Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk. Tidskrift
Fig. 11. Schema för finkrossverkens arbetssätt. K = krossar (valskrossar med tandade manganstålvalsar). S = siktar
(skaksiktar enligt parallellkretsprincipen).
Vid gruvdriftens uppläggning ha överingenjör
Bror Anderson och bergsingenjör P Norrman
medverkat. Allt efter det arbetet i gruvan fortskridit,
ha ingående tidsstudieundersökningar av särskilt
tillkallad expert, civilingenjör Sten Tiberg,
företagits, varigenom förbättringar och förenklingar
av driften kunnat vidtas.
Då det på grund av tidsläget ej varit möjligt att
till alla delar anskaffa den lämpligaste
maskinella utrustningen, har ännu ej den eftersträvade
högsta effektiviteten kunnat uppnås. För
av-baningen har anlitats entreprenör.
Kranlastningen har ersatts med maskinlastning, varigenom
kostnaderna för skiffer och örsten än ytterligare
nedbringats.
En avsevärd förenkling torde kunna ernås
genom att utföra en förskrädning av skiffern
genom tippning över lämpligt anordnade galler.
Då orstenen är grovstyckigare och ej så spröd
som skiffern, kan man vänta att få praktiskt
taget ren örsten kvar på gallret. Utförda försök
med galler (lutning 1: 3,3, galleravstånd 190 mm)
ha även bekräftat detta, i det ca 60 % av
orstenen och nästan ingen skiffer stannade på gallret.
Försöket visade följande riktlinjer för lämplig
gallerkonstruktion: släppning på gallerstängerna
1 : 200, galleravstånd 190 till 175 mm,
gallerlutningen 1 : 2,5 (ca 22°).
Genom att utöka fältugnsbränningen från ca
120 000 hl till 240 000 hl bränd jordbrukskalk
per år, varvid för bränningen utnyttjas de övre
kalkstensrika och något oljefattigare skifferlagren,
kan en betydande del underliggande rik skiffer,
relativt orstensfri, erhållas för oljetillverkningen.
Sammalunda kan en del oljerik skiffer vinnas
genom en analog omläggning av driften vid
närliggande kalkbruk.
Så länge ej orstenen utnyttjas och oljepriset är
högt, bör man söka förlägga brytningen till så
oljerika och orstensfattiga delar av det tidigare
omnämnda östra dagbrottsområdet som möjligt.
Transporterna från dessa fyndigheter böra
lämpligen kunna ske med linbana.
Möjligheterna att utnyttja kalkstenen ha
undersökts. Det som f.n. ligger närmast till hands är
framställning av industri- och jordbrukskalk,
vilken senare framställes genom
fältugnsbrän-ning eller målning av kalkstensmjöl.
Professor E Hägglund har på
cellulosaindustriens centrallaboratorium låtit utföra vissa
undersökningar på den bästa kalkstenen från
brottet i Kinne-Kleva för framställning av bränd
kalk för sulfatindustrien. Vid försöken erhölls
en bränd kalk, som var ljus, släcktes väl med
vatten och sedimenterade lätt vid kausticering.
Försök komma nu att anställas i teknisk skala
och prov med sådan bränd kalk att utföras vid
sulfatfabrik.
Notiser
DK 621.335.3
Det första elektriska gruvlokoniotivet i världen.
Den 1 sept. 1942 var det 60 år sedan det första elektriska
gruvlokomotivet började användas. Det var driftledaren
vid stenkolsgruvorna i Freital, överbergsrådet FüRSTER,
som hade djärvheten att hos Siemens & Halske i Berlin
beställa ett elektriskt lokomotiv att användas för
transporter i kolgruvorna. Idén till detta hade denne
fram-synte man fått på en utställning i Berlin 1879, där WERNER
Siemens som den första elektriska banan i världen
anlagt en liten utställningsbana. Detta lokomotiv, som helt
naturligt ännu inte hade någon likhet med ett modernt
elektriskt lokomotiv, skulle göra tjänst i en brunkols-
10 april 1943
B 35
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
