gasmängd, som tillföres cylindern före varje
kompressionsslag. Följaktligen sjunker medeltrycket.
Verkan av en viss strypning i pulsatorröret
blir helt naturligt svagare, när motorns
varvtal minskas. Om belastningens vridande
moment är konstant eller minskas med varvtalet, är
den pulsatormatade motorn stabil i
varvtalshänseende med enbart nyssnämnda spjäll som
regleringsorgan; den ställer med andra ord vid
partiell strypning av spjället in sig på ett visst
jämviktsvarvtal. För att få motorn att oberoende
av belastningens eventuella variationer (inom
gränsen för motorns prestationsförmåga) gå med
ett konstant, av motorskötaren valt varvtal
kombinerar man spjället med en från motorn driven
centrifugalregulator. En av fördelarna med på
detta sätt reglerad pulsatordrift är, att
handhavandet av motorn under gång blir i hög grad
förenklat. Den kan vidare regleras ned till samma
låga tomgångsvarvtal som vid oljedrift (i
allmänhet ca 100 r/m), vilket för vissa ändamål — t.ex.
vid fiskebåtsdrift — är synnerligen värdefullt.
Motormanövreringen inskränker sig med
regulatorstyrt spjäll till omställning av regulatorn;
sekundärluften behöver man över huvud taget ej
bekymra sig om, sedan spjället i luftintaget vid
början av körningen blivit inställt på
lämpligt sätt — dvs. med så stor öppning som möjligt,
utan att motorns gång eller effekt försämras.
Det bör kanske framhållas, att denna strvpventil
är en av de viktigaste detaljerna i
pulsatorkon-struktionen; utan strypning av luftintaget kan ju
praktiskt taget ingen framsugning av gas äga rum.
Praktisk tillämpning av pulsatoridén
Som förut nämnts, gällde det för oss i
Gengasbolaget först och främst att få fram gengasdrift
med största möjliga effekt, varför arbetet
tydligen borde inriktas på utföringsformen med
tvångsstyrd ventil. De första experimenten
härmed utfördes på våren 1942 i bolagets
motor-laboratorium med en 35 hk encylindrig Storebro
Samson-motor (cylinderdiameter 300 mm,
slaglängd 330 mm, märkhastighet 425 r/m).
Toppventilen hade 75 mm diameter och 18 mm
lyfthöjd, och tändningsläget var 10° före övre
dödpunkten. Resultaten blevo från första början
mycket lovande, i det att vi i den första provserien
fingo ut 50 hk med pulsatorn vid 415 r/m. Efter
justering höjdes effekten till 58 hk vid samma
varvtal. I betraktande av, att man vid forcerad
oljedrift (och då med mycket rökiga avgaser) ej
lyckats få ut ur motorn mera än 40 hk vid 425
r/m, kunde ju resultatet med pulsator synas rent
av lysande. Det var emellertid ej så märkvärdigt
utan motsvarade blott ett effektivt medeltryck av
2,7 kg/cnr. Nu är det emellertid ett faktum, att
av de på fiskebåtar i allmänhet använda
motorerna blott ett fåtal komma upp i högre
medeltryck än så på motorbrännolja. Vi funno vid en
undersökning av förekommande typer, att högsta
värde var 3,15 kg/cm2’ och den siffran ansågo vi
oss kunna uppnå utan svårighet. Vi hade alltså
fullgjort den första delen av vår uppgift och
kunde gripa oss verket an med nästa del: att
utforma pulsatoridén för praktisk drift så, att man
snabbt och någorlunda billigt skulle kunna bygga
om praktiskt taget alla allmänt förekommande
motortyper av den berörda kategorin till
pulsatordrift.
Gengasbolagets arbete som från början var
inriktat med tanke på fiskebåtarna hade under tiden
kommit att även omfatta gengasdrift av
tvåtakts-motorer för andra ändamål, såsom för stationär
drift, vägmaskiner, lastfartyg m.m. Ägare till
denna kategori av motorer erhöllo nämligen icke
någon tilldelning av flytande bränsle, utan
hänvisades av resp. myndigheter till oss för
undersökning av möjligheterna för gengasdrift.
Härigenom kom vårt arbetsområde att omfatta
ett stort antal motortyper. Det motormaterial vi
ställdes inför var synnerligen heterogent och
omfattade flera hundra olika motorstorlekar och
fabrikat. Enär livslängden på dessa tunga moto-
Fig. 7.
Cylinder-lock med 75 mm
toppventil och
styrning med
fram- och
återgående nock.
Zxyw*/
18 sept. 1943
AM 91
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
