Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk Tidskrift
Fig. 10. Centrifugalregulator av enhetstyp.
bart oljedrift. Dock erhålles så pass goda värden,
att en fullt betryggande reservmöjlighet erhålles.
Motorer med högre varvtal
Ombyggnaden av motorer med varvtal över
600 r/m var icke så lätt att genomföra som vid
de mer långsamgående typerna. På grund av den
ökade kolvhastigheten och uppträdande
resonansfenomen, visade det sig svårt att upprätthålla
jämnheten i gastillförseln till motorcylindern.
Framför allt visade det sig nödvändigt att
nedbringa gasmotståndet i tillförselvägarna vid
mo-torcylindern till ett minimum. Genom att
motorcylinderns toppventil placerades mellan
pulsator-ventilen och pulsatorröret erhöll man en
godtagbar lösning. Enär de dubbla pulsatorventilerna
och gasbehållaren måste slopas har dock den
specifika bränsleförbrukningen ökat och varierar
mellan 1,0—1,3 kg ved per hkh. Den uttagna
effekten med gengas ligger vid märkeffekten för
olja. Anordningen framgår av fig. 12, enligt vilken
Lanz m.fl. snabbgående motorer äro ombyggda.
Fig. 11. Stationär motor efter ombyggnad.
Fig. 12. Pulsatoranordning för snabbgående tändkulemotor.
Vid de prov vi haft tillfälle att göra, har det
visat sig, att pulsatorverkan hunnit med ganska
bra, ända upp till 1 600 r/m.
Ekonomiska förutsättningar för ombyggnad
De områden, där den pulsatorombyggda
två-taktsmotorn funnit den största användningen, är
för drift av fartyg, snickerifabriker, sågverk,
kvarnar, stenkrossar, vägmaskiner och mindre
elverk. På grund av motorernas låga medeltryck
vid oljedrift har man, som förut nämnts, efter
ombyggnaden i allmänhet erhållit betydligt större
effekt med gengas, samtidigt som
driftkostnaderna blivit ovanligt låga.
Det finns dock en gräns beroende på
motorstorlek och drifttider, under vilken det kan visa sig
lämpligt att i stället för en ombyggnad inköpa en
ny fyrtaktsmotor med motsvarande gengaseffekt.
Ombyggnadsdetaljerna för små motorer och
uppmonteringen av dessa bli nämligen endast
obetydligt billigare än för betydligt större motorer med
samma cylinderantal.
För stationära och fartygsmotorer under 20 hk
bör man enligt vår erfarenhet göra en
jämförande kalkyl, varvid man givetvis dock får ta
hänsyn till fyrtaktsmotorns betydligt kortare
livslängd. Vidare kan det många gånger vara
nödvändigt att utnyttja tvåtaktsmotorns svängmassa
och stora överbelastningsförmåga vid låga
varvtal, vilket är fallet vid t.ex. sågverk och
stenkrossar.
Att gengasdriften vid nuvarande priser på alla
slag av flytande bränslen, sett ur bränslesynpunkt
är ekonomiskt fördelaktig, är ingen nyhet.
Förhållandet belyses av diagrammet, fig. 13, som
visar den ungefärliga kostnaden per hkh för olika
bränslen och driftsystem. I diagrammet änger
höjden av stolparnas vita del förhållandena i
augusti 1939, varvid kostnaderna ungefärligt
beräknats ur då gällande råvarupriser. (För
motor-tjära har inget förkrigspris kunnat fastställas.)
Diagrammet, fig. 14.visar en jämförelse vid drift
på motortjära efter senaste prissänkningen och
18 sept. 1943
AM 93
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
