Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk Tidskrift
Fig. 9. Kalkstensbrottet, Slite.
visar spårsystemet samt servisledningen för
grävmaskinerna.
Vid full drift, dvs. en utlastning av ca 300 000
t/år, fördelas driftkostnaderna exklusive ränta
och amortering enligt nedanstående tabell:
öre/ton
Arbetslöner ........................... 19,0
Sprängämnen ......................... 22,0
Övriga förbrukningsartiklar............. 2,0
Reparationer:
Löner ................................ 5,0
Material ............................................................7,0
Elektrisk kraft ................................................2,0
Spårläggning ....................................................4,0
Förmanslön ......................................................1,0
Övriga direkta driftkostnader ........... 3,0
Summa 65,0
Jordschaktning ........................ 5,0
Summa 70,0
Transport till krossverket............... 26,0
Totalt 96,0
SUte
Brottet är här öppnat i en lerhaltig kalksten,
hållande mellan 70 och 80 % CaCÖ3.
Lagerställningen är horisontell och utpräglat skiktad. De
geologiska betingelserna äro mycket likartade
med de i Hällekis. Kalkstenen i Slite är dock
något lösare än Kinnekulle-kalkstenen. Någon
jordavrymning förekommer ej här, då det tunna,
starkt kalkhaltiga jordlagret ej menligt inverkar
på cementfabrikationen. Som av fig. 9 synes,
ligger fabriken alldeles vid brottkanten.
Krosshuset är beläget i brottet; avståndet från
bryt-fronten till krossen varierar mellan 50 och 200 m.
Det krossade materialet går med ett
transportband till ett upplag, varifrån godset av en
gripskopa föres in i fabriken. .
Man använder sig även i Slite av
storskott-sprängningar. Pallhöjden är 20—25 m och
brottets längd ca 270 m. Borrningen utföres av en
Atlas Diesels djupborrningsmaskin. Håldiametern
uppgår här till 115 mm, alltså mindre än fallet
var i Hällekis. Maskinen betjänas av två man och
nettoborreffekten är 3,5 m/h; bruttoborreffekten
uppgår till 2,5 m/h. Man beräknar här en
berg-lossning av 75—80 t/m och kostnaden per
borrmeter är ungefär lika med Hällekis (2,50 kr./t).
Hålansättningen är även likartad, se fig. 10.
Försättningen är ca 5 m och hålavståndet ca
6,0 m. Man borrar ned hålen till i närheten av
bottensulan. Salvornas storlek varierar mellan
fyra och sju liål. Bottenladdningarna utgöras av
dynamit, ca 80 kg, och man har ytterligare ett
par laddningar längre upp i hålen med
omväxlande dynamit och nitrolit.
Sprängämnespatronerna äro i detta fallet 90 mm.
Sprängämnesåtgången för storhålen uppgår till 90 g/t och för
skutsprängningen till 25 g/t, dvs. totalt 115 g/t.
Kostnaderna för sprängämnen fördela sig på
följande sätt: dynamit och nitrolit i storhålen
15 öre/t och i övrigt 1,0 öre/t. Skutsprängningen
drar en dynamitkostnad av 4,5 öre/t, vartill
kommer kostnaden för stubin och tändhattar med
7,9 öre/t, dvs. en totalkostnad av 28,4 öre/t.
Ehuru fabriken ligger alldeles intill brottet
besväras man ej av skakningar från storskotten.
Lastningen utföres av två Ruston—Bucyrus
grävmaskiner 43 B med en skoprymd av 1,3 m3.
Med hänsyn till den korta transportvägen mel-
Fig. 10. Storhdlssprängning i
kalkstensbrottet, Slite.
Sprängämnesdt-gdng: dynamit 682,5 kg, nitrolit 408
kg, sammanlagt 1 090,5 kg,
utsprängd volym ca 4 700 m3 samt
0,232 kg sprängämne per m3 sten.
B 22
13 mars 1943
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
