Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk Tidskrift
Fig. 11. A-nit (43 % kalldrågen tråd). B-nit (18 %
kalldragen tråd). C-nit (18 % kalldragen tråd).
ningsbehandling. Vid niten synes förhållandet
mellan nit från tråd med 43 % reduktion och nit
från tråd med 18 % reduktion vara analogt med
det för tråden självt. En jämförelse mellan
åldringsförloppet för de tre
upplösningsbehandling-arna ges i fig. 10 (samma provval som vid tråden,
fig. 8). Härvid framkommer ej någon
påtag-bar skillnad de olika upplösningsbehandlingarna
emellan.
Provnitning
Provnitningarna, som i varje tidsmoment
utgjorde 15 nitar, synades vid fyra gångers
förstoring. Fig. 11 visar etsade genomskärningsprov av
nitprov från ursprungliga trådarna A (43 %
reduktion), B och C (18 % reduktion). Av fig. 11
synes, hurusom nitarna B och C uppvisa grova
korn liksom trådarna B och C, under det att
A-niten liksom A-tråden är mycket finkornig.
Vid bedömning av provnitningen med ß-nit
uppvisade de ursprungliga nithuvudena sprickor
för samtliga tidpunkter och härdningar
(sprickorna ej direkt synliga med blotta ögat, men väl vid
fyra gångers förstoring). Vid närmare
undersökning befanns, att niten redan efter första härd-
ningen uppvisade en spricka genom nitens huvud
och liv. Tråden, av vilken niten slogs, uppvisade
ingen påtaglig anvisning. Sprickorna i ß-niten ha
troligen uppkommit vid den på nitslagningen
följande upplösningsbehandlingen. En anvisning
skulle i så fall ha erhållits redan vid
nitslagningen. Emellertid slogs niten från tråd A, B och C i
samma verktyg och i nämnd ordning, varför
A-och C-nitarna ha varit utsatta för samma
anvisningsrisk utan att därför visa en genomgående
sprickningstendens. B-nittråden synes sålunda
känsligare för anvisningar.
I fig. 12 ha nitresultaten sammanställts, varvid
A- och C-nitarna lagts till grund. Som kasserad
har varje nit räknats, vilken uppvisat en spricka
antingen i ursprungliga huvudet eller i det vid
nit-ningen erhållna huvudet. A-niten uppvisade i
intet fall sprickor i ursprungliga nithuvudet men
i enstaka fall sprickor i det nitade huvudet. För
C-niten uppkom flertalet sprickor i det
ursprungliga nithuvudet. Denna fördelning av felen bör
hållas i minnet vid bedömning av resultatet enligt
fig. 12. Av denna framgår, att en gång
upplös-ningsbehandlade A- och C-nitar förhålla sig
tämligen lika. Efter en resp. två
upplösningsbehandlingar synes C-niten (från 18 % kalldragen tråd)
bli mindre nitbar redan ca 8 h efter härdningen,
under det att A-niten visar sig gott nitbar ännu ca
100 h efter härdningen.
Hållfasthet efter nit ningen
Då det måste vara av största intresse att veta
vilken inverkan valet av tidpunkten för nitningen
efter upplösningsbehandlingen har på nitens
skjuvhållfasthet i själva nitförbandet, sågades
fyra nitar ut ur varje nitförband 15 dagar efter
upplösningsbehandlingen. Dessa nitar provades
på skjuvhållfasthet, se fig. 13.
Fig. 12. x–
A-nit (43 %
kalldragen tråd).
o ––-C-
nit (18 %
kalldragen tråd).
Varje punkt
representerar ett
nitförband med
15 nitar. Tas
som exempel ur
kurvorna 93 %
godkänt, så
visar detta att
endast en nit på
15 uppvisar
någon felaktighet.
10 juli 1943
B 57
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
