Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TekniskTidskrift
ning blev nödvändig, blev det lämpligast att
använda dynamit.
På grund av bergets seghet visade det sig
mindre lättskjutet än vad man kunde vänta sig.
Sedan erfarenhet vunnits, var det möjligt att
såsom sannolikt ofyndiga utsortera en del större
skut och därmed minska arbetet med
skutskjut-ning och slagning.
För skutskjutningen användes efter diverse
försök med andra maskintyper Atlas
bergborrmaskin RH-55, försedd med samma handtag som
HH-65. Även denna maskin har
luftblåsningsan-ordning och automatisk rotation. Försök att
undvika borrning och spränga skuten med
utvändig laddning omgiven av våt lera gåvo
otillfredsställande resultat. Då skutskjutningen störde
arbetet i övrigt, gjordes även försök att slå sönder
skut med tillhjälp av pneumatisk
långslagsham-mare. Dessa arbeta med enstaka kraftiga slag
och regleras för hand. En mera känd
användning för verktyg av denna typ är skrotning av
grov nagel vid varv etc. Avsikten var även att
med dessa verktygs hjälp kunna minska på
handslagningen. Bergarten var emellertid för seg och
någon fördel uppnåddes ej genom användning av
långslagshammare.
Fortsatt utsortering av ofyndigt berg kunde
även efter skutskjutningen företas.
Slagningen gjordes, sedan försöken med
pneumatisk långslagshammare visat sig misslyckade,
uteslutande för hand med 9 kg knoster.
För att något så när fullständigt frilägga
granatrosorna visade det sig, att man fick slå ned
den fyndiga skärven till en medelvikt av 11—12
kg, motsvarande en volym av ej fullt 4 dm3, eller
ungefär till storleken av vanlig "packsten". Vid
sorteringen av denna skärv fann man, att rosor
mindre än säg l" i diameter knappast voro
lönande annat än då flera funnos i samma sten. Vid
mindre storlekar och enstaka rosor blev det för
mycket hantering av berg.
För utmejslingen av granat ur rosorna befanns
efter försök med diverse mejseltyper att Atlas
Fig. (i. Granatbrottet och gråbergstippen från söiler.
12 juni 194-3
dikt- och mejselhammare typ R-15FB var
synnerligen lämplig. Den är konstruerad för ett helt
annat ändamål, nämligen avmejsling av
svetsfogar, men visade sig även mycket användbar
som "granatmejsel".
Lämpligaste användningen visade sig vara, att
arbetaren fick sitta på en pall framför ett lågt
bord med en smal skiva närmast och bakom
skivan en lådformig fördjupning för uppsamling
av granatgruset. I lådan var nedsatt en dubbelt
vinkelböjd plåt (fig. 9) avsedd att hindra
granatgruset att stänka utanför lådan. De med mejsling
sysselsatta arbetarna måste bära skyddsglasögon.
Mejslingsborden placerades så nära tippen, att de
avverkade skärvstyckena direkt kunde kastas ned.
Dessutom försiggick "skumning" i form av
handmejsling efter sprängning och skutskjutning
i den mån rosor vid dessa operationer blevo
frilagda. Därvid uppfångades granatgruset i
säckar, som höllos öppna av järntrådsringar i
överkanten. Dessa säckar kunde även bäras stödda
mot kroppens framsida med hjälp av band över
axlarna, ungefär på samma sätt som en
lantbrukare vid sådd bär en behållare med utsäde.
Granatgruset förpackades i 50 kg
pappersäckar, asfaltimpregnerade och fodrade med gles
juteväv.
Arbetets orgunisation
Det sätt på vilket arbetet utfördes vid Sjönevad
framgår i övrigt av fig. 6—9. Arbetsmetoden kan
förefalla redig nog, men att låta förberedande
arbeten, tillredning, brytning och det brutnas
vidare behandling följa hack i häl efter vartannat
på det sätt, som det nästan desperata kravet på
omgående skeppningar av granat framtvingade,
kräver en exercismässig precision i driften, som
knappast kan åstadkommas ens under de inest
gynnsamma förhållanden. Arbetsområdets längd
uppgick endast till omkring 140 m. De med de
olika operationerna sysselsatta lagen kommo
varandra därför så nära, att det ej var möjligt att
undvika störningar, t.ex. i form av avbrott på
Fig. 7. I)et av granatbroltet efter en skjutning.
B 51
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
