Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk Tidskrift
De kineser, japaner och javaneser, som arbetade i
gruvorna, betalades med 530 frcs/månad. Härav erhöllo de endast
81 frcs kontant; resten ansågs utgöra ersättning för mat,
bostad, kläder, medicin och andra nyttigheter.
Brytningen av krommalm på Nya Kaledonien är rätt
betydande. Före 1941 exporterades allt till Förenta Staterna.
Tiebaghi-gruvan är en av de största och rikaste
krom-malmslinserna i världen. Den består av nästan ren
kristalliserad kromit hållande 56 % Cr2C>3. Malmlinsens
horisontella axlar äro 30 och 60 m. Den är känd till 400 m djup.
Andra betydelsefulla gruvor äro Fantoche, som ägs av
amerikanare, och Chagrin, som ägs av australiensare. I
dem brytes lågprocentig malm hållande 35 % O2O3, som
anrikas före exporten.
Tillvaratagandet av järnmalm på ön har praktiskt taget
underlåtits, ehuru betydande förekomster finnas, vilka icke
blott äro lätta att exportera utan ligga närmare
järnverken i Newcastle (Nya Syd-Wales), än både Iron Knob i
Syd-Australien och Yampi Sound i Väst-Australien.
Brytning av järnmalm startades 1939 av Société le Fer, som
ägdes av japanska finansgrupper. De togo upp
Cascade-gruvan på Goroplatån. Under år 1939 exporterade de 91 500
t hållande 50—52 % Fe på japanska fartyg och under år
1940 ca 300 000 t. Företaget har gjort anläggningar för
brytning av 500 000 t per år. Malmen lastas på fartygen
med transportband, och lastningsanläggningens kapacitet
är 700 t på 15 timmar. På ön finnas några kolgruvor, men
driften i dessa har aldrig burit sig beroende på kolens låga
kvalitet.
Koppar har tidvis brutits i närheten av Diahotfloden på
norra delen av ön, men driften har ej alltid varit räntabel.
Kobolt, som förekommer på samma platser som nickel
och krom, bröts en gång i tiden mycket extensivt av små
företag. Spår av dessa märkas på flera platser. Några ton
exporterades till Japan 1939.
Dessutom ha guld, mangan och antimon brutits
tidigare. Man känner även till förekomster av molybdenglans,
kvicksilver, silver-bly-zink och platina, men dessa ha ännu
ej exploaterats. Gips utvinnes vid Pouembout på
västkusten. (Bull. Imp. Instn, 40 [1942] h. 2.) E R—s
DK 539.532(047.6)
Bestämning av hårdheten hos mineral med
mikro-hårdhetsprovare. Hårdheten hos mineral har tidigare
bestämts med tillhjälp av Mohs hèrdhetsskala på så sätt, att
man använder i tur och ordning de olika mineralen inom
denna hårdhetsskala för att söka åstadkomma repor på
det mineral, vars hårdhet skulle bestämmas. På detta sätt
kunde de olika mineralen indelas i de 10 hårdhetsklasser,
som denna skala omfattade. Någon mätbar bestämning av
de olika klassernas hårdhet eller gränserna för dem fanns
ej. Man visste endast, att steget från korund till diamant
var betydligt större än något av de andra. Under
1930-talet har emellertid mikrohårdhetsprovare använts för att
ge bättre upplysningar om mineralens hårdhet. Vanligen
består tryckkroppen i dessa hårdhetsprovare av små
fyrkantiga diamantpyramider, vilka genom att ges en viss
avläsbar belastning få intränga i det material, som skall
undersökas. Sedan avläses intryckets storlek med
mikroskop. Hårdheten anges vanligen i kg/mm2.
Dr Hugh 0’Neill har i den i Manchester utkommande
tidskriften Metallurgia 23 (1941) s. 71—74 gett en
beskrivning av bestämning av hårdheten hos mineral och
andra material preparerade för mikroskopering. Vidstående
tabell visar hårdheten hos olika ämnen. Bestämningarna
ha antingen utförts av 0’Neill själv eller ha refererats av
honom. I det senare fallet finnas fullständiga referenser
angivna. Av synnerligen stort intresse äro de uppmätta
hårdheterna hos hårdmetallerna och de hårda
legeringarna. Dessa ligga som synes mellan 1 000—2 000 kg/mm2.
Steget mellan korund och diamant är 7 à 8 gånger större
än alla de andra sammanlagda. E R—s
Hårdhet hos mineral och andra material.
1 Material Hårdhet enligt Mohs skala Hårdhet enligt
föreslagen utvidgning av Mohs skala Hårdhet bestämd med
mikrohårdhetsprovare (diamantpyramid) kg/mm2
Talk ................ 1 1 3
Grafit (mjuk) ........ _ — 3
Beck ............... — — 3
Celluloid ............ — — 14,5
Bergsalt ............ — — 15
Kol:
Durain .............. — — 21
— — 22
— — 22
Antracit ............. — 40
Lagermetaller:
Tenn med 29 % Pb, 9 %
Sb .................. — — 23
Bly med 11 % Su, 13 %
Sb .................. — — 25
Tenn med 5 % Cu, 10 %
Sb .................. — — 30
2 2 32
Ferrit:
Mycket rent järn .... — — 50
Ordinärt järn ....... — — 85
Smidesjärn (0,23 % P) — — 125
Perlit:
Kornig (0,8 % C) ... — — 130
I tackjärn ........... — — 300
Kalkspat ....... 3 3 135
Flusspat ............ 4 4 163
Berylliumbrons (4 % Be):
Gjuten .............. — — 189
Härdad ............. — — 353
Tempererad ......... — — 447
5 5 360—430
Sorbit (0,8 % C) .... — — 400
Kvartsglas .......... — — 400
Kronglas ............ — — 450
Smält kvarts ........ — — 475
— — 500
Troostit (0,8 % C) ... — — 500
Ortoklas ............ 6 6 550
Glasig ren kiselsyra . — 7 625
7 8 680
Topas ............... 8 9 750
— 10 800
Smält zirkon ........ — 11 850
Martensit (0,8 % C) . — — 900
Carboloy ............ — — 950
Smaragd ............ — — 1 000
Korund ............. 9 — 1 200
Smält lerjord ....... — 12 1 200
Alundum ............ — — 1 450
Widia (volframkarbid) — — 1 450
Firthite (sintrade kar-
— — 1 750
Karborundum ....... — 13 1 800
Borkarbid (smält) — 14 2 000
Diamant ............ 10 15 7 500
B 72
11 dec. 1943
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
