- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1943. Bergsvetenskap /
67

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Teknisk Tidskrift

Tabell 3. Jämförelse mellan sprutförzinkning, galvanisk förzinkning och varmförzinkning vid smd och medelstora detaljer

med relativt tunt gods.

Pris Risk för flagning vid bockning [-Korrosionsbeständighet-] {+Korrosions- beständighet+} Kastningar Utseende
Sprutförzinkning . . Dyr Relativt stor God Inga Medelgott (något bättre än vid
varmförzinkning)
Galvanisk
förzinkning ....... Relativt dyr Liten Medelgod Inga Gott
Varmförzinkning . . Billig Relativt liten God Relativt stora Medelgott

det totala priset för målning (3 gånger) under
dessa 30 år ungefär motsvarar priset för en
sprutförzinkning. Man kan givetvis peka på många
osäkra faktorer i denna beräkningsgrund, men
det torde dock av det sagda framgå, att skillnaden
i pris, underhållet inberäknat, på en
sprutförzin-kad och en målad konstruktion icke är särskilt
stor. Om det nu gäller ytbehandling av delar,
som äro svåra att komma åt, eller som ingå i
sådana konstruktioner att ommålning innebär ett
driftavbrott, kan det vara mer ekonomiskt att
sprutförzinka än att måla. Dock blir givetvis även
i detta fall en varmförzinkning — om den går att
utföra — för det mesta billigare än en
sprutförzinkning.

I detta sammanhang bör påpekas att
sprutför-zinkningen erbjuder en synnerligen god grund för
målarfärg. Detta beror på att den sprutade ytan
är tämligen grov. Färgen har därför väsentligt
mindre benägenhet att flaga av eller spricka, om
man målar på sprutad zink än om man målar
direkt på järnet. Vidare förhindrar zinken
under-rostning med åtföljande risk för flagning. En
kombination av sprutförzinkning och målning
torde därför i många fall vara att föredra framför
enbart sprutförzinkning eller enbart målning. (I
detta fall ger sprutförzinkning -|- målning
sannolikt ett bättre resultat än varmförzinkning
målning. då färgen fäster bättre på
sprutförzinkning än på varmförzinkning. Några
undersökningar över denna fråga äro dock, såvitt är
författaren bekant, ej utförda.)

Vad som här sagts om sprutförzinkning (och
varmförzinkning) i jämförelse med målning
grundar sig ic.ke på jämförande försök utan endast på
spridda praktiska erfarenheter, som kunna vara
missvisande. Systematiska undersökningar vore
här synnerligen väl motiverade och de skulle
troligen ge resultat av stor ekonomisk betydelse.
Exempel på användningsområden äro:

Oljetankar (fig. 7). Alternativ: målning,
men konstruktören har tydligen i detta fall ansett
sprutförzinkning vara antingen vackrare eller i
längden mer ekonomisk.

Dörrar till luftskyddsrum.
Alternativ: målning, vilket dock torde fordra
reparation efter relativt kort tid eller varmförzinkning,
som emellertid kommer att medföra att plåten

slår sig och som dessutom är svår att få snygg
vid dess stora ytor.

Behållare för vatten. Alternativ:
målning, som dock måste förnyas efter relativt
kort tid.

Fartygsskrov (i kombination med
målning). Alternativ: enbart målning, vilket är det
ojämförligt vanligaste. Ett antal fartyg ha dock
under de senaste åren sprutats med zink under
vattenlinjen före målningen vid några av våra
största varv.

Kraftledningsstolpar (fig. 8).
Alternativ: målning, men då stolparna skola målas
om, måste man stänga av strömmen, vilket
medför avsevärda olägenheter. Ett annat alternativ,
som använts inom landet, är varmförzinkning av
delarna före hopsättningen och därefter målning
i monterat skick.

Konstisanläggning (fig. 9). Rören
äro varmförzinkade och svetsade i ändarna. Vid
svetsningen förstördes zinkbeläggningen i den
närmaste omgivningen men reparerades genom
sprutförzinkning.

Kylverkskondensor (fig. 10). Inuti
rören strömmar ammoniak och förzinkning får
därför icke förekomma på insidan. Man kan
sålunda icke använda samma metod som vid
konst-isanläggningen.

Aluminium

Zink, som under längre tid utsättes för vatten
eller väder och vind, korroderar och antar en
gråaktig, stundom flammig färgton. Vidare är zinken
giftig. Dessa båda olägenheter vidlåda ej
aluminium. Man sprutar därför aluminium, då man ej
kan använda zink av utseende- eller hälsoskäl.
Anledningen till att man ej alltid sprutar
aluminium, då endast rostskydd åsyftas, är att
sprut-alumineringen är dyrare än sprutförzinkningen.
Priset per millimeter pålagt material är
visserligen endast obetydligt större vid aluminium, men
man måste spruta aluminium tjockare än zink för
att ett likvärdigt rostskydd skall erhållas. De
huvudsakliga användningsområdena återfinnas
inom byggnads- och livsmedelsindustrierna. I
förra fallet lägger man här i landet ofta en grund
av zink mellan järnet och
aluminiumbeläggningen, då det anses, att zinken häftar bättre än alu-

11 dec. 1943

B 67

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:27:54 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1943b/0069.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free